21 juli 2008

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd avstyrker Svenska Minerals ansökan

Svenska Mineral har ansökt om tillstånd för utökad kalkastensbrytning i Stucks kalkbrott. Ansökan innebär en sänkning av brytnivån i befintligt brott mmed 18 m ned till 0 m. ö. h. och en kraftig utökning av brytområdet. Volymen som ansökan avser omfattar 2 miljoner ton per år (från dagens 0,5 miljoner ton) och totalt 30 miljoner ton.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun har sitt yttrande den 2 juli avstyrkt ansökan med hänvisning till försiktighetsprincipen. Verksamheten bedöms innebära en risk för påverkan på dricksvattenresursen Bästeträsk genom minskad tillrinning och försämrad vattenkvalitet.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter också om verksamheten är förenlig med kommunens regionala miljömål.

Yttrandet finns på kommunens hemsida, MHN 2 juli par 82.

03 juli 2008

Artikel i tidningen Miljöaktuellt

Miljöaktuellt 2008:5 har en bra artikel av Pernilla Strid under rubriken "Oförenliga riksintressen" som beskriver det aktuella läget med Nordkalks ansökan och de turer som varit om projektet. Tyvärr har halva artikeln fallit bort i pappersupplagan. Tidningen finns dock på nätet www.miljoaktuellt.se, och föreningen gör ett särtryck som kommer att delas ut under Almedalsveckan i Visby.

30 juni 2008

medlemsinfo

Medlemsbrev och kallelse till årsmöte med föreningen Bevara Ojnareskogen

Sommaren är i full gång, men i Nordkalksärendet råder ingen sommarstiltje. I mitten av juni kom Nordkalk in med sin nya inlaga till Miljödomstolen, där man dels gjorde en del ändringar i sin ansökan och dels redovisade kompletterande undersökningar beträffande hydrologin i området, avsedda att bemöta den tidigare kritiken för brister och oklarheter i miljökonsekvensbeskrivningen. Ändringarna i ansökan gäller som framgick av det förra medlemsbrevet hur djupt man vill gräva, d v s att man nu inte längre ansöker om att gå så långt ner som nio meter under havsnivån utan stannar på en meter över. Men samtidigt säger man att avsikten är att senare återkomma med en förnyad ansökan om att gå ner på detta djup, d v s som mest 30-35 m. En annan förändring gäller transportbandet, där bredden på servicevägen som planeras i anslutning till transportbandet skulle minskas. Synpunkter på den nya inlagan ska lämnas till den 20 augusti. En preliminär tidpunkt för förhandlingen i Miljödomstolen är också utsatt, den 7-9 oktober.
Den 17 juni hade facken på Nordkalk och Cementa inbjudit till ett offentligt möte på Bläse kalkbruksmuseum med anledning av att IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfvén besökte Gotland. Ett kort referat av mötet finns på vår blogg, ojnareskogen.blogspot.com. Rubriken på mötet gällde konflikten mellan arbetstillfällen och miljön, och diskussionen kom särskilt att handla om det planerade Bungebrottets effekter på vattnet. Nordkalks hydrogeologiske expert Sven Follin medverkade och svarade på publikens många frågor. En viktig markering som han gjorde var att behandlingen av Nordkalks och Svenska Minerals båda tillståndsansökningar borde samordnas i Miljödomstolen, eftersom det är den samlade effekten av de båda brotten på vattenförhållandena i området som måste bedömas.
Som vanligt anordnas föreningens årsmöte i början av augusti, denna gång torsdagen den 7 aug kl 18.00 i Fleringe gamla skola. Motionstiden går enligt stadgarna ut en månad före, alltså den 7 juli. I anslutning till årsmötet kommer vi också att informera om och diskutera innehållet i Nordkalks och Svenska Minerals skrivelser och det aktuella läget i de båda ärendena.
Till dem som får medlemsbrevet per post och ännu inte betalat in årets medlemsavgift bifogas ett inbetalningskort som påminnelse. Medlemsavgiften är 50 kr, som betalas in på pg 228961-9.
Välkomna till årsmötet!
För styrelsen i Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl, ordf

18 juni 2008

Gotländska media den 18 juni

Både GT och GA har artiklar i dagens nummer om Bläsemötet igår. Se även www.helagotland.se

Möte på Bläse den 17 juni, SVT:s Rapport 17 juni

Möte på Bläse den 17 juni

IF Metall på Nordkalk och Cementa ordnade idag ett möte för att diskutera hur jobben i kalkindustrin kan bevaras. Politiker och allmänhet var inbjudna. Ett 50 tal personer deltog. Mötet blev en frågestund där publiken i första hand ställde frågor om den planerade Bungetäktens inverkan på vattenförsörjningen.

Vid mötet framkom att Nordkalk nu (den 11juni) skickat kompletterande handlingar till sin ansökan. Avsikten är att bemöta de kritiska synpunkter som framförts angående de hittills redovisade undersökningarna om hydrologin i området, som har ansetts otillräckliga. Man har också enligt uppgift ändrat sin ansökan så att brottets djup minskas till 1 m ovan havsnivån.

