Nordkalk fick nej!
Den 19 december kom Miljödomstolens dom avseende Nordkalks ansökan om det stora brottet. Ansökan ”lämnades utan bifall , som det heter, dvs domstolen ger inte tillstånd enligt miljöbalken till bergtäkt och vattenverksamhet mm på fastigheten Gotland Bunge Ducker 1:64.
Domen är tydlig - Nordkalks ansökan aktualiserar ett flertal bestämmelser i miljöbalken och domstolen bedömer i princip varje punkt till Nordkalks nackdel. Domen står därför inte och faller inte på någon enstaka paragraf. En sammanfattning av domskälen:
1. Den allmänna lokaliseringen
För att tillstång till täkten ska kunna ges måste Nordkalk visa att verksamheten uppfyller grundläggande krav på hållbar utveckling; Platsen ska var lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Företräde ska ges för sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Domstolen konstaterar att området och dess omgivningar har mycket stora naturvärden som är unika och som därför har ett högt skyddsvärde. Täkten skulle på ett påtagligt sätt inverka negativt och irreversibelt på det samanhållna naturområdet. Även om Nordkalk hävdat att detta är den enda tänkbara platsen för bolagets fortsatta verksamhet menar domstolen att det finns alternativa brytplatser på Gotland och på andra platser i Sverige. Verksamheten är därför inte förenlig med lokaliseringskravet i 2 kap miljöbalken. Även om kalkbrytningen måste anses angelägen överväger det faktum att alternativa möjligheter finns och att stora naturvärden står på spel - som för alltid förloras.
2. Riksintressena
Domstolen konstaterar att de två riksintressena, för naturvård resp mineralutvinning föreligger. Företräde ska i sådana fall ge det ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med vatten, mark och fysisk miljö i övrigt. Den stora oreparerbara skadan på naturmiljö av riksintresse väger mycket tungt – liksom det industriella behovet av kalkråvaran. Avgörande är då att naturmiljön inte kan ersättas av annan plats medan kalk faktiskt kan utvinnas på annan plats på Gotland, fastlandet eller utomlands. Långsiktigt är det således enligt domstolens bedömning en bättre hushållning att i detta fall skydda naturmiljön. Nordkalks förslag är således inte förenligt med hushållningsbestämmelserna.
3. Särskilda bevarandeområden, Natura 2000
Domstolen menar att en negativ påverkan på bevarandeområdena är högst trolig, främst genom ändrade yt- och grundvattenförhållanden. Det är sannolikt inte möjligt att med artificiella åtgärder återskapa nuvarande vattenförhållanden, inte heller genom artificiell infiltration. Små förändringar i såväl yt- som grundvattenbalans kan ge mycket stora och i många fall irreversibla skador på våtmarkshabitaten och deras arter.
4. Täkten som miljöfarlig verksamhet
Domstolen anser att skyddsåtgärder och kontrollprogram är utformade så att den praktiska
hanteringen av malmen inkl transportbandet utformats på ett godtagbart sätt. Direkt påverkan
av buller, damm och ljus framstår som acceptabla med hänsyn till den stora nyttan av
fyndigheten.
När det gäller påverkan via yt- och grundvatten är skadeverkan på framförallt
våtmarker alltför stor för att det ska kunna uppvägas av behovet av kalk. Försämrade
livsbetingelser för hotade arter kan befaras. Tillstånd kan därför inte lämnas enligt denna del i miljöbalken.
5. Vattenverksamheten
De utredningar som genomförts väcker enligt domstolen farhågor om stor negativ påverkan på både närliggande våtmarker och möjlighet att använda Bästeträsk som vattentäkt i framtiden. Med tanke på den allmänna vattenbristen på Gotland har sjön ett mycket stort ekonomiskt värde som måste beaktas. Det är inte klargjort hur Bästeträsk skulle påverkas vare sig under driften eller återfyllnadsperioden, som sträcker sig över flera decennier. Tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken kan därför inte lämnas.
När det gäller skador på vattentäkter anser domstolen att det trots omfattande utredning alltjämt är oklart om de närmaste fastigheterna kommer att påverkas.
1973 års regeringsbeslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten i Bästeträsk med omgivningar måste omfatta alla typer av avlopp. Domstolen menar att det inte går att bedöma om de föreslagna utsläppen kommer att ha tillräcklig kvalitet
Miljödomstolens sammanfattning: Miljödomstolen finner att att tillstånd inte kan lämnas till den sökta verksamheten. Såväl lokaliseringen som risken för påverkan på omgivande bevarandeområden och faran för hotade arter hindrar att tillstånd kan ges. Dessutom föreligger osäkerhet beträffande möjligheten att skydda vattentäkten Bästeträsk. Ansökan skall därför lämnas utan bifall.
Om Nordkalk vill överklaga ska det ske senast den 9 januari.
Svenska Mineral
Samtidigt har behandlingen inletts av Svenska Minerals ansökan om tillstånd att utöka sitt kalkbrott. Den 16 december hade Miljödomstolen förhandling om deras ansökan om tillstånd att utöka hamnen och genomföra långvariga provpumpningar för att undersöka vatten-förhållandena i området. Olov Söderdahl är ombud för fem fastighetsägare som har begärt att erkännas som sakägare för att deras vatten kan påverkas. Den 29 januari får vi besked om Miljödomstolen erkänner dem som sakägare i den fortsatta behandlingen av ärendet.
Med denna positiva avslutning på året önskar styrelsen alla medlemmar en GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR.
22 december 2008
06 december 2008
Bästeträsk prioriterat i Naturvårdsverkets nationalparksplan
I den reviderade genomförandeplan för nationalparker 2009-2013, som naturvårdsverket publicerade den 3 december, ingår Bästeträsk som ett prioriterat område.
I planen anges särskilt att naturvärdena i Bästeträsk-området är hotade av exploatering, på grund av planerna på kalkbrott.
"Bästeträsks stora, orörda mosaik av kalkhällmarker, agmyrar, sjöar och skogar är ett unikt område som vi prioriterar högt. Vi vill gärna inleda samarbete med kommunen och länsstyrelsen för att bilda nationalpark. Förutsättningen är att det inte blir ett nytt kalkbrott" säger Rolf Löfgren, handläggare på Naturvårdsverket.
–"Området är det främsta i sitt slag i Sverige och är unikt även i ett europeiskt perspektiv" tillägger han.
Hela planen finns på www.naturvardsverket.se
Min kommentar: För det fortsatta arbetet som föreningen har framför sig är detta ställningstagande av naturvårdsverket naturligtvis av stor betydelse. Låt oss hoppas att framförallt Gotlands kommun kan se de unika värdena som man här har chans att bevara och utnyttja på ett långsiktigt hållbart sätt.
I planen anges särskilt att naturvärdena i Bästeträsk-området är hotade av exploatering, på grund av planerna på kalkbrott.
"Bästeträsks stora, orörda mosaik av kalkhällmarker, agmyrar, sjöar och skogar är ett unikt område som vi prioriterar högt. Vi vill gärna inleda samarbete med kommunen och länsstyrelsen för att bilda nationalpark. Förutsättningen är att det inte blir ett nytt kalkbrott" säger Rolf Löfgren, handläggare på Naturvårdsverket.
–"Området är det främsta i sitt slag i Sverige och är unikt även i ett europeiskt perspektiv" tillägger han.
Hela planen finns på www.naturvardsverket.se
Min kommentar: För det fortsatta arbetet som föreningen har framför sig är detta ställningstagande av naturvårdsverket naturligtvis av stor betydelse. Låt oss hoppas att framförallt Gotlands kommun kan se de unika värdena som man här har chans att bevara och utnyttja på ett långsiktigt hållbart sätt.
27 november 2008
Ny tid för domslut
Miljödomstolen har nu meddelat att domen i Nordkalk-målet kommer torsdagen den 19 december.
11 november 2008
SMA- ansökan i miljödomstolen den 16 december
Miljödomstolen har nu kungjort att Svenska Minerals ansökan kommer att behandlas den 16 december, i Bunge. Förhandlingarna omfattar enligt kungörelsen dels utbyggnad av hamnen i Strå, dels ansökan om provpumpningar och utökad täktverksamhet. Enligt muntlig uppgift från domstolen kommer dock förhandlingarna inte att gälla ansökan om utökad brytning utan enbart hamnen och provpumpningarna.
Miljödomstolen har nu kungjort att Svenska Minerals ansökan kommer att behandlas den 16 december, i Bunge. Förhandlingarna omfattar enligt kungörelsen dels utbyggnad av hamnen i Strå, dels ansökan om provpumpningar och utökad täktverksamhet. Enligt muntlig uppgift från domstolen kommer dock förhandlingarna inte att gälla ansökan om utökad brytning utan enbart hamnen och provpumpningarna.
23 oktober 2008
Insändare 22 oktober (GA)
Nordkalk och de små stegens tyranni
Många av oss brukar förfäras över den maktens arrogans som innebär att man kör sitt eget race utan att bry sig om att dölja sina avsikter. Man räknar ändå med att komma undan alla invändningar och motargument. Så inte Nordkalk. Inte vet jag vilka strategikonsulter man använder sig av men nog är strategin tydlig: Knapra en bit i taget och vinn på det viset hela kakan.
Det började med ansökan om de s k provbrotten, två hål om vartdera omkring 50 ggr 50 m i det tilltänkta täktområdet. Många ville att miljöprövningen skulle samordnas med prövningen för den stora täkten. Om man ändå inte fick genomföra den stora täkten skulle ju påverkan av provbrotten i det känsliga området vara onödig. Men det tyckte inte Nordkalk. Och nu vill man gärna hänvisa till prövningen av provbrotten “Eftersom man fått tillstånd till dessa (en halv fotbollsplan) borde man väl också få tillstånd för stora brottet (340 fotbollsplaner).”
Det fortsatte med en till synes obegriplig klumpighet; I strid mot fastställda villkor pumpades vattnet från de två provbrotten rätt ut i marken. För detta är man nu för andra gången polisanmäld. När man inte kunde respektera villkoren för de två provbrotten, hur ska man då klara av villkoren för det ofantligt mycket större huvudbrottet? För inte ville man väl medvetet ta chansen att visa att ingen påvisbar skada skedde på det känsliga Bästeträskområdet, och “då kan vi väl klara ett större brott i framtiden när vatten från 340 fotbollsplaner ska pumpas bort?”
När man vill utvidga brytningen i Klinthagen anger man först att den väg som utgör ett hinder för Nordkalk behöver stängas av temporärt. När detta är klart kommer nästa steg - vägen ska vara borta för alltid.
Och så har vi den långsiktiga strategin: Vem tror att Nordkalk vill sluta tjäna pengar på att frakta bort Gotland efter 25 år. Nej - då kommer man att ansöka om att bryta ännu djupare än vad man nu söker tillstånd för. Och sedan är det dags för nästa brott…
Hans Jansson
Många av oss brukar förfäras över den maktens arrogans som innebär att man kör sitt eget race utan att bry sig om att dölja sina avsikter. Man räknar ändå med att komma undan alla invändningar och motargument. Så inte Nordkalk. Inte vet jag vilka strategikonsulter man använder sig av men nog är strategin tydlig: Knapra en bit i taget och vinn på det viset hela kakan.
