Riskerar Nordkalk Bästeträsk som vattentäkt för norra Gotland?

I ett välfyllt f d klassrum i Fleringe gamla skola höll föreningen Bevara Ojnareskogen sedvanliga årsmötesförhandlingar den 2 aug. Efter årsmötet bjöds på en öppen diskussion om vattenproblemen på norra Gotland, särskilt i samband med Nordkalks planerade brytning på Bunge Ducker 1:64. Ett 60-tal personer var närvarande. Inbjudna deltagare var från Nordkalk Henrik Grind, från länsstyrelsen Kalle Nyberg och från kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning Magnus Pettersson. Kommunpolitiker som hörsammat inbjudan var Sven Larsson (m), Lars Tomsson och Björn Larsson (c), Stefaan deMaecker (mp), Tommy Gardell (s) och Tore Tillander (v). Moderator för diskussionen var Bevara Ojnareskogens Bengt Norström. Föreningsmdlemmarnas och andra deltagares engagemang var inte att ta miste på. Frågor och diskussionsinlägg duggade tätt.
På två punkter var samtliga deltagare i diskussionen eniga, nämligen för det första att frågan om vattnet är av avgörande betydelse och för det andra att undersökningsunderlaget i Nordkalks ansökan är otillräckligt och måste kompletteras. På andra punkter gick meningarna vitt isär. En stor fråga var givetvis hur den fortsatta vattenförsörjningen på norr ska garanteras. Går det att förena med storskalig kalkbrytning mitt i Bästeträsks tillrinningsområde?
Och hur stora risker för Bästeträsks vattenförsörjning är å ena sidan Nordkalk och å andra sidan kommunpolitikerna beredda att ta för att behålla jobben på Nordkalk? Nordkalks Henrik Grind menade att vi kan förlita oss på de experter som är anlitade för att undersöka vattenförhållandena i området och på Miljödomstolens bedömning, och det föreföll också vara kommunledningens uppfattning. Men en person i publiken påpekade att experters tolkningar av ett och samma material ofta går stick i stäv. Kloka politiker måste ha visioner och fatta egna, väl övervägda beslut, inte bara gömma sig bakom experter. Andra röster frågade varför man bara talar om jobben på Nordkalk, inte om jobben i andra näringar, t ex i jordbruket, som äventyras om vattentillgången försämras, eller om de de jobb som skulle kunna skapas inom servicenäringen i samband med en nationalpark.
Andra frågor som var uppe till diskussion var vad Nordkalks tanke om brottet som vattentäkt skulle få för konsekvenser för Bästeträsk, vars tillrinning i stället skulle gå till det nya brottet. Svårt att förstå hur det skulle kunna fungera, tyckte länsstyrelsens Kalle Nyberg. Och på Sofia Bothorps fråga till Nordkalk om det var förenligt med Nordkalks tal om att ta ansvar för vattnet att man på det sätt som skett brutit mot villkoren om vattenhanteringen vid provbrotten hänvisade Grind bara till pågående polisutredning. Tänkbara alternativa lokaliseringar för Nordkalks brytning var ett annat tema i diskussionen.
Avslutningsvis togs frågeställningen upp om det långsiktiga perspektivet, hur ser det ut när det är färdigbrutet på norra Gotland och kalkbolagen drar sina färde? Står vi då inte i en ännu sämre situation än om Nordkalk successivt måste lägga ner sin verksamhet under ett antal år framöver. Lars Tomsson menade också att man som politiker måste inse att det finns en bortre parentes för kalkbrytningen.
Kristina Bohman Söderdahl