Nordkalks geohydrologiska expert Sven Follin fick besvara de flesta frågorna. Två viktiga besked
lämnades: På en direkt fråga meddelade Nordkalks Henrik Grind att antalet arbetstillfällen vid den planerade täkten nu minskat till omkring 60. Vidare menade Sven Follin att eftersom Svenska Mineral nu också lämnat in en ansökan om utökad brytning så måste de två ärendena samordnas i Miljödomstolen, eftersom det är den samlade effekten av de båda brotten som måste bedömas.

SVT:s Rapport den 17 juni

I rapportsändningen 19.30 sändes ett inslag om kalkbrytningsfrågan, med intervjuer med bl a fackordföranden på Nordkalk, IF Metalls ordförande och föreningens ordförande Olov Söderdahl. Se www.svt.se och klicka dig fram, där finns inslaget.

Observera bl a de vidlyftiga uttalanden som nu görs om hur många jobb som berörs. I inslaget sägs att 2 500 personer är berörda. Det faktiska antalet anställda som beräknas få jobb i det planerade Bungebrottet är (se ovan) 60, enligt Nordkalks egna beräkningar.

12 juni 2008

Medlemsbrev 30 maj 2008

2008-05-30

Till Bevara Ojnareskogens medlemmar

Vi har väntat med spänning på de kompletterande undersökningar om vattenpåverkan som Nordkalk bedrivit. Några sådana resultat har inte offentliggjorts. I stället meddelade Nordkalk. i förra veckan att ansökan dras tillbaka men att man tänker komma in med en ny, reviderad ansökan om en något mindre djup täkt, så att man inte går ner med brytningen under havsnivån. Det innebär att man minskar täktens djup med tio meter och därmed också minskar det totala uttaget av kalksten men bibehåller den yta som täkten skulle omfatta. En yta som är dubbelt så stor som Visby innanför ringmuren. Enligt Nordkalk är det för att tillmötesgå kommunen och dämpa farhågorna om saltvatteninträngning och förstört vatten på norra Gotland. Men risken för saltvatteninträngning handlar inte enbart om havsvattennivån utan minst lika mycket på att det kan finnas saltvattenfickor i berggrunden, s k relikt havsvatten, som kan frigöras vid brytningen och spridas via grundvattnet.
I och med det minskade uttaget minskar också antalet arbetstillfällen. Det innebär i sin tur att Nordkalks argument beträffande sysselsättningen minskar i styrka. Den nya ansökan ska lämnas in i juni, och hur mycket hela processen försenas återstår ännu att se. Vi räknar förstås med att det till hösten blir en ny remissomgång med nya yttranden.

Nu har också Svenska Mineral lämnat in ansökan om att utöka sin brytning på Bunge Stucks till det dubbla mot i dag. Man vill utöka sitt brott mot sydväst, d v s i riktning mot Nordkalks planerade brott, och även gå betydligt djupare än i det befintliga brottet, dock inte under havsnivå. Men det skulle givetvis innebära ett nytt och betydligt större ingrepp i det känsliga området än den nu pågående brytningen på Strå och därmed ett ytterligare risktagande med vattenförsörjningen. Vår kamp för att bevara vatten och natur här på norra Gotland måste nu utökas till att omfatta även Svenska Minerals nya ansökan. Nu närmast ska en första omgång med synpunkter på ansökan vara inlämnade till den 7 juli. Kommunen har begärt och fått uppskov till den 20 september.

Till förra årsmötet hade det kommit in en motion om att vår förening skulle byta namn. Styrelsen fick i uppdrag att gå ut till medlemmarna och ta in synpunkter för att sedan återkomma i frågan på nästa årsmöte, dvs i augusti i år. Om du har synpunkter och eventuella förslag till förändring av föreningens namn är du välkommen att höra av dig per post eller mail. Om vi ska byta namn är det viktigt att tänka på att namnet bör vara kort och på något sätt slagkraftigt ange föreningens syfte, hellre med en positiv formulering än en negativ. För att vi ska hinna behandla de inkomna svaren behöver vi få in dem senast till midsommar.

Om du inte redan har betalat in medlemsavgiften för i år är det hög tid att göra det. Ditt medlemskap är ett viktigt stöd i vårt arbete som nu går in i en ny fas, med kamp på två fronter. Nordkalks återkallande av ansökan är en taktisk reträtt. En taktisk reträtt gör man för att så småningom ta hem slutsegern. Men Nordkalks agerande visar också att vår envisa argumentation om riskerna för vattnet och andra negativa effekter har visat sig få resultat och att kamp lönar sig. Sprid gärna kännedomen om vår förening till vänner och bekanta, så att vi kan få ännu fler medlemmar! Medlemsavgiften är 50 kr, som betalas in på pg 228961-9.

För styrelsen i Bevara Ojnareskogen

Olov Söderdahl, ordf, Fleringe Nors 160, 624 60 Lärbro
olov.soderdahl@privat.utfors.se

09 september 2007

Här ser ni en del av det vattenfyllda brottet, där vi väntade på kommunalfullmäktige
den 3 sept.