Det började med ansökan om de s k provbrotten, två hål om vartdera omkring 50 ggr 50 m i det tilltänkta täktområdet. Många ville att miljöprövningen skulle samordnas med prövningen för den stora täkten. Om man ändå inte fick genomföra den stora täkten skulle ju påverkan av provbrotten i det känsliga området vara onödig. Men det tyckte inte Nordkalk. Och nu vill man gärna hänvisa till prövningen av provbrotten “Eftersom man fått tillstånd till dessa (en halv fotbollsplan) borde man väl också få tillstånd för stora brottet (340 fotbollsplaner).”
Det fortsatte med en till synes obegriplig klumpighet; I strid mot fastställda villkor pumpades vattnet från de två provbrotten rätt ut i marken. För detta är man nu för andra gången polisanmäld. När man inte kunde respektera villkoren för de två provbrotten, hur ska man då klara av villkoren för det ofantligt mycket större huvudbrottet? För inte ville man väl medvetet ta chansen att visa att ingen påvisbar skada skedde på det känsliga Bästeträskområdet, och “då kan vi väl klara ett större brott i framtiden när vatten från 340 fotbollsplaner ska pumpas bort?”
När man vill utvidga brytningen i Klinthagen anger man först att den väg som utgör ett hinder för Nordkalk behöver stängas av temporärt. När detta är klart kommer nästa steg - vägen ska vara borta för alltid.
Och så har vi den långsiktiga strategin: Vem tror att Nordkalk vill sluta tjäna pengar på att frakta bort Gotland efter 25 år. Nej - då kommer man att ansöka om att bryta ännu djupare än vad man nu söker tillstånd för. Och sedan är det dags för nästa brott…
Hans Jansson
13 oktober 2008
Miljödomstolen 7-10 oktober
Miljödomstolen avslutade sin förhandling i Visby den 10 oktober. Dag 1 (tisdagen den 7/10)ägnades åt Nordkalks framställning samt bl a Naturvårdsverket och Föreningen (se bloggen nedan).
Under dag 2 (onsdagen den 8/10) fick sakägare och övriga remissinstanser m fl lägga fram sina synpunkter.
Dag 3 (torsdagen den 9/10) var det "syn" dvs besök på ett antal relevanta platser på och omkring det planerade brottet. Omkring 75 personer deltog. Besök på Klinthagenbrottet, vid provbrotten, marker på och intill täkten, vatten som strömmar genom Ojnaremyr och Tvärlingsmyr, Bästeträsk samt Bräntings gård.
Dag 4 (fredagen den 10/10) fick alla parter framföra sin slutplädering.
Dom kommer prel. att meddelas den 5 december.
Under dag 2 (onsdagen den 8/10) fick sakägare och övriga remissinstanser m fl lägga fram sina synpunkter.
Dag 3 (torsdagen den 9/10) var det "syn" dvs besök på ett antal relevanta platser på och omkring det planerade brottet. Omkring 75 personer deltog. Besök på Klinthagenbrottet, vid provbrotten, marker på och intill täkten, vatten som strömmar genom Ojnaremyr och Tvärlingsmyr, Bästeträsk samt Bräntings gård.
Dag 4 (fredagen den 10/10) fick alla parter framföra sin slutplädering.
Dom kommer prel. att meddelas den 5 december.
09 oktober 2008
Miljödomstolens förhandling 2008-10-07
Inlägg från Föreningen Bevara Ojnareskogen (Kristina Bohman Söderdahl och Hans Jansson)
Vi representerar föreningen Bevara Ojnareskogen. En ideell förening med mellan 150 och 200 medlemmar med syftet att verka för att området runt Bästeträsk, särskilt Ojnareskogen, används på ett långsiktigt hållbart sätt.
Vi är inget expertorgan utan företräder den del av befolkningen som tror på en utveckling av Gotland som bygger på just långsiktig hållbarhet och som är framåtsyftande och som dessutom tar till vara de komparativa fördelar som just Gotland har.
Våra farhågor om vad ett genomförande av projektet skulle innebära har stärkts under hela den tid som ärendet utvecklats. Kristina kommer att summera skälen till att vi tycker så.
Föreningens yrkande
Föreningen anser att Nordkalk inte har kunnat visa att den planerade brytningen inte skulle skada vattentillförseln till Bäste träsk vare sig kvantitativt eller kvalitativt. Inte heller har man kunnat visa att det inte föreligger risk för påverkan på grundvattnet i området och därmed påtaglig skada på omkringliggande brunnar och angränsande Natura 2000 områden. Därför yrkar vi att tillståndsansökan avslås.
Grundvatten
Det är omtvistat hur stor avsänkning av grundvatten i brottets omgivning som kan bli följden av att så mycket grundvatten strömmar in i brottet och hur långt den effekten kan sträcka sig. Detta är avgörande både för hur stor påverkan skulle bli på omgivande Natura 2000 områden och för de enskilda brunnar som kommer att befinna sig i påverkansområdet. Nordkalk hävdar nu att påverkansområdet stannar vid 185 m runt brottet, men av Nordkalk oberoende hydrologer menar att den bedömningen är osäker och att grundvattensänkning kan förekomma t o m till 1000 m.
Ofullständiga hydrologiska undersökningar
De flesta av remissinstanserna och de oberoende hydrologiska experterna har efterlyst långvariga provpumpningar på upp till ett år för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna på grundvattnet vid en brytning. Sådana pumpningar har inte genomförts.
Risk för saltvatteninträngning
Det minskade brytningsdjupet är ingen garanti för att det inte skulle kunna tränga upp saltvatten från underliggande salt grundvatten. Ett område med eventuella spricksystem nära Ojnaremyr där sådan uppträngning skulle kunna ske är ännu inte tillräckligt utrett, vilket t ex SGU påpekat.
Behandling av täktvatten
Olika metoder att hantera och rena länshållningsvattnet har förekommit i Nordkalks material, t ex sedimenteringsdammar och att infiltrera täktvatten i Ojnaremyr för att rena det från kväve på vad Nordkalk kallar ”naturlig väg”. Men det har inte presenterats någon plan för hur detta tekniskt skulle gå till och vilka konsekvenser det skulle få för Ojnaremyrs växtlighet och fortsatta funktion i Bästeträsks tillrinningssystem. Hur kan för övrigt Nordkalk utan vidare räkna med att använda Ojnaremyr för sin räkning trots att den inte ligger på deras mark? SMA Mineral t ex, som äger halva myren har inte tillfrågats.
Sven Follin har idag presenterat några andra alternativ, men fortfarande handlar det bara om lösa förslag, inga konkreta och utförligt beskrivna planer.
Kontrollprogrammet
I stället för att svara på frågor från remissinstanserna har Nordkalk gång på gång i sina tidigare inlagor hänvisat till det kontrollprogram som skulle starta efter påbörjad brytning. Det skulle säkerställa alla eventuella risker och under pågående brytning ge sådan information som har efterlysts som nödvändig för att tillstånd över huvud taget skulle ges. Ett förslag till kontrollprogram har nu presenterats, en knapp vecka före förhandlingen, vilket inte ger remissinstanserna rimlig tid att granska detta viktiga dokument på det sätt som är nödvändigt.
Tillrinning till Bäste träsk
En väldigt viktig fråga som inte Nordkalk har kunnat besvara i ansökan är hur Nordkalk under pågående brytning på ett säkert sätt ska kunna återföra det grund- och ytvatten som rinner in i brottet till systemet så att det slutligen når Bästeträsk utan att kvantitet och kvalitet har påverkats negativt. Över huvud taget har eventuell påverkan på Bäste träsk inte alls tagits upp i MKB:n, trots att det hade varit önskvärt att få belyst vad som skulle hända vid ett eventuellt sänkt vattenstånd i sjön. Ännu osäkrare är det vad som skulle hända efter det att brytningen avslutats.
Bäste träsk eller ”Bungeträsket”
I MKB:n har man inte berört den centrala frågan hur man skulle hantera det vatten som fortsätter att strömma in i den färdigbrutna täkten. Inte heller hur Bäste träsk skulle påverkas av bortfallet av allt det vatten som skulle gå åt för att fylla täkten.
I olika sammanhang har Nordkalk lanserat käcka förslag om att t o m använda täktvatten för dricksvattenförsörjning redan under pågående brytning. Och efter avslutad brytning skulle täkten enligt Nordkalks senaste inlaga kunna bli ett nytt s k ”Bungeträsk”, som Nordkalk menar kunde användas som vattentäkt. Bl a antyder man t o m att ett av syftena med täkten skulle vara att bidra till norra Gotlands vattenförsörjning: Man skriver att Nordkalk har (och jag citerar):
inkluderat användandet av grundvattnet som en framtida resurs för dricksvattenförsörjningen som en del av målsättningen med kalkbrottet i Bunge. (s 11)
Men i kommunstyrelsens och tekniska nämndens remissvar avvisas en sådan tanke helt. Jag citerar:
Det torde inte finnas några förutsättningar att inom överskådlig tid använda vatten från kalkbrottet för allmän vattenförsörjning. Dessutom är kommunen negativ till att utnyttja ett vatten som närmast är att betrakta som ett avloppsvatten för dricksvattenproduktion.
Det här uttalandet av kommunen kan vi varmt instämma i.
Att riskera Bästeträsk som vattentäkt för att i en oviss framtid ersätta det med vad man vill kalla ”Bungeträsket” vore ett lättsinnigt spel med naturresurserna. Vi tycker att en sådan löst utkastad och dåligt underbyggd idé inte hör hemma i en seriös behandling av ett så här viktigt ärende.
En annan idé beträffande återfyllnad av brottet som Nordkalk presenterar i sin nya inlaga är att det, som man säger, periodvis över året finns ett mycket stort överskott av vatten i området ”som s a s rinner genom systemet” och som skulle kunna användas för att fylla brottet. Men där avslöjar man bara att man inte har förstått någonting av de egna experternas beskrivning av hydrologin. Hela vattenföringen i området bygger just på de stora säsongsvariationerna i fråga om vattentillgång och magasinering av vattnet. Det är själva förutsättningen för våtmarkerna, växtligheten och i slutänden Bästeträsks vattenförsörjning.
SMA Svenska Mineral
Nu har ju också SMA Svenska Mineral kommit med en ansökan om tillstånd för ökad brytning. Vi vill framhålla att det borde göras en samlad bedömning av den samlade effekten av båda verksamheterna, även om man rent juridiskt inte kan pröva båda ärendena gemensamt. Jag har för övrigt deltagit i ett informationsmöte den 17 juni i år, där Sven Follin tydligt uttalade att han som geolog ansåg att man måste göra en bedömning av de sammantagna effekterna av båda täktansökningarna, eftersom de berör delar av samma område. Jag tyckte att det var sorgligt att bevittna att han inte kunde säga det här, bara för att han är betald av Nordkalk.
Till sist några ord om jobben
60 jobb är 60 jobb. Varken mer eller mindre. Vi vill bara påpeka att kalkindustrin hittills inte karakteriserats av någon brist på rationaliseringskraft. Vi finner det ytterst osannolikt att inte detta skulle gälla även fortsättningsvis.
