Här ser ni en del av det vattenfyllda brottet, där vi väntade på kommunalfullmäktige
den 3 sept.

Svamputflykt i Ojnareskogen den 3 september

Vi var på plats i Ojnareskogen utrustade med svampkorgar på förmiddagen den 3 september. Medlemmar i kommunalfullmäktige hade nämligen talat om för oss att de skulle bli visade

”brottsplatsen” vid ett studiebesök på Nordkalk i samband med ett fullmäktigemöte i Bläse. Vi tänkte passa på att tala med kommunalfullmäktige och visa dem hur osäkra Nordkalks prognoser är.

Tyvärr fick vi nöja oss med stolta fjällskivlingar, Nordkalksgästerna såg vi inget av.

När vi sedan kom till Bläse fick vi och alla fullmäktigeledamöterna en skönmålning av hur bra det skulle gå att ta kalksten från Ducker !:64 och dessutom ta vatten från brottet till Fårösund från samma brott. Det var den nye VD: n Hans Gustavsson som berättade hur viktigt det var att just där det är som mest olämpligt för Bästeträsks tillrinning måste de få gräva sitt 33 meter djupa hål. De har ju köpt marken, då måste de få gräva bort den också !

För övrigt arbetar Gustavsson med en stor reklamkampanj via tidningsinsändare och nu en krönika, en lång drapa i något som heter Lokaltidningen och går ut till alla hushåll på Gotland. Rubriken är: DET MÅSTE FINNAS PLATS FÖR ALLA PÅ ÖN.

Här skäller han på oss Ojnareskogsbevarare och menar att vi vill förvandla hela Norra Gotland till en nationalpark. Man undrar när han skall förstå att vi inte har protesterat mot någon annan ansökan än just deras nu aktuella, som faktiskt ligger på fel plats enligt hydrologer och annan expertis.

Hans Gustavsson kommer som de flesta vet från Cementa i Slite där han var VD. I fjol gjorde han ett uttalande som bör göra alla som vill värna om gotländska arbetstillfällen lite betänksamma. Han sade i detta uttalande att han såg det som fullt möjligt att ta billig arbetskraft från Baltikum.

Ja det var lite om vad som är på gång just nu. Det märks att tonen blir skarpare från Nordkalks sida ju närmare vi kommer huvudförhandling Vår förening har i dagarna lämnat svar på Nordkalks bemötande av alla yttranden till deras ansökan. Deras svar är på många ställen osakligt och svarar inte på de invändningar och begäran om kompletteringar t ex angående hydrologin som har gjorts från olika intressenter. Nordkalk skriver i sitt svar om alternativa platser att hämta kalksten ifrån, t ex Verdal i Norge. Med tanke på transporterna vore det ett mycket bättre alternativ. I stället för båtfrakten från Storugns som ger så mycket koldioxidutsläpp i Östersjön borde det vara mycket miljövänligare att ta kalken från Verdal till Narvik och därifrån via järnväg till järnverken.

VI KÄMPAR VIDARE MEN BEHÖVER DITT STÖD I KAMPEN MOT JÄTTEN GLUFSGLUFS.

Olov S

Riskerar Nordkalk Bästeträsk som vattentäkt för norra Gotland?

I ett välfyllt f d klassrum i Fleringe gamla skola höll föreningen Bevara Ojnareskogen sedvanliga årsmötesförhandlingar den 2 aug. Efter årsmötet bjöds på en öppen diskussion om vattenproblemen på norra Gotland, särskilt i samband med Nordkalks planerade brytning på Bunge Ducker 1:64. Ett 60-tal personer var närvarande. Inbjudna deltagare var från Nordkalk Henrik Grind, från länsstyrelsen Kalle Nyberg och från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning Magnus Pettersson. Kommunpolitiker som hörsammat inbjudan var Sven Larsson (m), Lars Tomsson och Björn Larsson (c), Stefaan deMaecker (mp), Tommy Gardell (s) och Tore Tillander (v). Moderator för diskussionen var Bevara Ojnareskogens Bengt Norström. Föreningsmdlemmarnas och andra deltagares engagemang var inte att ta miste på. Frågor och diskussionsinlägg duggade tätt.
På två punkter var samtliga deltagare i diskussionen eniga, nämligen för det första att frågan om vattnet är av avgörande betydelse och för det andra att undersökningsunderlaget i Nordkalks ansökan är otillräckligt och måste kompletteras. På andra punkter gick meningarna vitt isär. En stor fråga var givetvis hur den fortsatta vattenförsörjningen på norr ska garanteras. Går det att förena med storskalig kalkbrytning mitt i Bästeträsks tillrinningsområde?
Och hur stora risker för Bästeträsks vattenförsörjning är å ena sidan Nordkalk och å andra sidan kommunpolitikerna beredda att ta för att behålla jobben på Nordkalk? Nordkalks Henrik Grind menade att vi kan förlita oss på de experter som är anlitade för att undersöka vattenförhållandena i området och på Miljödomstolens bedömning, och det föreföll också vara kommunledningens uppfattning. Men en person i publiken påpekade att experters tolkningar av ett och samma material ofta går stick i stäv. Kloka politiker måste ha visioner och fatta egna, väl övervägda beslut, inte bara gömma sig bakom experter. Andra röster frågade varför man bara talar om jobben på Nordkalk, inte om jobben i andra näringar, t ex i jordbruket, som äventyras om vattentillgången försämras, eller om de de jobb som skulle kunna skapas inom servicenäringen i samband med en nationalpark.
Andra frågor som var uppe till diskussion var vad Nordkalks tanke om brottet som vattentäkt skulle få för konsekvenser för Bästeträsk, vars tillrinning i stället skulle gå till det nya brottet. Svårt att förstå hur det skulle kunna fungera, tyckte länsstyrelsens Kalle Nyberg. Och på Sofia Bothorps fråga till Nordkalk om det var förenligt med Nordkalks tal om att ta ansvar för vattnet att man på det sätt som skett brutit mot villkoren om vattenhanteringen vid provbrotten hänvisade Grind bara till pågående polisutredning. Tänkbara alternativa lokaliseringar för Nordkalks brytning var ett annat tema i diskussionen.
Avslutningsvis togs frågeställningen upp om det långsiktiga perspektivet, hur ser det ut när det är färdigbrutet på norra Gotland och kalkbolagen drar sina färde? Står vi då inte i en ännu sämre situation än om Nordkalk successivt måste lägga ner sin verksamhet under ett antal år framöver. Lars Tomsson menade också att man som politiker måste inse att det finns en bortre parentes för kalkbrytningen.
Kristina Bohman Söderdahl