Svamputflykt i Ojnareskogen den 3 september

Vi var på plats i Ojnareskogen utrustade med svampkorgar på förmiddagen den 3 september. Medlemmar i kommunalfullmäktige hade nämligen talat om för oss att de skulle bli visade

”brottsplatsen” vid ett studiebesök på Nordkalk i samband med ett fullmäktigemöte i Bläse. Vi tänkte passa på att tala med kommunalfullmäktige och visa dem hur osäkra Nordkalks prognoser är.

Tyvärr fick vi nöja oss med stolta fjällskivlingar, Nordkalksgästerna såg vi inget av.

När vi sedan kom till Bläse fick vi och alla fullmäktigeledamöterna en skönmålning av hur bra det skulle gå att ta kalksten från Ducker !:64 och dessutom ta vatten från brottet till Fårösund från samma brott. Det var den nye VD: n Hans Gustavsson som berättade hur viktigt det var att just där det är som mest olämpligt för Bästeträsks tillrinning måste de få gräva sitt 33 meter djupa hål. De har ju köpt marken, då måste de få gräva bort den också !

För övrigt arbetar Gustavsson med en stor reklamkampanj via tidningsinsändare och nu en krönika, en lång drapa i något som heter Lokaltidningen och går ut till alla hushåll på Gotland. Rubriken är: DET MÅSTE FINNAS PLATS FÖR ALLA PÅ ÖN.

Här skäller han på oss Ojnareskogsbevarare och menar att vi vill förvandla hela Norra Gotland till en nationalpark. Man undrar när han skall förstå att vi inte har protesterat mot någon annan ansökan än just deras nu aktuella, som faktiskt ligger på fel plats enligt hydrologer och annan expertis.

Hans Gustavsson kommer som de flesta vet från Cementa i Slite där han var VD. I fjol gjorde han ett uttalande som bör göra alla som vill värna om gotländska arbetstillfällen lite betänksamma. Han sade i detta uttalande att han såg det som fullt möjligt att ta billig arbetskraft från Baltikum.

Ja det var lite om vad som är på gång just nu. Det märks att tonen blir skarpare från Nordkalks sida ju närmare vi kommer huvudförhandling Vår förening har i dagarna lämnat svar på Nordkalks bemötande av alla yttranden till deras ansökan. Deras svar är på många ställen osakligt och svarar inte på de invändningar och begäran om kompletteringar t ex angående hydrologin som har gjorts från olika intressenter. Nordkalk skriver i sitt svar om alternativa platser att hämta kalksten ifrån, t ex Verdal i Norge. Med tanke på transporterna vore det ett mycket bättre alternativ. I stället för båtfrakten från Storugns som ger så mycket koldioxidutsläpp i Östersjön borde det vara mycket miljövänligare att ta kalken från Verdal till Narvik och därifrån via järnväg till järnverken.

VI KÄMPAR VIDARE MEN BEHÖVER DITT STÖD I KAMPEN MOT JÄTTEN GLUFSGLUFS.

Olov S


04 september 2007

Riskerar Nordkalk Bästeträsk som vattentäkt för norra Gotland?

I ett välfyllt f d klassrum i Fleringe gamla skola höll föreningen Bevara Ojnareskogen sedvanliga årsmötesförhandlingar den 2 aug. Efter årsmötet bjöds på en öppen diskussion om vattenproblemen på norra Gotland, särskilt i samband med Nordkalks planerade brytning på Bunge Ducker 1:64. Ett 60-tal personer var närvarande. Inbjudna deltagare var från Nordkalk Henrik Grind, från länsstyrelsen Kalle Nyberg och från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning Magnus Pettersson. Kommunpolitiker som hörsammat inbjudan var Sven Larsson (m), Lars Tomsson och Björn Larsson (c), Stefaan deMaecker (mp), Tommy Gardell (s) och Tore Tillander (v). Moderator för diskussionen var Bevara Ojnareskogens Bengt Norström. Föreningsmdlemmarnas och andra deltagares engagemang var inte att ta miste på. Frågor och diskussionsinlägg duggade tätt.
På två punkter var samtliga deltagare i diskussionen eniga, nämligen för det första att frågan om vattnet är av avgörande betydelse och för det andra att undersökningsunderlaget i Nordkalks ansökan är otillräckligt och måste kompletteras. På andra punkter gick meningarna vitt isär. En stor fråga var givetvis hur den fortsatta vattenförsörjningen på norr ska garanteras. Går det att förena med storskalig kalkbrytning mitt i Bästeträsks tillrinningsområde?
Och hur stora risker för Bästeträsks vattenförsörjning är å ena sidan Nordkalk och å andra sidan kommunpolitikerna beredda att ta för att behålla jobben på Nordkalk? Nordkalks Henrik Grind menade att vi kan förlita oss på de experter som är anlitade för att undersöka vattenförhållandena i området och på Miljödomstolens bedömning, och det föreföll också vara kommunledningens uppfattning. Men en person i publiken påpekade att experters tolkningar av ett och samma material ofta går stick i stäv. Kloka politiker måste ha visioner och fatta egna, väl övervägda beslut, inte bara gömma sig bakom experter. Andra röster frågade varför man bara talar om jobben på Nordkalk, inte om jobben i andra näringar, t ex i jordbruket, som äventyras om vattentillgången försämras, eller om de de jobb som skulle kunna skapas inom servicenäringen i samband med en nationalpark.
Andra frågor som var uppe till diskussion var vad Nordkalks tanke om brottet som vattentäkt skulle få för konsekvenser för Bästeträsk, vars tillrinning i stället skulle gå till det nya brottet. Svårt att förstå hur det skulle kunna fungera, tyckte länsstyrelsens Kalle Nyberg. Och på Sofia Bothorps fråga till Nordkalk om det var förenligt med Nordkalks tal om att ta ansvar för vattnet att man på det sätt som skett brutit mot villkoren om vattenhanteringen vid provbrotten hänvisade Grind bara till pågående polisutredning. Tänkbara alternativa lokaliseringar för Nordkalks brytning var ett annat tema i diskussionen.
Avslutningsvis togs frågeställningen upp om det långsiktiga perspektivet, hur ser det ut när det är färdigbrutet på norra Gotland och kalkbolagen drar sina färde? Står vi då inte i en ännu sämre situation än om Nordkalk successivt måste lägga ner sin verksamhet under ett antal år framöver. Lars Tomsson menade också att man som politiker måste inse att det finns en bortre parentes för kalkbrytningen.
Kristina Bohman Söderdahl