Åtminstone en av remissinstanserna, Gotlands kommun, har lagt väldigt stor vikt vid jobb- argumentet. Annars har vi noterat att underlaget för kommunens ställningstagande innehåller flera tungt vägande argument mot den föreslagna verksamheten. Ett exempel har redan Kristina givit om täktvattnet som dricksvattenresurs. Andra exempel gäller t ex förlorad tillrinning till Bästeträsk, metod för infiltration av täktvatten och efterbehandlingen av täkterna. Vi delar kommunens invändningar. Särskilt när det gäller Bästeträsk faller ansökans argument platt till marken.
Till sist: Man ska vara försiktig med kategoriska uttalanden, men vi har svårt att se att man kunde välja en olämpligare lokalisering. Vi är definitivt inte motståndare till kalkbrytning generellt, men skulle vilja se en genomgripande plan för markanvändning innan man tillåter exploatering av denna typ av värdefulla områden. Till dess bör man i första hand uttömma möjligheterna att utvidga befintliga brott.
Föreningen Bevara Ojnareskogen vidhåller sina tidigare framställda yrkanden i målet.
Inlägg från Föreningen Bevara Ojnareskogen (Kristina Bohman Söderdahl och Hans Jansson)
Vi representerar föreningen Bevara Ojnareskogen. En ideell förening med mellan 150 och 200 medlemmar med syftet att verka för att området runt Bästeträsk, särskilt Ojnareskogen, används på ett långsiktigt hållbart sätt.
Vi är inget expertorgan utan företräder den del av befolkningen som tror på en utveckling av Gotland som bygger på just långsiktig hållbarhet och som är framåtsyftande och som dessutom tar till vara de komparativa fördelar som just Gotland har.
Våra farhågor om vad ett genomförande av projektet skulle innebära har stärkts under hela den tid som ärendet utvecklats. Kristina kommer att summera skälen till att vi tycker så.
Föreningens yrkande
Föreningen anser att Nordkalk inte har kunnat visa att den planerade brytningen inte skulle skada vattentillförseln till Bäste träsk vare sig kvantitativt eller kvalitativt. Inte heller har man kunnat visa att det inte föreligger risk för påverkan på grundvattnet i området och därmed påtaglig skada på omkringliggande brunnar och angränsande Natura 2000 områden. Därför yrkar vi att tillståndsansökan avslås.
Grundvatten
Det är omtvistat hur stor avsänkning av grundvatten i brottets omgivning som kan bli följden av att så mycket grundvatten strömmar in i brottet och hur långt den effekten kan sträcka sig. Detta är avgörande både för hur stor påverkan skulle bli på omgivande Natura 2000 områden och för de enskilda brunnar som kommer att befinna sig i påverkansområdet. Nordkalk hävdar nu att påverkansområdet stannar vid 185 m runt brottet, men av Nordkalk oberoende hydrologer menar att den bedömningen är osäker och att grundvattensänkning kan förekomma t o m till 1000 m.
Ofullständiga hydrologiska undersökningar
De flesta av remissinstanserna och de oberoende hydrologiska experterna har efterlyst långvariga provpumpningar på upp till ett år för att det ska vara möjligt att bedöma effekterna på grundvattnet vid en brytning. Sådana pumpningar har inte genomförts.
Risk för saltvatteninträngning
Det minskade brytningsdjupet är ingen garanti för att det inte skulle kunna tränga upp saltvatten från underliggande salt grundvatten. Ett område med eventuella spricksystem nära Ojnaremyr där sådan uppträngning skulle kunna ske är ännu inte tillräckligt utrett, vilket t ex SGU påpekat.
Behandling av täktvatten
Olika metoder att hantera och rena länshållningsvattnet har förekommit i Nordkalks material, t ex sedimenteringsdammar och att infiltrera täktvatten i Ojnaremyr för att rena det från kväve på vad Nordkalk kallar ”naturlig väg”. Men det har inte presenterats någon plan för hur detta tekniskt skulle gå till och vilka konsekvenser det skulle få för Ojnaremyrs växtlighet och fortsatta funktion i Bästeträsks tillrinningssystem. Hur kan för övrigt Nordkalk utan vidare räkna med att använda Ojnaremyr för sin räkning trots att den inte ligger på deras mark? SMA Mineral t ex, som äger halva myren har inte tillfrågats.
Sven Follin har idag presenterat några andra alternativ, men fortfarande handlar det bara om lösa förslag, inga konkreta och utförligt beskrivna planer.
Kontrollprogrammet
I stället för att svara på frågor från remissinstanserna har Nordkalk gång på gång i sina tidigare inlagor hänvisat till det kontrollprogram som skulle starta efter påbörjad brytning. Det skulle säkerställa alla eventuella risker och under pågående brytning ge sådan information som har efterlysts som nödvändig för att tillstånd över huvud taget skulle ges. Ett förslag till kontrollprogram har nu presenterats, en knapp vecka före förhandlingen, vilket inte ger remissinstanserna rimlig tid att granska detta viktiga dokument på det sätt som är nödvändigt.
Tillrinning till Bäste träsk
En väldigt viktig fråga som inte Nordkalk har kunnat besvara i ansökan är hur Nordkalk under pågående brytning på ett säkert sätt ska kunna återföra det grund- och ytvatten som rinner in i brottet till systemet så att det slutligen når Bästeträsk utan att kvantitet och kvalitet har påverkats negativt. Över huvud taget har eventuell påverkan på Bäste träsk inte alls tagits upp i MKB:n, trots att det hade varit önskvärt att få belyst vad som skulle hända vid ett eventuellt sänkt vattenstånd i sjön. Ännu osäkrare är det vad som skulle hända efter det att brytningen avslutats.
Bäste träsk eller ”Bungeträsket”
I MKB:n har man inte berört den centrala frågan hur man skulle hantera det vatten som fortsätter att strömma in i den färdigbrutna täkten. Inte heller hur Bäste träsk skulle påverkas av bortfallet av allt det vatten som skulle gå åt för att fylla täkten.
I olika sammanhang har Nordkalk lanserat käcka förslag om att t o m använda täktvatten för dricksvattenförsörjning redan under pågående brytning. Och efter avslutad brytning skulle täkten enligt Nordkalks senaste inlaga kunna bli ett nytt s k ”Bungeträsk”, som Nordkalk menar kunde användas som vattentäkt. Bl a antyder man t o m att ett av syftena med täkten skulle vara att bidra till norra Gotlands vattenförsörjning: Man skriver att Nordkalk har (och jag citerar):
inkluderat användandet av grundvattnet som en framtida resurs för dricksvattenförsörjningen som en del av målsättningen med kalkbrottet i Bunge. (s 11)
Men i kommunstyrelsens och tekniska nämndens remissvar avvisas en sådan tanke helt. Jag citerar:
Det torde inte finnas några förutsättningar att inom överskådlig tid använda vatten från kalkbrottet för allmän vattenförsörjning. Dessutom är kommunen negativ till att utnyttja ett vatten som närmast är att betrakta som ett avloppsvatten för dricksvattenproduktion.
Det här uttalandet av kommunen kan vi varmt instämma i.
Att riskera Bästeträsk som vattentäkt för att i en oviss framtid ersätta det med vad man vill kalla ”Bungeträsket” vore ett lättsinnigt spel med naturresurserna. Vi tycker att en sådan löst utkastad och dåligt underbyggd idé inte hör hemma i en seriös behandling av ett så här viktigt ärende.
En annan idé beträffande återfyllnad av brottet som Nordkalk presenterar i sin nya inlaga är att det, som man säger, periodvis över året finns ett mycket stort överskott av vatten i området ”som s a s rinner genom systemet” och som skulle kunna användas för att fylla brottet. Men där avslöjar man bara att man inte har förstått någonting av de egna experternas beskrivning av hydrologin. Hela vattenföringen i området bygger just på de stora säsongsvariationerna i fråga om vattentillgång och magasinering av vattnet. Det är själva förutsättningen för våtmarkerna, växtligheten och i slutänden Bästeträsks vattenförsörjning.
SMA Svenska Mineral
Nu har ju också SMA Svenska Mineral kommit med en ansökan om tillstånd för ökad brytning. Vi vill framhålla att det borde göras en samlad bedömning av den samlade effekten av båda verksamheterna, även om man rent juridiskt inte kan pröva båda ärendena gemensamt. Jag har för övrigt deltagit i ett informationsmöte den 17 juni i år, där Sven Follin tydligt uttalade att han som geolog ansåg att man måste göra en bedömning av de sammantagna effekterna av båda täktansökningarna, eftersom de berör delar av samma område. Jag tyckte att det var sorgligt att bevittna att han inte kunde säga det här, bara för att han är betald av Nordkalk.
Till sist några ord om jobben
60 jobb är 60 jobb. Varken mer eller mindre. Vi vill bara påpeka att kalkindustrin hittills inte karakteriserats av någon brist på rationaliseringskraft. Vi finner det ytterst osannolikt att inte detta skulle gälla även fortsättningsvis.
Åtminstone en av remissinstanserna, Gotlands kommun, har lagt väldigt stor vikt vid jobb- argumentet. Annars har vi noterat att underlaget för kommunens ställningstagande innehåller flera tungt vägande argument mot den föreslagna verksamheten. Ett exempel har redan Kristina givit om täktvattnet som dricksvattenresurs. Andra exempel gäller t ex förlorad tillrinning till Bästeträsk, metod för infiltration av täktvatten och efterbehandlingen av täkterna. Vi delar kommunens invändningar. Särskilt när det gäller Bästeträsk faller ansökans argument platt till marken.
Till sist: Man ska vara försiktig med kategoriska uttalanden, men vi har svårt att se att man kunde välja en olämpligare lokalisering. Vi är definitivt inte motståndare till kalkbrytning generellt, men skulle vilja se en genomgripande plan för markanvändning innan man tillåter exploatering av denna typ av värdefulla områden. Till dess bör man i första hand uttömma möjligheterna att utvidga befintliga brott.
Föreningen Bevara Ojnareskogen vidhåller sina tidigare framställda yrkanden i målet.
26 september 2008
Miljödomstolen 7-10 oktober
Hej alla Ojnareskogsanhängare!
Kom och lyssna på Miljödomstolens förhandlingar i Nordkalksärendet på Visby strand!
Det är viktigt att det syns att det finns ett stort lokalt intresse.
Den 7 och 8 oktober sker förhandlingarna där, den 9 blir det sannolikt syn på platsen för det planerade brottet och den 10 slutplädering.
OBS inga demonstrationer, bara lyssna och ge dem som företräder vår sak positivt stöd.
Kom och lyssna på Miljödomstolens förhandlingar i Nordkalksärendet på Visby strand!
Det är viktigt att det syns att det finns ett stort lokalt intresse.
Den 7 och 8 oktober sker förhandlingarna där, den 9 blir det sannolikt syn på platsen för det planerade brottet och den 10 slutplädering.
OBS inga demonstrationer, bara lyssna och ge dem som företräder vår sak positivt stöd.
19 september 2008
Insändare 2008-09-16
Kalkbrott eller hållbara jobb på norra Gotland, det är frågan.