24 januari 2007

Vad vore Gotland utan kalksten?



Berggrunden präglar både landskap, flora och fauna likaväl som kulturhistorien. Gotlands kalkstensberggrund ger ön en sydländsk nästan exotisk karaktär, vilket bidrar till den stora turistströmmen.

Kalkstenens historia
På botten av ett tropiskt hav för över 400 miljoner år sedan ansamlades mängder av kalkslam och sönderbrutna kalkskal från levande organismer. Efter 20 miljoner år upphörde sedimentationen då området torrlades. De hundratals meter sediment som avsatts förstenades med tiden och resterna sticker nu upp ur Östersjön i form av Gotland. Denna kalksten från Silurtiden, bildar 200 meter djupa lager på norra Gotland och 500 m på södra. Den gotländska kalken är lättåtkomlig. Inga andra bergarter ligger ovanpå och de olika lagren finns blottade på olika delar av ön.

Vetenskapligt värde
Gotländsk kalksten är av stort vetenskapligt värde.
Ingen annanstans i världen finns så fossilrika och välbevarade sediment av den åldern. Mycket kunskap om jordens och livets historia har man fått genom att studera berggrunden här.
Går detta att värdesätta i pengar?


Industriellt värde
Gotländsk kalksten har också ett stort industriellt värde. Den gotländska kalkstenen är av hög kvalitet, billig att bryta och lätt att transportera över Östersjön.
Kalk används till mycket i vår omgivning, antingen som byggnadsmaterial, ingrediens i produkter eller som ett hjälpmedel vid en tillverkningsprocess. De viktigaste användningsområdena är:
Stål – rening vid tillverkningsprocessen
Papper – fyllnads- och bestrykningspigment
Socker – rening vid tillverkningsprocessen
Byggnadsindustri – ingrediens i cement, betong, tegel, väggskivor, spackel, murbruk, glas, målarfärg mm
Väg- och markbygge – markstabilisering

Vad kostar kalksten?
Ett ton gotländsk kalksten i form av krossgrus kostar 50-65 kr!
Ett ton gotländsk kalksten i form av slipade bänkskivor kostar 23 300 kr!


Riksintresse för kalkbrytning
Enligt miljöbalken 3 kap 7§ skall:
”Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa.”
Sveriges Geologiska Undersökning (S G U) är den myndighet som har rätt att ange sådana områden av riksintresse.
Av särskilt intresse för den industriella användningen av kalksten på Gotland är
Slitelagren på norra delen av ön.



Bilden visar det första av de två provbrotten på Ducker 1:64 i Ojnareskogen

Områden på Gotland som avsatts som riksintresse för kalkbrytning är de markområden som ägs av följande tre företag:
1. Svenska Mineral äger Stråbrottet med omgivningar, ett större markområde som gränsar till
2. Nordkalks Ducker 1:64. Nordkalk äger vidare Österskog i Fleringe, Storungs och Klinthagenbrotten.
Riksintresset avser kalksten som industriråvara för kemisk industri samt järn-och stålindustri.
3. Cementas brott Västra brottet och Filehajdarbrottet med omgivningar, totalt 805 hektar.
Riksintresset avser kalksten som råvara för cementindustrins försörjning.

Bilder på Strå, Storungs och Klinthagenbrotten kan du se på SNF:s Gotlands hemsida.

Kvalitet
Från utvinningssynpunkt ställs krav på att kalkstenen skall ha vissa egenskaper som hänger samman med dess användning. Det är främst låg svavelhalt, låg kiselhalt, hög kalcium-karbonathalt och jämn halt dvs. låga variationer i halterna.
Från teknisk och ekonomisk synpunkt ställs kravet att en fyndighet skall ha en viss storlek så att det lönar sig att bryta den.

Samhällsvärde
Kalkindustrin på Gotland sysselsätter ca 370 personer. Till dessa tillkommer ytterligare 115 genom entreprenadtjänster. Många av dessa människor lever och bor på norra Gotland. De bidrar till en levande landsbygd och betalar inkomstskatt till stat och kommun.
Kalkindustrin på Gotland tillhandahåller råvaror till många svenska industrier, däribland stål- och pappersindustrin. De största bolagen, Cementa och Nordkalk, har båda utländskt ägande och betalar därför ingen bolagsskatt i Sverige.

Den mesta kalkbrytningen sker inom ett område med hård lagrad kalksten och revkalksten på norra Gotland. På denna svårvittrade berggrund är jordtäcket tunt och naturen karg. Hällmarker och glesa hällmarkstallskogar med inslag av våtmarker dominerar. Marken är svår att odla och skogsbruk lönar sig dåligt i den långsamt växande skogen. Därför är dessa områden relativt opåverkade av människa.

Kombinationen av kalkberggrunden, det tunna jordtäcket och klimatet ger mycket speciella förutsättningar för växtlighet och djurliv. Långvarigt fårbete har också bidragit till områdenas karaktär. Alvar kallas de öppna betespräglade hällmarkerna.
71% av världens kalkalvarmarker finns i Sverige, varav hälften på Gotland. Sverige har ett särskilt ansvar för att skydda denna natur.

Riksintresse för naturvård
Kalkbrytningsområdena sammanfaller med de områden på norra Gotland som är klassade som riksintresse för naturvård. Enligt Miljöbalken 3 kap 6§ gäller:
”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.”
Naturvårdsverket är den myndighet som har rätt att ange områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet. På norra Gotland är bland andra följande områden av riksintresse för naturvård:

Bästeträsk med omgivningar
”Värdeomdöme: Mycket stort naturområde som delvis har vildmarkskaraktär. En mycket stor del av området genomkorsas endast av några små körvägar och präglas i övrigt av orördhet och stor variation. Stora delar av markerna är präglade av långvarigt bete. Det stora hällmarkskomplex som finns i området är ett av de bästa exemplen på gotländska hällmarker och är även av mycket stort ekologiskt intresse.
Från hydrologiskt och hydrogeologisk synpunkt är området av mycket stort intresse. Det har en hydrologi som är märklig. Flera sjöar och våtmarker har inga synliga avlopp utan dräneras underjordiskt.
Förutsättningar för bevarande: Att områdets karaktär av nästan helt oexploaterat landskap kan bibehållas och den naturliga hydrologin bevaras.”

File hajdar, Hejnum hällar och Kallgateburg
”Huvudkriterier: Våtmarksområdet Hejnum Kallgate är Gotlands största våtmark och består av unika blekevätar som inte finns i övrigt på Gotland. Området hyser för Sverige och möjligen Europa unika växtbiotoper. Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgate är Gotlands största sammanhängande hällmarkskomplex.
1. Området är Gotlands största sammanhängande vildmarksområde med en mängd olika naturtyper. Området är föga påverkat. Högt floristiskt värde och orörda våtmarker.
2. Unika blekevätar, källmyrar. I området häckar bl a brun kärrhök och trana.
3. Området har en rik och omväxlande flora med inslag av mycket sällsynta arter. Mycket rika förekomster av blodtopp, vätögontröst och brun ögontröst.
4. Området uppvisar genom sina unika naturtyper stor säregenhet.
Förutsättningar för bevarande: Att ytterligare täktverksamhet inte tillåts...”

Natura 2000 – värde ur europeiskt perspektiv
Natura 2000 är ett europeiskt nätverk för att skydda värdefull natur. Inom kalkbrytningens intresseområden på Gotland finns ett flertal Natura 2000-områden, områden som vi med europeiskt perspektiv åtagit oss att skydda.

Art- och habitatdirektivet
I habitatdirektivet listas naturtyper och arter som skall skyddas i Europa som helhet. Områden där dessa naturtyper och arter återfinns skall ges ett sådant skydd att miljön bevaras. Av 170 naturtyper som nämns i habitatdirektivet återfinns 39 på Gotland och av 690 rödlistade arter förekommer 12 på Gotland.
I artlistorna återfinns exempelvis nipsippa och styv kalkmossa. I fågeldirektivet finns bland andra nattskärra och trädlärka. Dessa arter förekommer i kalkbrytningens intresseområden.