Nu närmar sig ödestimman för norra Gotland. I oktober håller Miljödomstolen förhandling i Visby och på torsdag denna vecka fattar Gotlands kommunstyrelse sitt beslut om ett eventuellt nytt kalkbrott på Bunge Ducker 1:64. Det sägs att det är ett val mellan vatten och jobb. Men vilka jobb är det man talar om? Nordkalk har numera annekterat uttrycket ”Rädda jobben” men frågan är om inte fler och bättre jobb kan utvecklas utan Nordkalk. Vi vill här nyansera debatten genom att påpeka att ett JA till 60 jobb i 25 år på Nordkalk också kan innebära ett NEJ till ett oöverskådligt antal jobb inom hållbara näringar i detta område i framtiden. I Gotlands Regionala utvecklingsprogram (Regionalt tillväxt program, RTP) betonas genomgående tre delar när de gäller framtida tillväxtpotential för Gotland. Det är;
1. Upplevelseturismen
2. Interaktiva medier
3. Tillverkning och tjänstesektorn
Man kan tro att Norra Gotland står och faller med stenindustrin, men faktum är att upplevelseturismen är den näring, i kombination med interaktiva medier och tjänstesektorn, som har den absolut största och mest långsiktiga tillväxtpotentialen på norra Gotland och på Fårö. Vi vill också peka på utbildning, jämställdhet och miljöperspektivet – även detta står som viktiga fokus i Gotlands utvecklingsprogram (RTP) och kanske finns här de mest spännande tillväxtpotentialerna.
1. UPPLEVELSETURISM
I utvecklingsprogrammet pekar man gång på gång på vikten av att fortsätta utveckla besöksnäringen på Gotland. Inte minst nämns vikten av att vårda och utveckla varumärket Gotland. I Fleringe, Rute, Bunge, Bästeträsk med omgivningar finns redan en mängd verksamheter och företag, stora som små, som är beroende av turismen/besöksnäringen och som bidrar till varumärket Gotland. Mycket har hänt här på bara några få år, och besökarna blir allt fler! Utmaningen framöver ligger i att få hit ännu fler besökare genom att skapa nya besöksmål och verksamheter och i att förlänga besökssäsongen till året om. Här kan särskilt nämnas ett par större satsningar som gjorts i området, gamla KA3s företagsområde i Fårösund i norr, Furillen eventcenter i öster, Motorsportens Gotland Ring i söder och Bläse restaurant, café och muséum med konferensmöjligheter i väster. Andra exempel är den nyligen öppnade Hovleden – en ridled genom vildmarksbetonad allvarmark och kalktallskog, eller den i ordningställda naturcampingen vid Blå lagunen. Gotland är cykelturisternas ö framför andra och den växer för varje år. Vad ett stenugnsbageri och tryffelodlingar kan göra för att sätta bygden på kartan både nationellt och internationellt har vi också blivit varse de senaste åren. Området är som vi vet i världsklass och turism kopplad till naturupplevelser är en framtidsbransch. Intresset för turism i Nordeuropa kommer också att öka med klimatutvecklingen. Mycket har hänt och än mer kan åstadkommas om inte områdets ännu outnyttjade potential nu bokstavligt talat undergrävs. Det är lätt att se olika möjligheter för besöksnäringen att fortsätta att utvecklas om Naturvårdsverkets förslag att skapa en Nationalpark här går igenom, och tyvärr lika lätt att se vilken dödsstöt det skulle bli för turistnäringen om kalkindustrins jämförelsevis kortsiktiga planer på nya brott istället får gehör.
2. INTERAKTIVA MEDIER
Enligt det Regionala tillväxtprogrammet vill kommunen stimulera tillväxt på landsbygden genom att bland annat: ”stötta initial produktutveckling av nya innovativa idéer baserat på möten mellan Interaktiva Media och besöksnäring, upplevelseturism och gotländska kvalitetsprodukter”. I det område vi nu talar om finns redan ett flertal projekt med interaktiv profil som kan utvecklas. T ex ett antal Internetcaféer (Bläse, Fårösund), flera mindre företag i Fårösundsområdet som är aktiva inom i it-området, utbildningar och forskningsprojekt. Lärcentret i Fårösund har också en IT-profil. Forskning bedrivs i Ar, där Högskolan har en forskningsstation kring marin miljö och sötvatten. Annan utbildning bedrivs i Fårösund på folkhögskolan. Flera av kurserna lockar besökare året runt. Planerna på Linné-kurser med koppling till Linnés egen resa rakt igenom Ojnareskogen för över 250 år sedan kan utvecklas till något som lockar besökare från hela världen – om skogen finns kvar. Till detta kommer satsningen på ett Bergmancenter på Fårö, vilket stort internationellt intresse det kommer att väcka kan vi kanske inte föreställa oss idag. Att världens blickar istället skulle fastna på öarna som grävde bort sitt eget vatten vore minst sagt olyckligt.
3.TILLVERKNING OCH TJÄNSTER I området finns högkvalitativ kalk som i en framtida tillverkningsindustri i området skulle kunna omsätta stora belopp genom förädling av råvaran på plats. Möjligheterna är stora att genom tillverkning och produktion av stenprodukter tex golv få ut betydligt mer pengar för betydligt mindre bruten kalksten och därmed minskad miljöpåverkan. Som en jämförelse kan nämnas att Nordkalk idag säljer den unika fina kalkstenen som de kallar för ”vårt vita guld” för ca 60 kronor per ton! Skulle man istället sälja en lokalt förädlad produkt, tex kalkstensgolv, bänkskivor etc, ligger priset per ton på ca 23 000 kronor. Vilket torde vara betydligt bättre hushållning med Gotlands naturresurser. Det är också värt att nämna att besöksnäringen är en tjänstetät sektor. Varje besökare som kommer hit efterfrågar och kräver olika former av service (boende, mat, upplevelser, etc). I ett län som genom sina geografiska förutsättningar idag kan ha svårt att locka till sig nya åretruntinvånare är det än viktigare att skapa arbetstillfällen som består över lång tid, t. ex i den snabbaste växande näringsgrenen - besöksnäringen. Om vi bryter bort det turisterna i framtiden kan tänkas komma hit för (kultur, naturupplevelser, vildmark, hantverk, konst, hotade arter) är risken stor att utvecklingen inom detta område istället går bakåt. JÄMSTÄLLDHET Vi kan också konstatera att en stor del av besöksnäringens arbetskraft utgörs av kvinnor och att detta bör vägas in i värderingen mellan olika näringsverksamheter. Man verkar värdera den mansdominerade kalkbrytningen betydligt högre än besöksnäringarna, som sysselsätter fler kvinnor. Är det god ekonomisk hushållning att 60 arbetstillfällen på kort sikt ( 25 år i detta fall) får förstöra försörjningsmöjligheter för en betydligt mer jämställd och mer livskraftig näringsgren i ett betydligt längre tidsperspektiv än 25 år? Ur jämställdhetssynpunkt torde få arbetstillfällen för kvinnor skapas av den dessutom allt mindre personalkrävande kalkbrytningen.
HORISONTELLA INSATSER
I uppföljningen av det Regionala Tillväxt Programmet 2004-10-29 skriver Gotlands kommun: ”Många företag arbetar idag med miljöfrågor, men fler skulle kunna arbeta aktivt med miljöfrågor och profilering. Fler aktiva insatser i form av projekt och stöd behövs för att öka miljömedvetenheten. Både livsmedel och turism är sektorer där ekologi och miljöcertifieringar får allt större betydelse för konsumenternas val av leverantör.” Här kopplar man ihop två mycket viktiga bitar när det gäller Gotlands framtid;
Att profilera sig i miljö/energi frågorna och att satsa på ekologiskt hållbar turism/besöksnäring. Gotlands största och viktigaste näringar idag (jordbruk och turism) i nära kombination med miljöhänsyn kan i framtiden bli den konkurrensfördel vi vinner mest på. Detta i ett samhälle som allt mer tar sikte på en långsiktigt hållbar utveckling, ur såväl social, ekologisk som ekonomisk synpunkt. De tillväxtmöjligheter som finns i Fleringe-Bästeträsk-Bunge-Ojnare-Ruteområdet har unika möjligheter att bli ett mönsterexempel på just den strukturomvandling vi står inför i samhället. I den omstrukturering av samhället vi just nu är med om, vad gäller såväl energi och transporter som synen på natur och miljö, finns det i vissa sammanhang plats för både gamla och nya lösningar. Lösningar som tillfredsställer både behov av fler arbetstillfällen och hållbar utveckling. Men i just den här frågan är både och -alternativet inte möjligt! Det ena utesluter det andra. Man kan inte både säga ja till ett 170 hektar stort kalkbrott - som enligt kommunens egen vattenkonsult Håkan Djurberg riskerar att allvarligt äventyra nuvarande och framtida vattenförsörjning - och tro att besöksnäring , jordbruk m.fl. långsiktiga näringar kan blomstra vid sidan av. Här är det frågan om två riksintressen som står i strid med varandra. Dagens storskaliga kalkindustri kan omöjligen vara den näring som ”på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska miljön i övrigt.” (miljöbalkens formulering)
Säg nej till Nordkalks ansökan och den därpå kommande ansökan från Svenska Mineral om att få bryta 150 hektar ytterligare. (En yta som skulle motsvara 2 x Visby innerstad.) Återupprätta tron på kommunpolitikerna. Lyssna på de sakkunnigas allvarliga varningar i stället för till kalkindustrins uppvaktande lobbygrupper. Ta ansvar för att säkra människors behov av arbete genom att fortsätta utveckla besöksnäringen och det lokala företagandet. Stöd det kreativa nytänkande som väntar på att få ersätta stenindustrins redan alltför långtgående exploatering av Gotland. Bygg sociala och ekonomiska strukturer för en hållbar framtid.
Stefan Edman, biolog, miljödebattör och författare
Bertil Ström, lantbrukare
Elisabeth Feurst, redaktör
Gunilla Andér, personalchef
Theodor Kallifatides, författare
Lena Nilsson Wärff, dokumentärfilmare
Göran Wärff, formgivare
Bengt Norström, senior advisor
Kerstin Österlin, terapeut
Ragnar Lyth, professor A
rnd Rüger, Dr, miljödepartementet Schleswig Holstein
Sofia Bothorp, journalist
Elisabet Edlund, arbetsgruppen Bergmanveckan
Carl Johan Bergbohm, lantbrukare
Nu närmar sig ödestimman för norra Gotland. I oktober håller Miljödomstolen förhandling i Visby och på torsdag denna vecka fattar Gotlands kommunstyrelse sitt beslut om ett eventuellt nytt kalkbrott på Bunge Ducker 1:64. Det sägs att det är ett val mellan vatten och jobb. Men vilka jobb är det man talar om? Nordkalk har numera annekterat uttrycket ”Rädda jobben” men frågan är om inte fler och bättre jobb kan utvecklas utan Nordkalk. Vi vill här nyansera debatten genom att påpeka att ett JA till 60 jobb i 25 år på Nordkalk också kan innebära ett NEJ till ett oöverskådligt antal jobb inom hållbara näringar i detta område i framtiden. I Gotlands Regionala utvecklingsprogram (Regionalt tillväxt program, RTP) betonas genomgående tre delar när de gäller framtida tillväxtpotential för Gotland. Det är;
1. Upplevelseturismen
2. Interaktiva medier
3. Tillverkning och tjänstesektorn
Man kan tro att Norra Gotland står och faller med stenindustrin, men faktum är att upplevelseturismen är den näring, i kombination med interaktiva medier och tjänstesektorn, som har den absolut största och mest långsiktiga tillväxtpotentialen på norra Gotland och på Fårö. Vi vill också peka på utbildning, jämställdhet och miljöperspektivet – även detta står som viktiga fokus i Gotlands utvecklingsprogram (RTP) och kanske finns här de mest spännande tillväxtpotentialerna.