Nipsippa, Anemone patens är en flerårig, 10-20 cm hög ört med stora blålila blommor. Blommar i slutet av april-början av maj. Nipsippan är egentligen en stäppväxt, vars huvudutbredning sträcker sig från Centralasien till Osteuropa. I Sverige förekommer arten dels på ett fåtal platser i Ångermanland, dels på några tiotal lokaler på norra och mellersta Gotland. Här på Gotland växer nipsippan på hällmarker med ett tunt täcke av grus eller sand samt i torrtallskog. Nipsippan är fridlyst och med på listan över skyddade arter enligt EU:s art- och habitatdirektiv.

Rödlistade arter
De så kallade rödlistan är den nationella förteckningen över hotade och missgynnade växter, svampar och djur. Vi har förbundit oss enligt internationella konventioner att bevara arter som riskerar att försvinna från vårt land. För närvarande är 4 120 arter upptagna på den svenska rödlistan. Omkring 1300 av dessa finns på Gotland.
Nipsippa, kalknarv, stenmalört, gotlandssolvända, ringlav, apollofjäril och smedbock är exempel på rödlistade arter som finns inom kalkbrytningens intresseområden.

Vattnet i marken
Sprickor genomkorsar den gotländska kalkberggrunden.
Karst är ett kemiskt vittringsfenomen som innebär att den svaga kolsyran i markvattnet angriper och löser upp kalksten.
När vattnet rinner ner i marken vidgas sprickorna i kalkberggrunden till gångar och kanaler. Även grottor kan bildas. Karstberggrund för ofta stora vattenmängder men det är dock normalt problematiskt att placera brunnar och att beräkna hur en akvifär kommer att reagera för olika uttag. Detta beror på att det är svårt att beskriva hur hålrummen fördelar sig och hur sammanhängande de vattenförande hålrummen är i en karstberggrund.



”Vatten som infiltrerar i mark renas mest effektivt i jordlager. I en sprickakvifär blir reningen sämre eftersom vattnet strömmar snabbt i sprickor och kanaler. Jordlager på berggrunden har därför stor betydelse för grundvatten-skyddet.
Där karstberggrund går i dagen som på Öland och Gotland är grundvattenskyddet sämst.
Stor försiktighet måste därför tillämpas om man gräver diken som har förorenat vatten så att inte berggrunden blottläggs och vatten direktinfiltrerar i bergets sprickor.”
Ur Brunnsborrarhandboken 1996. Sveriges Avantiborrar Förening.

Samhällsvärde
En rik natur är en alltmer efterfrågad resurs inom besöksnäringen. I ett hårdexploaterat Europa har Gotland lyckats bevara många orörda områden. Upplevelse- och ekoturismen har en stor potential här. Redan nu är Gotlands unika natur ett av de främsta skälen för turisternas besök.
Är det dags att sätta en prislapp på bevarad natur?

Vad väger tyngst, sippor eller cement?
På Gotlands största hällmarksområde Filehajdar rasade på 1970-talet en naturvårdsstrid om ett nytt kalkbrott som Cementa ville öppna i området. Bolaget fick tillstånd till brytning och idag finns där ett 32 hektar ha stort brott. Cementa äger en stor del av området och planerar för en framtida utvidgning av täkten. En stor del av området har förklarats som riksintresseområde för kalkbrytning. Området är också av riksintresse för naturvård och har många unika värden. Fokus har emellertid hamnat på en
enda blomma, nipsippan, som vi genom EU:s artdirektiv är särskilt ansvariga för att bevara.
I hela landet finns ca 400 000 exemplar varav närmare 380 000 växer inom Filehajdar och det intilliggande Hejnum hällar.

Miljöpåverkan
Den intensiva kalkbränningsperioden på 1600- och 1700-talen ledde till skogsskövling av norra Gotlands skogar. Veden ersattes senare av kol. Utsläppen från kalkugnarna påverkade omgivningen. Under tidigt 1900-tal var förstört grundvatten och sår i landskapet de största miljöproblemen. Dagens storskaliga kalkbrytning påverkar miljön på flera sätt. Marken som bryts är en icke förnyelsebar resurs som försvinner för alltid. Skogarna, hällmarkerna och myrarna krymper och de som är kvar utsätts för störningar. Grundvattnet och ytvattnet påverkas.
Utsläppen från fabrikerna renas men koldioxidutsläpp vid cementtillverkning är ett ännu olöst problem. Buller förekommer vid brytning och transporter.

Konflikterna
Områden med skyddsvärd skog och hällmarker på norra Gotland sammanfaller med de områden där kalk- och cementindustrin vill utveckla sin verksamhet genom nya täkter.

Vad säger lagen?
Miljöbalken 9 kap 6 §:
”Vid prövningen av en ansökan om tillstånd till täkt skall behovet av det material som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och växtlivet och på miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.”

Bungetäkten
Nordkalk planerar att öppna en ny kalktäkt i Bunge/Rute. Fullt utbrutet kommer det att bli 20-35m djupt och omfatta ett 170 hektar stor område. Kalken som bryts kommer att transporteras till Nordkalks fabrik i Storugns via ett en mil långt transportband. Kalkstenen kommer att räcka i 20-25 år.
Täkten ska brytas i ett vidsträckt, oexploaterat skogsområde. Större delen, 130 ha, av området omfattas av nyckelbiotoper.