1. UPPLEVELSETURISM
I utvecklingsprogrammet pekar man gång på gång på vikten av att fortsätta utveckla besöksnäringen på Gotland. Inte minst nämns vikten av att vårda och utveckla varumärket Gotland. I Fleringe, Rute, Bunge, Bästeträsk med omgivningar finns redan en mängd verksamheter och företag, stora som små, som är beroende av turismen/besöksnäringen och som bidrar till varumärket Gotland. Mycket har hänt här på bara några få år, och besökarna blir allt fler! Utmaningen framöver ligger i att få hit ännu fler besökare genom att skapa nya besöksmål och verksamheter och i att förlänga besökssäsongen till året om. Här kan särskilt nämnas ett par större satsningar som gjorts i området, gamla KA3s företagsområde i Fårösund i norr, Furillen eventcenter i öster, Motorsportens Gotland Ring i söder och Bläse restaurant, café och muséum med konferensmöjligheter i väster. Andra exempel är den nyligen öppnade Hovleden – en ridled genom vildmarksbetonad allvarmark och kalktallskog, eller den i ordningställda naturcampingen vid Blå lagunen. Gotland är cykelturisternas ö framför andra och den växer för varje år. Vad ett stenugnsbageri och tryffelodlingar kan göra för att sätta bygden på kartan både nationellt och internationellt har vi också blivit varse de senaste åren. Området är som vi vet i världsklass och turism kopplad till naturupplevelser är en framtidsbransch. Intresset för turism i Nordeuropa kommer också att öka med klimatutvecklingen. Mycket har hänt och än mer kan åstadkommas om inte områdets ännu outnyttjade potential nu bokstavligt talat undergrävs. Det är lätt att se olika möjligheter för besöksnäringen att fortsätta att utvecklas om Naturvårdsverkets förslag att skapa en Nationalpark här går igenom, och tyvärr lika lätt att se vilken dödsstöt det skulle bli för turistnäringen om kalkindustrins jämförelsevis kortsiktiga planer på nya brott istället får gehör.
2. INTERAKTIVA MEDIER
Enligt det Regionala tillväxtprogrammet vill kommunen stimulera tillväxt på landsbygden genom att bland annat: ”stötta initial produktutveckling av nya innovativa idéer baserat på möten mellan Interaktiva Media och besöksnäring, upplevelseturism och gotländska kvalitetsprodukter”. I det område vi nu talar om finns redan ett flertal projekt med interaktiv profil som kan utvecklas. T ex ett antal Internetcaféer (Bläse, Fårösund), flera mindre företag i Fårösundsområdet som är aktiva inom i it-området, utbildningar och forskningsprojekt. Lärcentret i Fårösund har också en IT-profil. Forskning bedrivs i Ar, där Högskolan har en forskningsstation kring marin miljö och sötvatten. Annan utbildning bedrivs i Fårösund på folkhögskolan. Flera av kurserna lockar besökare året runt. Planerna på Linné-kurser med koppling till Linnés egen resa rakt igenom Ojnareskogen för över 250 år sedan kan utvecklas till något som lockar besökare från hela världen – om skogen finns kvar. Till detta kommer satsningen på ett Bergmancenter på Fårö, vilket stort internationellt intresse det kommer att väcka kan vi kanske inte föreställa oss idag. Att världens blickar istället skulle fastna på öarna som grävde bort sitt eget vatten vore minst sagt olyckligt.
3.TILLVERKNING OCH TJÄNSTER I området finns högkvalitativ kalk som i en framtida tillverkningsindustri i området skulle kunna omsätta stora belopp genom förädling av råvaran på plats. Möjligheterna är stora att genom tillverkning och produktion av stenprodukter tex golv få ut betydligt mer pengar för betydligt mindre bruten kalksten och därmed minskad miljöpåverkan. Som en jämförelse kan nämnas att Nordkalk idag säljer den unika fina kalkstenen som de kallar för ”vårt vita guld” för ca 60 kronor per ton! Skulle man istället sälja en lokalt förädlad produkt, tex kalkstensgolv, bänkskivor etc, ligger priset per ton på ca 23 000 kronor. Vilket torde vara betydligt bättre hushållning med Gotlands naturresurser. Det är också värt att nämna att besöksnäringen är en tjänstetät sektor. Varje besökare som kommer hit efterfrågar och kräver olika former av service (boende, mat, upplevelser, etc). I ett län som genom sina geografiska förutsättningar idag kan ha svårt att locka till sig nya åretruntinvånare är det än viktigare att skapa arbetstillfällen som består över lång tid, t. ex i den snabbaste växande näringsgrenen - besöksnäringen. Om vi bryter bort det turisterna i framtiden kan tänkas komma hit för (kultur, naturupplevelser, vildmark, hantverk, konst, hotade arter) är risken stor att utvecklingen inom detta område istället går bakåt. JÄMSTÄLLDHET Vi kan också konstatera att en stor del av besöksnäringens arbetskraft utgörs av kvinnor och att detta bör vägas in i värderingen mellan olika näringsverksamheter. Man verkar värdera den mansdominerade kalkbrytningen betydligt högre än besöksnäringarna, som sysselsätter fler kvinnor. Är det god ekonomisk hushållning att 60 arbetstillfällen på kort sikt ( 25 år i detta fall) får förstöra försörjningsmöjligheter för en betydligt mer jämställd och mer livskraftig näringsgren i ett betydligt längre tidsperspektiv än 25 år? Ur jämställdhetssynpunkt torde få arbetstillfällen för kvinnor skapas av den dessutom allt mindre personalkrävande kalkbrytningen.
HORISONTELLA INSATSER
I uppföljningen av det Regionala Tillväxt Programmet 2004-10-29 skriver Gotlands kommun: ”Många företag arbetar idag med miljöfrågor, men fler skulle kunna arbeta aktivt med miljöfrågor och profilering. Fler aktiva insatser i form av projekt och stöd behövs för att öka miljömedvetenheten. Både livsmedel och turism är sektorer där ekologi och miljöcertifieringar får allt större betydelse för konsumenternas val av leverantör.” Här kopplar man ihop två mycket viktiga bitar när det gäller Gotlands framtid;
Att profilera sig i miljö/energi frågorna och att satsa på ekologiskt hållbar turism/besöksnäring. Gotlands största och viktigaste näringar idag (jordbruk och turism) i nära kombination med miljöhänsyn kan i framtiden bli den konkurrensfördel vi vinner mest på. Detta i ett samhälle som allt mer tar sikte på en långsiktigt hållbar utveckling, ur såväl social, ekologisk som ekonomisk synpunkt. De tillväxtmöjligheter som finns i Fleringe-Bästeträsk-Bunge-Ojnare-Ruteområdet har unika möjligheter att bli ett mönsterexempel på just den strukturomvandling vi står inför i samhället. I den omstrukturering av samhället vi just nu är med om, vad gäller såväl energi och transporter som synen på natur och miljö, finns det i vissa sammanhang plats för både gamla och nya lösningar. Lösningar som tillfredsställer både behov av fler arbetstillfällen och hållbar utveckling. Men i just den här frågan är både och -alternativet inte möjligt! Det ena utesluter det andra. Man kan inte både säga ja till ett 170 hektar stort kalkbrott - som enligt kommunens egen vattenkonsult Håkan Djurberg riskerar att allvarligt äventyra nuvarande och framtida vattenförsörjning - och tro att besöksnäring , jordbruk m.fl. långsiktiga näringar kan blomstra vid sidan av. Här är det frågan om två riksintressen som står i strid med varandra. Dagens storskaliga kalkindustri kan omöjligen vara den näring som ”på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet eller den fysiska miljön i övrigt.” (miljöbalkens formulering)
Säg nej till Nordkalks ansökan och den därpå kommande ansökan från Svenska Mineral om att få bryta 150 hektar ytterligare. (En yta som skulle motsvara 2 x Visby innerstad.) Återupprätta tron på kommunpolitikerna. Lyssna på de sakkunnigas allvarliga varningar i stället för till kalkindustrins uppvaktande lobbygrupper. Ta ansvar för att säkra människors behov av arbete genom att fortsätta utveckla besöksnäringen och det lokala företagandet. Stöd det kreativa nytänkande som väntar på att få ersätta stenindustrins redan alltför långtgående exploatering av Gotland. Bygg sociala och ekonomiska strukturer för en hållbar framtid.
Stefan Edman, biolog, miljödebattör och författare
Bertil Ström, lantbrukare
Elisabeth Feurst, redaktör
Gunilla Andér, personalchef
Theodor Kallifatides, författare
Lena Nilsson Wärff, dokumentärfilmare
Göran Wärff, formgivare
Bengt Norström, senior advisor
Kerstin Österlin, terapeut
Ragnar Lyth, professor A
rnd Rüger, Dr, miljödepartementet Schleswig Holstein
Sofia Bothorp, journalist
Elisabet Edlund, arbetsgruppen Bergmanveckan
Carl Johan Bergbohm, lantbrukare
17 september 2008
Brev till kommunstyrelsen om konsekvensanalysen
080917
Gotlands kommun
Kommunstyrelsen
Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalks ansökan!
Inför kommunstyrelsens beslut om yttrandet till miljödomstolen om Nordkalks ansökan om nytt kalkbrott i Bunge har vi tagit del av två underlagsmaterial.
Underlagen utgörs av:
Hydrologen Håkan Djurbergs oberoende rapport om risker för vattenförsörjningen
samt
Konsekvensanalys av en minskad verksamhet vid Storugns, Nordkalk AB.
Intern rapport från kommunens ledningskontor.
Djurbergs slutsatser överensstämmer i stor utsträckning med dem som redovisas av professor Bo Olofsson vid KTH i en rapport som översänts till miljödomstolen.
Konsekvensanalysen redovisar ett antal data angående befolkningsutveckling, konsumtionsbortfall, skatteeffekter mm. Men beräkningarna bygger delvis på direkt felaktiga siffror och vilseledande uträkningar.
Materialet talar felaktigt om en brytningstakt på 2 miljoner ton i 40 år.
Det bör här påpekas tydligt att Nordkalks ansökan gäller 2,5
miljoner ton sten per år i 25 år. Andra siffror har förekommit i media men de
siffror yttrandeinstanserna (däribland kommunen) ska ta ställning till är och
förblir 2,5 ton/år i 25 år.
Det huvudscenario som beskrivs i materialet avser en minskning med 120 resp 60 jobb. Men: Nuvarande arbetsstyrka på Nordkalk är omkring 100 personer. Ansökan avser en verksamhet som beräknas sysselsätta runt 60 personer. Den för ärendet enda relevanta jämförelsen är således från 60 till 0 jobb. Detta är grundläggande för hela resonemanget.
I utredningen redovisas en uppskattning från Nordkalk som innebär att ungefär 100 miljoner kr i investeringsmedel (obekräftat hur) skulle upphandlas från Gotland. Denna uppgift förvandlas snabbt i rapporten till en driftsintäkt på 33 miljoner kr.
Enligt beräkningsmodellen flyttar 3,5 personer tillsammans med varje utflyttad.
Men i uträkningarna har man istället räknat med 3,9 personer. Det innebär att slutresultatet om hur många som eventuellt skulle kunna lämna ön är direkt missvisande
Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser vatten och miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen.
Det som egentligen behövs är en bred samhällsekonomisk analys av tillgängliga handlingsalternativ. Ett sådant alternativ bör vara det uppenbara: att pröva möjligheterna att fortsätta brytningen i anslutning till det befintliga Klinthagenbrottet.
I diskussionerna återkommer man ständigt till att 500 jobb skulle försvinna vid ett nej till Nordkalk. I själva verket handlar det bara om den aktuella ansökan från Nordkalk med just den lokaliseringen, inte om kalkindustrins framtid på norra Gotland. Det är en helt annan fråga.
För föreningen Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl
ordf
Gotlands kommun
Kommunstyrelsen
Låt inte ett undermåligt underlag avgöra KS-beslutet om Nordkalks ansökan!
Inför kommunstyrelsens beslut om yttrandet till miljödomstolen om Nordkalks ansökan om nytt kalkbrott i Bunge har vi tagit del av två underlagsmaterial.
Underlagen utgörs av:
Hydrologen Håkan Djurbergs oberoende rapport om risker för vattenförsörjningen
samt
Konsekvensanalys av en minskad verksamhet vid Storugns, Nordkalk AB.
Intern rapport från kommunens ledningskontor.
Djurbergs slutsatser överensstämmer i stor utsträckning med dem som redovisas av professor Bo Olofsson vid KTH i en rapport som översänts till miljödomstolen.
Konsekvensanalysen redovisar ett antal data angående befolkningsutveckling, konsumtionsbortfall, skatteeffekter mm. Men beräkningarna bygger delvis på direkt felaktiga siffror och vilseledande uträkningar.
Materialet talar felaktigt om en brytningstakt på 2 miljoner ton i 40 år.
Det bör här påpekas tydligt att Nordkalks ansökan gäller 2,5
miljoner ton sten per år i 25 år. Andra siffror har förekommit i media men de
siffror yttrandeinstanserna (däribland kommunen) ska ta ställning till är och
förblir 2,5 ton/år i 25 år.
Det huvudscenario som beskrivs i materialet avser en minskning med 120 resp 60 jobb. Men: Nuvarande arbetsstyrka på Nordkalk är omkring 100 personer. Ansökan avser en verksamhet som beräknas sysselsätta runt 60 personer. Den för ärendet enda relevanta jämförelsen är således från 60 till 0 jobb. Detta är grundläggande för hela resonemanget.
I utredningen redovisas en uppskattning från Nordkalk som innebär att ungefär 100 miljoner kr i investeringsmedel (obekräftat hur) skulle upphandlas från Gotland. Denna uppgift förvandlas snabbt i rapporten till en driftsintäkt på 33 miljoner kr.
Enligt beräkningsmodellen flyttar 3,5 personer tillsammans med varje utflyttad.
Men i uträkningarna har man istället räknat med 3,9 personer. Det innebär att slutresultatet om hur många som eventuellt skulle kunna lämna ön är direkt missvisande
Det är naturligtvis viktigt att kommunens ställningstagande grundar sig på korrekta uppgifter vad avser vatten och miljö såväl som ekonomiska effekter. Det presenterade materialet uppfyller dock inte alls de kriterier som man bör ställa i likhet med vad som krävs av miljökonsekvensbeskrivningen.
Det som egentligen behövs är en bred samhällsekonomisk analys av tillgängliga handlingsalternativ. Ett sådant alternativ bör vara det uppenbara: att pröva möjligheterna att fortsätta brytningen i anslutning till det befintliga Klinthagenbrottet.
I diskussionerna återkommer man ständigt till att 500 jobb skulle försvinna vid ett nej till Nordkalk. I själva verket handlar det bara om den aktuella ansökan från Nordkalk med just den lokaliseringen, inte om kalkindustrins framtid på norra Gotland. Det är en helt annan fråga.
För föreningen Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl
ordf
16 september 2008
Öppet brev till Gotalnds kommun 2008-09-15
Öppet brev till samtliga ledamöter i Gotlands kommunfullmäktige, inför beslut av KS om yttrande avseende Nordkalks ansökan om kalkbrott i Bunge.
Kommunen och övriga remissinstanser
Ett stort antal myndigheter, organisationer och enskilda har yttrat sig i ärendet i olika skeden. Vi hoppas att kommunens yttrande kommer att baseras på rapporterna från expertis och på ett aktivt ställningstagande, där politikernas roll bör vara att relatera expertbedömningarna till de framtidsplaner som kommunen har, särskilt de som nu samlats i Vision Gotland 2025. I själva verket utgör det aktuella ärendet ett första test på vilken trovärdighet dessa framtidsplaner kan tillmätas.
Vattenfrågan central för kommunen
De föreslagna verksamheterna är av betydande omfattning och kommer om de genomförs att ha stor påverkan i natur- och miljöhänseende. Flera expertmyndigheter och –organisationer har yttrat sig och avstyrkt på grund av riskerna för miljö och vatten, t ex Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, samt även kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Dessutom ett stort antal kringboende, t ex Ahrs samfällighetsförening och sju enskilda fastighetsägare, som är erkända som sakägare på grund av risken för att deras brunnar eller betesmark påverkas negativt.
Bland annat SGU och Svenska Mineral har påpekat att man måste bedöma den sammantagna effekten av båda de tänkta brotten innan man kan bedöma om tillstånd kan ges.
Vi har uppfattat att kommunen avser att fokusera särskilt på vattenfrågor och koncentrerar oss därför på dessa i det följande.
Vad säger vattenexpertisen?
Tre av varandra oberoende hydrologiska experter har lämnat rapporter i frågan, Sven Follin, SF Geologic, engagerad av Nordkalk, (Håkan Djurberg, AkvaNovum för kommunen, och Bo Olofsson, professor vid KTH, för sakägare). Båda de från Nordkalk fristående experterna avstyrker. Några utdrag ur rapporterna:
Om Bästeträsk som vattenresurs:
Djurberg: ”Bästeträsk är Gotlands största ytvattenresurs för allmän vattenförsörjning. Under överskådlig tid kommer både grundvatten och ytvatten från Bästeträsk att användas för allmän och enskild vattenförsörjning. Det är således av största vikt att dessa resurser inte påverkas negativt vare sig avseende kvantitet eller kvalitet.
Gotlands kommun kommer att ansöka om vattenskyddsområde med föreskrifter för Bästeträsk. Enligt naturvårdsverkets allmänna råd ska vattenskyddsområdet omfatta hela tillrinningsområdet och täktverksamhet bör inte tillåtas inom vattenskyddsområden.
Den troligtvis minskade tillrinningen under driftsskedet står i konkurrens med den kommunala vattenförsörjningen.
Efter avslutad täktverksamhet kommer brottet att vattenfyllas. Totalt rör det sig om uppskattningsvis 40 Mm3. Bästeträsks volym torde röra sig om storleksordningen 14 Mm3. Under denna uppfyllnadsfas kommer tillrinningen till Bästeträsk att vara reducerad. Uppfyllnadsfasen kommer att vara i storleksordningen 100 år. Någon beskrivning av hur uppfyllningen ska genomföras finns inte.”
Om påverkan på grundvattnet
Djurberg: ”Befintlig grundvattensituation kommer att väsentligt förändras. Det planerade brottet kommer att ta i anspråk en stor grundvattenresurs.”
Olofsson: ”Det finns oklarheter och felaktigheter i redovisningen av processerna kring salt grundvatten. (gäller ej redovisning från SF Geologic). En heltäckande geokemisk undersökning i området Bunge Ducker 1:64 med omgivningar rekommenderas starkt.”
Olofsson: ”Om en flack hydrauliskt högkonduktiv zon faktiskt existerar kan det leda till en allvarlig kemisk påverkan på befintliga vattentäkter i regionen, vilket inte belyses i utredningen.”
Om möjligheterna att använda täktvattnet
Olofsson: ”Nordkalk hävdar felaktigt att ett ev inflöde av salt grundvatten till täkten inte bedöms äventyra förutsättningarna för återinfiltration till omgivningen alternativt annan användning, exempelvis vattenförsörjning. De egna experternas beräkning visar dock att utpumpat grundvatten kan innehålla kloridhalter överstigande 100 mg/l, vilket utesluter vattenförsörjning och kräver analys av långtidseffekter beträffande tillförsel av salthaltigt vatten till Ojnaremyr och på sikt Bästeträsk.”
Effekter på sysselsättningen
Under diskussionerna om ärendet har olika uppgifter florerat om antalet jobb under driftsfasen. Företaget har efter förändrad ansökan angett att det beräknade antalet jobb är 60 under en driftsperiod på omkring 25 år med nuvarande känd teknik. Det är på kort sikt viktiga jobb för Gotland, men de väger lätt i jämförelse med vad man riskerar om projektet får genomföras. Det handlar då inte bara om de direkta effekterna på vatten och miljö utan också om Gotlands attraktivitet i stort.
Vår slutsats är entydig. Den av Nordkalk valda placeringen är olämplig. Det finns alldeles för stora risker förknippade med projektet. Sysselsättningseffekten kan inte uppväga de negativa aspekterna om projektet får genomföras.
LÅT INTE NORDKALK BRYTA BORT VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMTIDEN PÅ VÅR MAGISKA Ö!
SÄG JA TILL HÅLLBAR TILLVÄXT. SÄG NEJ TILL NORDKALKS ANSÖKAN!
Föreningen Bevara Ojnareskogen
Styrelsen
Kommunen och övriga remissinstanser
Ett stort antal myndigheter, organisationer och enskilda har yttrat sig i ärendet i olika skeden. Vi hoppas att kommunens yttrande kommer att baseras på rapporterna från expertis och på ett aktivt ställningstagande, där politikernas roll bör vara att relatera expertbedömningarna till de framtidsplaner som kommunen har, särskilt de som nu samlats i Vision Gotland 2025. I själva verket utgör det aktuella ärendet ett första test på vilken trovärdighet dessa framtidsplaner kan tillmätas.
Vattenfrågan central för kommunen
De föreslagna verksamheterna är av betydande omfattning och kommer om de genomförs att ha stor påverkan i natur- och miljöhänseende. Flera expertmyndigheter och –organisationer har yttrat sig och avstyrkt på grund av riskerna för miljö och vatten, t ex Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, samt även kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Dessutom ett stort antal kringboende, t ex Ahrs samfällighetsförening och sju enskilda fastighetsägare, som är erkända som sakägare på grund av risken för att deras brunnar eller betesmark påverkas negativt.
Bland annat SGU och Svenska Mineral har påpekat att man måste bedöma den sammantagna effekten av båda de tänkta brotten innan man kan bedöma om tillstånd kan ges.