I norr och väster gränsar området direkt till 2 naturreservat som också är Natura 2000-område: Bäste träsk och Bräntings haid. Även öster om täktområdet finns källmyrsområdet Bluttmo-Gildarshagen som är både naturreservat och Natura 2000-område.

Natura 2000-området Bräntings haid
”Exempel på verksamheter som kan få konsekvenser på hydrologi och vattenkvalitet är täkt av berg, grus eller sand, stora yt- eller grundvattenuttag och miljöfarlig verksamhet.
I och med att Bräntings haid har blivit Natura 2000-område har Sverige åtagit sig att se till att ingående naturtyper och arter har gynnsam bevarandestatus. Mer än 90% av naturtyperna inom området utgörs av så kallade prioriterade naturtyper, vilket innebär att de åtnjuter särskilt skydd enligt EU:s habitatdirektiv. Inga ingrepp får utföras, varken i eller utanför området, som kan skada de biologiska värdena.”
Ur Bevarandeplan för Natura 2000-område Bräntings haid. Länsstyrelsen i Gotlands län.

Tillståndsansökan är en långdragen process. Efter flera samrådsmöten med myndigheter och allmänhet lämnade Nordkalk i juni 2005 in ansökan om tillstånd att öppna två mindre provtäkter. Tillstånd lämnades först av Miljödomstolen men efter överklagande till Miljööverdomstolen beviljades tillstånd i sept 2006.


Pågående sprängningsarbeten på Ducker 1:64 i dec 2006


Fakta om Nordkalk
Nordkalk AB ingår i den finska industrikoncernen Nordkalk Oyj Abp, som även har verksamhet på ett 40-tal orter i Finland, Sverige och sex andra länder i norra Europa.
Totala antalet anställda är 1347. Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter för bland annat pappers- stål- och byggnadsindustrin samt miljövård och lantbruk.
På Gotland bryter Nordkalk 3,3 miljoner ton kalksten årligen. I mitten av 1960-talet bröt man 1 miljon ton årligen. Storugns med nuvarande brottet Klinthagen är Nordkalks enskilt största brytningsort. Man har 127 anställda och omsätter 237 miljoner kr (2004).

Fakta om Cementa
Cementa ingår i den internationella byggmaterialkoncernen Heidelberg Cement, som har 41 300 anställda i 50 länder. Cementa tillverkar och marknadsför cement i Sverige. Tillverkning sker i Slite, Skövde och Degerhamn.
Antalet anställda är 460. Hälften av produkterna går på export, till bl a USA och Afrika.
På Gotland är antalet anställda 250. Här bryter Cementa 2,7 miljoner ton kalksten/år.

Fakta om Svenska Mineral
Svenska Mineral tillverkar kalkstensbaserade produkter för användning i stål, pappers- och markstabiliseringsbranschen. Tillverkning sker i Sverige, Norge, Finland och Estland.

Varje år bryts 6, 2 miljoner ton kalksten på Gotland.

Detta motsvarar en kub med 134-135 meters längd på varje sida.

Ovanstående text är hämtad ur Länsmuseets utställning ”Kalkbrott – födande eller förödande” Utställningen är utförd av Sara Eliasson. Saras texter är i någon mån anpassade för att passa in på vår blogg, föreningen Bevara Ojnareskogen.
Bilderna är tagna av Olov Söderdahl .




20 november 2006

Nordkalk bryter mot egna löften och miljööverdomstolens beslut!

Nordkalk fick sina tillstånd för provbrytning men med detta tillstånd följde en rad villkor som måste uppfyllas för att få bryta kalken i de två provbrotten.
Men företaget struntar in att uppfylla kraven.

Knappt har krutröken lagt sig från de två första sprängningarna i Ojnareskogen innan Nordkalk börjar bryta mot flera av de villkor som ställdes för täktverksamheten.

Föreningen Bevara Ojnareskogen bestämde sig för att besöka provbrotten i helgen och vi upptäckte då till vår förfäran att företaget verkar bryta mot flera av tillståndets villkorssatser.

1. Nordkalk skulle hägna in och i möjligaste mån skydda växtlokalen för den rödlistande arten Gaffelfibbla. Det har man inte gjort. Vid vårt besök på platsen i helgen fanns ingen markering alls i terrängen om var växtlokalen finns. Tvärtom har en stig trampats upp rakt igenom växtplatsen. Flera plantor växer rakt på den nyupptrampade stigen.

2. Nordkalk ska samla upp det vatten som man pumpar ut från brotten för att låta tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen) ta prover på detta vatten för att sedan bedöma om vattnet kan tillåtas infiltrera närliggande marker. Det gör man inte.
Vid besök på platsen kunde Föreningen Ojnareskogen i helgen konstatera att Nordkalk lett bort vatten från det nyligen sprängda östra provbrottet med en slang. Vid slangens mynning en bit in i hälltallskogen bortom brottet har det slam-blandade vattnet tillåtits rinna ut och infiltrera den omgivande hällmarken.