Vi har uppfattat att kommunen avser att fokusera särskilt på vattenfrågor och koncentrerar oss därför på dessa i det följande.
Vad säger vattenexpertisen?
Tre av varandra oberoende hydrologiska experter har lämnat rapporter i frågan, Sven Follin, SF Geologic, engagerad av Nordkalk, (Håkan Djurberg, AkvaNovum för kommunen, och Bo Olofsson, professor vid KTH, för sakägare). Båda de från Nordkalk fristående experterna avstyrker. Några utdrag ur rapporterna:
Om Bästeträsk som vattenresurs:
Djurberg: ”Bästeträsk är Gotlands största ytvattenresurs för allmän vattenförsörjning. Under överskådlig tid kommer både grundvatten och ytvatten från Bästeträsk att användas för allmän och enskild vattenförsörjning. Det är således av största vikt att dessa resurser inte påverkas negativt vare sig avseende kvantitet eller kvalitet.
Gotlands kommun kommer att ansöka om vattenskyddsområde med föreskrifter för Bästeträsk. Enligt naturvårdsverkets allmänna råd ska vattenskyddsområdet omfatta hela tillrinningsområdet och täktverksamhet bör inte tillåtas inom vattenskyddsområden.
Den troligtvis minskade tillrinningen under driftsskedet står i konkurrens med den kommunala vattenförsörjningen.
Efter avslutad täktverksamhet kommer brottet att vattenfyllas. Totalt rör det sig om uppskattningsvis 40 Mm3. Bästeträsks volym torde röra sig om storleksordningen 14 Mm3. Under denna uppfyllnadsfas kommer tillrinningen till Bästeträsk att vara reducerad. Uppfyllnadsfasen kommer att vara i storleksordningen 100 år. Någon beskrivning av hur uppfyllningen ska genomföras finns inte.”
Om påverkan på grundvattnet
Djurberg: ”Befintlig grundvattensituation kommer att väsentligt förändras. Det planerade brottet kommer att ta i anspråk en stor grundvattenresurs.”
Olofsson: ”Det finns oklarheter och felaktigheter i redovisningen av processerna kring salt grundvatten. (gäller ej redovisning från SF Geologic). En heltäckande geokemisk undersökning i området Bunge Ducker 1:64 med omgivningar rekommenderas starkt.”
Olofsson: ”Om en flack hydrauliskt högkonduktiv zon faktiskt existerar kan det leda till en allvarlig kemisk påverkan på befintliga vattentäkter i regionen, vilket inte belyses i utredningen.”
Om möjligheterna att använda täktvattnet
Olofsson: ”Nordkalk hävdar felaktigt att ett ev inflöde av salt grundvatten till täkten inte bedöms äventyra förutsättningarna för återinfiltration till omgivningen alternativt annan användning, exempelvis vattenförsörjning. De egna experternas beräkning visar dock att utpumpat grundvatten kan innehålla kloridhalter överstigande 100 mg/l, vilket utesluter vattenförsörjning och kräver analys av långtidseffekter beträffande tillförsel av salthaltigt vatten till Ojnaremyr och på sikt Bästeträsk.”
Effekter på sysselsättningen
Under diskussionerna om ärendet har olika uppgifter florerat om antalet jobb under driftsfasen. Företaget har efter förändrad ansökan angett att det beräknade antalet jobb är 60 under en driftsperiod på omkring 25 år med nuvarande känd teknik. Det är på kort sikt viktiga jobb för Gotland, men de väger lätt i jämförelse med vad man riskerar om projektet får genomföras. Det handlar då inte bara om de direkta effekterna på vatten och miljö utan också om Gotlands attraktivitet i stort.
Vår slutsats är entydig. Den av Nordkalk valda placeringen är olämplig. Det finns alldeles för stora risker förknippade med projektet. Sysselsättningseffekten kan inte uppväga de negativa aspekterna om projektet får genomföras.
LÅT INTE NORDKALK BRYTA BORT VIKTIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FRAMTIDEN PÅ VÅR MAGISKA Ö!
SÄG JA TILL HÅLLBAR TILLVÄXT. SÄG NEJ TILL NORDKALKS ANSÖKAN!
Föreningen Bevara Ojnareskogen
Styrelsen
28 augusti 2008
Årsmöte
Föreningen Bevara Ojnareskogen höll årsmöte den 7 augusti i Fleringe skola.
Ett 30-tal personer slöt upp till mötet där styrelsens ordförande Olov Söderdahl inledde med att hälsa alla välkomna.Thure Ström valdes till mötesordförande.
Årsmötet valde till styrelse för nästa år: Olov Söderdahl (ordförande), Sofia Bothorp, Bo Fernholm, Kristina Bohman Söderdahl, Bertil Ström, Anders Falkgren, Bengt Norström och Hans Jansson samt suppleanterna Anna-Greta Kihlén och Karin Ruger.
Hans Jansson gick igenom vad som hänt sedan föreningen bildades augusti 2006 och hur läget ser ut idag.
Allt arbete i föreningen sker på helt ideell basis och verksamhetsberättelsen visade på kraften i det engagemang som ligger till grund för vårt arbete.
Föreningen har under året som gått haft inne ett antal artiklar i lokal press och medverkat flera riksmedia, Rapport den 18 juni, Miljöaktuellts juninummer mm .
Under Almedalsveckan delades ca 1 500 exemplar av Miljöaktuellts artikel ut i Visby.
Ett flertal av de berörda sakägarna är medlemmar i föreningen och företräds av tre olika jurister. Domstolsförhandlingen planeras äga rum den 7-9 oktober.
Styrelsen arbetar nu med förberedelser inför kommande förhandling.
Mötet avslutades med en öppen diskussion om föreningens utvidgade arbete med anledning av Svenska Minerals ansökan om att utöka sin verksamhet norr om Ojnarevägen samt en uppmaning till medlemmarna att ta egna initiativ vad gäller informationsspridning, medlemsrekrytering och aktiviteter med syfte att höja medvetenheten om hoten mot vatten, natur och kultur i och omkring Bästeträsk och Ojanreskogen om de planerade kalkbrotten här blir verklighet.
Ett 30-tal personer slöt upp till mötet där styrelsens ordförande Olov Söderdahl inledde med att hälsa alla välkomna.Thure Ström valdes till mötesordförande.
Årsmötet valde till styrelse för nästa år: Olov Söderdahl (ordförande), Sofia Bothorp, Bo Fernholm, Kristina Bohman Söderdahl, Bertil Ström, Anders Falkgren, Bengt Norström och Hans Jansson samt suppleanterna Anna-Greta Kihlén och Karin Ruger.
Hans Jansson gick igenom vad som hänt sedan föreningen bildades augusti 2006 och hur läget ser ut idag.
Allt arbete i föreningen sker på helt ideell basis och verksamhetsberättelsen visade på kraften i det engagemang som ligger till grund för vårt arbete.
Föreningen har under året som gått haft inne ett antal artiklar i lokal press och medverkat flera riksmedia, Rapport den 18 juni, Miljöaktuellts juninummer mm .
Under Almedalsveckan delades ca 1 500 exemplar av Miljöaktuellts artikel ut i Visby.
Ett flertal av de berörda sakägarna är medlemmar i föreningen och företräds av tre olika jurister. Domstolsförhandlingen planeras äga rum den 7-9 oktober.
Styrelsen arbetar nu med förberedelser inför kommande förhandling.
Mötet avslutades med en öppen diskussion om föreningens utvidgade arbete med anledning av Svenska Minerals ansökan om att utöka sin verksamhet norr om Ojnarevägen samt en uppmaning till medlemmarna att ta egna initiativ vad gäller informationsspridning, medlemsrekrytering och aktiviteter med syfte att höja medvetenheten om hoten mot vatten, natur och kultur i och omkring Bästeträsk och Ojanreskogen om de planerade kalkbrotten här blir verklighet.
25 augusti 2008
Föreningens yttrande till miljödomstolen augusti 2008
2008-08-18
Nacka tingsrätt
Miljödomstolen
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Yttrande i mål nr M 1826-07, Enhet 4, Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Bunge Ducker 1:64, Gotland
På föreningen Bevara Ojnareskogens och de tre fastighetsägares vägnar som jag företräder vill jag lämna yttrande över den inlaga med kompletterande utredningar, aktbilaga 223, som Nordkalk lämnat in till Miljödomstolen.
En nytillkommande faktor i sammanhanget är den ansökan om utökad brytning som Svenska Mineral har lämnat in till Miljödomstolen (kungörelse 2008-05-15) och som berör samma område. SGU har i sitt yttrande av 2007-09-14 avseende denna ansökan påtalat att "det är av vikt att de hydrogeologiska frågeställningarna i de båda ärendena ses i ett sammanhang, eftersom båda aktörerna är eller avser att bli verksamma inom tillrinningsområdet för Bästeträsk. Från hydrogeologisk synpunkt kan således verksamheterna komma att samverka och SMA Minerals aktiviteter kan påverka Nordkalks verksamhet och vice versa."
Enligt Miljöbalkens 7 kap 28b § skall vid bedömningen av en tillståndsansökan för verksamhet som kan påverka särskilt skydds- eller bevarandeområde (Natura 2000 område) prövningsmyndigheten beakta inte bara skaderiskerna av det projekt som omfattas av ansökan utan lägga samman dessa effekter med befarade skador från eventuella andra pågående och planerade verksamheter och åtgärder.
Vi yrkar därför att vid bedömningen av Nordkalks ansökan om brytning på Bunge Ducker 1:64 hänsyn tas till den sammanlagda påverkan på hydrologi och natur i området som denna täkt skulle medföra tillsammans med den utökade och fördjupade brytning som Svenska Mineral ansöker om att få tillstånd till i sin redan pågående täkt. En samlad prövning skulle bäst tillgodose behovet av att göra en sådan helhetsbedömning. Om Miljödomstolen inte anser att prövningen av Nordkalks tillståndsansökan kan vänta tills hanteringen av Svenska Minerals ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning är tillräckligt långt gången för att möjliggöra en samlad prövning yrkar vi dock att den sammantagna påverkan beaktas, så långt den nu kan bedömas, såväl i hydrologiskt avseende som på flora och fauna i omgivande Natura 2000 områden.
Vad tillför Nordkalks nya inlaga?