Hur kan det accepteras att ett företag som fått tillstånd på vissa villkor kan strunta i dem och ändå kunna fortsätta bryta utan att någon reagerar.

Ska myndigheter, privatpersoner och föreningar tvingas smyga i buskarna och hålla ständig koll på vad företaget egentligen har för sig där ute i Ojnareskogen?

Vilka andra villkor kan man tänka sig att Nordkalk glömt eller valt att strunta i, vi har bara reagerat på två villkor vi kände till.

Och redan nu står det klart att flera av de villkor som var förutsättningen för att låta Nordkalk provbryta i Ojnareskogen inte uppfylls.

Kan vi över huvudtaget lita på ett företag som lovar guld och gröna skogar i sin ansökan men som sedan inte ens bryr sig om att leva upp till de villkor som ställs från Miljödomstolar och Länsstyrelse.

Detta företag står nu i beredskap att fullfölja ansökningsprocessen kring den betydligt större huvudtäkten (stor som hela lilla Karlsö och 35 meter djup) i samma område.
Ett företag som säger att de nästan kan garantera att vattnet i Bästeträsk inte kommer att försämras vid en huvudtäktverksamhet.

Vi litar INTE på Nordkalks goda vilja i detta.
Och vi kommer att kräva att de kontrollpunkter där Nordkalk, enligt samma villkor, kontinuerligt ska mäta vattnet vid provbrotten samt vid en referenspunkt vid Ojnaremyr ska skötas av tillsynsmyndigheten samt att datan från dessa ska göras offentliga.
Har Nordkalk inget att dölja går man med på det.

Behöver vi säga att Nordkalk, trots samma villkor, inte heller har kommit igång med dessa vattenmätningar trots att man redan sprängt och i princip är halvklar med arbetet i det första av de två brotten?
Så verkar det i alla fall …det är oacceptabelt!

27 oktober 2006

Röjning i skogen



Här är början på ett av Nordkalks provbrott i Ojnareskogen, en alldeles onödig röjning bland tovsippor och gaffelfibblor om vi lyckas få stopp på huvudbrottet.

24 oktober 2006

Stoppa Nordkalks planerade kalkbrott på norra Gotland

Nordkalk, ett finländskt bolag med verksamhet i flera länder, bryter f n kalksten i ett stort kalkbrott på norra Gotland, Klinthagentäkten. Eftersom kalkstenen där beräknas ta slut om några år vill man öppna en ny täkt i ett vidsträckt, oexploaterat skogsområde på gränsen mellan socknarna Bunge och Rute. Täkten beräknas bli mellan 20 och 35 m djup, ligga 14 m under havsnivån på det djupaste stället, och omfatta ett 170 hektar stort område. Storleksmässigt kan detta jämföras med hela Lilla Karlsö. Kalkstenen, som beräknas räcka i 20-25 år, vill man sedan transportera via ett 9 km långt transportband genom hela skogsområdet till Nordkalks fabrik och hamn i Storugns vid Kappelhamnsviken.

Skogsområdet, Ojnareskogen, innehåller en mängd nyckelbiotoper och flera våtmarker. Själva skogen är en s k kalkhällmarkstallskog, som är ytterst sällsynt och speciellt skyddsvärd enligt EU:s habitatlista. Platsen för det planerade kalkbrottet gränsar till och utgör en del av tillrinningsområdet för Bäste träsk, som är reservvattentäkt för hela Gotland, tillika naturreservat och Natura 2000-område. Dessutom gränsar det tänkta brottet till ytterligare två naturreservat och Natura 2000-områden, Bräntings haid och Bluttmo-Gildarshagen. Det finns få områden i Sverige med så höga naturvärden.

Nordkalk har sökt och fått tillstånd att öppna två provbrott i området, där man nu (nov-dec 06) bryter sammanlagt 50 000 ton kalksten. Inom kort börjar bolagets ansökan om den stora täkten behandlas. Förutom hotet mot ett flertal skyddsvärda arter, växter, fåglar och insekter, skulle brottet innebära en allvarlig risk för Bäste träsks vatten och även för grundvattentillgången och vattenkvaliteten i hela området. Det kan komma att innebära att den största miljöförstöringen hittills på norra Gotland blir verklighet.

23 oktober 2006

Medlemsskap

Föreningen Bevara Ojnareskogen. plusgiro 22 89 61-9.
Medlemsavgiften är 50 kronor.
Glöm ej att skriva "medlem" samt namn, postadress, telefonnummer och e-postadress om sådan finns.

Medlemsavgifter samt eventuella gåvor går oavkortat till arbetet med att stoppa Nordkalks planer på ett eller flera kalkbrott i området.

Kvarvarande medel om kalkbrotten ej kommer till stånd tillfaller Bläse Kalkbruksmuseeum.

Föreningens mål och inriktning

  • att målmedvetet jobba mot planerna på att förstöra norra Gotlands största orörda vildmarksområde.
  • att bevara vattentillgången i Gotlands största reservvattentäkt Bäste träsk.