I varje inlaga som Nordkalk inkommit med, alltifrån den första ansökan i maj 2006, har man hävdat att det ingivna underlaget varit tillräckligt för att visa att det planerade brottet inte skulle komma att påtagligt skada omgivande Natura 2000 områden eller negativt påverka tillrinningen till eller vattenkvaliteten i Bästeträsk. Efter kritiska påpekanden om att detta påstående inte varit tillräckligt underbyggt och att miljökonsekvensbeskrivningen varit ofullständig har man återkommit med fler undersökningar och nya försäkringar om att alla invändningar nu var bemötta och eventuella risker eliminerade. Denna gång har man genomfört omfattande undersökningar om risken för saltvatteninträngning från relikta saltvattenfickor och saltvattenuppträngning från underliggande salt grundvatten. Risker som man i föregående inlaga om hydrologin i oktober -07 påstod överhuvudtaget inte existerade. Nu har man visserligen erkänt att sådana risker faktiskt föreligger men hävdar att de trots allt inte är av den arten att de skulle kunna ta bort möjligheten att använda Bästeträsks vatten för dricksvattenförsörjning, som kommunen planerar. Vidare har man nu sett sig tvingad att backa genom att minska brytningsdjupet i den planerade täkten, enligt uppgift för att minska risken för saltvattenuppträngning. Men vad detta innebär i praktiken när det gäller risker för grund- och ytvattenförsörjningen i området och åtföljande konsekvenser för omgivande Natura 2000 områden får man ingen konkret information om, bara att det blir minskade risker och mindre negativ påverkan än förut, fast det enligt Nordkalk.egentligen inte heller då förelåg någon risk för påtaglig skada eller negativ påverkan. Det framgår dessutom av ansökan att företaget, om det nu får brytningstillstånd, avser att återkomma senare med ett förslag till full exploatering ner till ursprungligt brytningsdjup. Vi menar att sådan trial-and- error-metodik är oacceptabel.
Nordkalks nya ansökan är alltså i stora delar uppbyggd som en jämförelse med den tidigare ansökan. I princip är en sådan beskrivning irrelevant för bedömningen av ansökan. Någon ny sammanhängande MKB finns inte som kan ge underlag för en kvantitativ och kvalitativ bedömning av vad den förändrade ansökan egentligen innebär. Man kan dock konstatera att den direkta påverkan på naturmiljön primärt är beroende av den area som förstörs. Denna är oförändrad. Vi hänvisar i denna aspekt till våra tidigare yttranden.
Den indirekta påverkan via sänkt grundvattennivå hävdar nu Nordkalk skulle stanna vid 185 m från täktkant på grund av det minskade brytningsdjupet, men tillförlitligheten i den beräkningen är lika tveksam som den förra beräknade påverkan på 300 m. Annan hydrologisk expertis än Nordkalks som yttrat sig i ärendet har bedömt att den påverkan skulle kunna sträcka sig ända upp till 1000 eller 1500 m.
Ansökan innebär att täkten trots minskad volym men med långsammare brytningstakt beräknas räcka i 25 år. Nordkalk menar att detta innebär en mera långsiktigt god hushållning med resurser. I själva verket är det alldeles uppenbart att kalkbrytning i enlighet med Nordkalks ansökan innebär det mest kortsiktiga sättet att använda ifrågavarande resurs på.
Antalet arbetstillfällen
En fråga av vikt i den regionalpolitiska bedömningen av projektet är de arbetstillfällen som verksamheten genererar. I ett kort tidsperspektiv är detta naturligtvis intressant. Företagets bedömningar och angivande av antal arbetstillfällen har varit missvisande, och uppgifter i intervallet upp till 2 500 arbetstillfällen som skulle försvinna om kalkindustrin på norra Gotland inte får tillstånd till fortsatt verksamhet har använts i debatten. I själva verket handlar det aktuella ärendet - enligt Nordkalk och berörda fackförbund - om 60 direkta arbetstillfällen med nuvarande teknik och effektivitetskrav. Fortsatt teknisk utveckling och rationaliseringar kan för övrigt innebära att antalet arbetstillfällen minskar ytterligare. Det är angeläget att den samlade bedömningen grundar sig på denna uppgift och inte på andra mått inklusive s k indirekta effekter.
I ett längre tidsperspektiv måste också – utöver bedömningar av projektets miljöpåverkan i vid mening – tas i beaktande den situation på arbetsmarknaden som alla seriösa långtidsbedömningar beskriver, nämligen en brist på arbetskraft. Det handlar då om att använda tillgängliga resurser i form av människors kompetens till sådana verksamheter som gagnar en långsiktigt hållbar utveckling, som t.ex. bildandet av en nationalpark och utveckling av ekoturism.. Den föreslagna verksamheten ligger långt ner på en sådan prioriteringslista.
Utredning av risk för saltvatteninträngning eller –uppträngning
Den utredning som presenteras av SFGeologics hydrogeolog Sven Follin är av avancerad teknisk natur. Follin har undersökt förekomsten av salt grundvatten inom och i närheten av täkten och jämfört med andra kända hydrogeologiska fakta. Sedan tolkas dessa fakta i form av ett basfall och risken för saltvattenuppträngning av salt grundvatten bedöms. Slutligen använder Follin en numerisk modell för att "undersöka och visualisera den integrerade tolkningens (basfallets) hållbarhet när grundvattennivån inom täktområdet ändras i samband med brytning av kalksten inom föreslaget täktområde". Redan konstruktionen av det s k basfallet är mycket teoretisk och förutsätter ett antal antaganden, och när man så kommer till den modell som används för att simulera vad som kan hända med hydrologin under en eventuell brytning blir framställningen än mer tekniskt avancerad och svårgenomtränglig för andra än specialister på området.
Follins slutsats blir att det inte finns någon risk för ett ev inflöde av salt grundvatten som skulle kunna påverka Bästeträsk på ett sätt som omöjliggör att man använder vattnet som dricksvatten. Men efter att så många tidigare försäkringar har visat sig ohållbara i frågan om hur riskfri en brytning skulle vara i olika avseenden råder tyvärr stor osäkerhet om hur invändningsfri denna slutsats faktiskt är.
IVL inleder sammanfattningen av sin rapport om förekomst av grundvatten med förhöjd kloridhalt på Bunge Ducker med konstaterandet att "beräkningen av den totala mängden klorid i Bungetäktens grundvatten är central för effekt- och konsekvensbedömningarna av täktverksamheten".En något senkommen insikt kan man tycka, sedan IVL i sin föregående rapport 2007 10 09 tagit mycket lätt på de förhöjda salthalter man funnit. Även i andra sammanhang tar man obesvärat och utan kommentarer fakta för givna som man tidigare avvisat. T ex att salthalten i det östra provbrottet, SOA, (IVL skriver i texten s 12 felaktigt "det västra"), sannolikt beror på att en ytligt liggande ficka av relikt saltvatten utlösts vid brytningen, fast man i förra rapporten ansåg att den förhöjda salthalten sannolikt hade "antropogena orsaker". Nu avfärdas detta som "naturliga variationer i grundvattenkvaliteten".
IVL redovisar också tre alternativa metoder att ta hand om ett eventuellt plötsligt utbrott av frigjort relikt saltvatten. Ingen av dem är invändningsfri. IVL formulerar ett värsta tänkbara scenario, nämligen "om stora volymer av grundvatten med mycket höga kloridhalter i täktvattnet sammanfaller med mycket låg vattenföring i recipienten i ett så långt framskridet skede av brytningen att recipientens vattenbalans är beroende av återledning av täktvattnet". Då skulle man enligt IVL kunna stödinfiltrera med färskvatten från Klinthagentäkten eller Storugnstäkten. Men vad vet man om det finns färskvatten där med lämplig vattenkvalitet,
t ex utan sprängämnesrester, om låt oss säga 10 år?
I IVL:s rapport om hydrologin redogörs bland annat för kvarvarande sprängämnesrester i form av totalkväve i de båda provbrotten. Frågan som naturligen inställer sig är hur mycket sprängämnesrester man räknar med till följd av den långvariga och omfattande sprängningen i det planerade stora brottet. I detta sammanhang bör observeras 1973 års regeringsbeslut om miljöskydd för Bästeträsksområdet. Det kan t ex ifrågasättas om den hantering av länshållningsvattnet som Nordkalk planerar i form av reningsdammar och infiltration i Ojnaremyr verkligen är förenlig med detta regeringsbeslut. Där utfärdades ett förbud mot att släppa ut avloppsvatten i vattendrag eller mark i området, ett förbud som fortfarande gäller.
Eftersom vattenfrågan är av så central betydelse i ärendet är det givetvis viktigt att frågan blir allsidigt belyst vid den kommande förhandlingen. Då kommer bland annat risken för saltvatteninträngning och föreliggande expertutlåtanden att komma i fokus. Även om Miljödomstolen har egen kompetens på området ser vi det som önskvärt att även annan hydrogeologisk expertis finns närvarande för att tillföra ytterligare perspektiv och diskutera relevansen i de gjorda beräkningarna och de konklusioner som dras.
Förändringar beträffande transportbandet
Nordkalk har såtillvida tagit intryck av den kritik som framförts mot det planerade transportbandet med tillhörande serviceväg att man nu föreslår en smalare serviceväg och en eventuell annan teknisk konstruktion av transportbandet, nu omväxlande kallat transportörlinje och rulltransportör. Med undantag för att det blir en mindre yta som skalas av för att konstruera servicevägen är effekten av förändringarna inte särskilt stora jämfört med tidigare förslag. Det framstår som ytterst osäkert om den föreslagna nya tekniska utformningen av transportbandet över huvud taget är möjlig att använda, och det går därför inte i nuläget att ta ställning till den som ett seriöst förslag.
Nordkalk erkänner att effekten av transportbandet utgör ett intrång på riksintressena för naturvård resp turism och friluftsliv men menar att störningen blir mycket begränsad i och med att en så liten del av området tas i anspråk. Men störningen när det gäller friluftslivet påverkas inte alls av att servicevägens yta minskas, utan beror på att, med IVL:s egen formulering, "rulltransportören kommer att utgöra en effektiv barriär för människor och större (fyrfota) djur". Den två meter breda och två meter höga barriären skulle alltså klyva det nuvarande sammanhängande naturområdet mitt itu. Möjligheten att klättra över via trappor belägna med bortåt en kilometers mellanrum minskar inte effekten speciellt. Även det smalare transportbandet utgör fortfarande ett totalt hinder för hästar och försvårar därmed den utveckling av turridning som sker på ett flertal gårdar runt om Ojnareskogenstörningen särskilt mycket.
När det gäller riksintresset för kulturvård upprepas påståendet att det enligt registerbladet avser den centrala bebyggelsen kring kyrkan och dess kontinuitet från 17- och 1800-talens gotländska bondekultur. Men registerbladet talar om de norra 2/3 delarna av Fleringedalen, inte alls bara om de centrala delarna runt kyrkan. Den värdefulla kontinuiteten från 1700- och 1800-talens bondekultur gäller helheten Fleringebygden, och där ingår Mölner och Utöja som två av de 11 gårdsbildningar som utgjorde och än i dag utgör Fleringe och som beskrevs redan i 1653 års Revisionsbok. På den karta som 1694 upprättades av lantmätaren Gabriel Elephant återfinns alla 11 gårdarna på samma plats som idag. Denna sammanhängande helhet skulle brutalt splittras upp av det planerade transportbandet, ett faktum som man inte kan trolla bort med att som IVL skriva att "byn" ligger upp emot två kilometer från transportörlinjen. På Gotland finns till skillnad från på fastlandet inga byar, utan det är socknen och de i den ingående gårdsbildningarna som utgör de geografiska enheterna. Och Fleringedalen uppvisar en ovanligt välbevarad sådan kulturmiljö, där alltså just den historiskt kontinuerliga helheten är så värdefull.
Kvarstående, av Nordkalk ej besvarade frågor och kritiska synpunkter
En tvistefråga har gällt om området innehåller ett enda grundvattenmagasin, flera grundvattenmagasin förbundna med varandra genom sprickbildningar eller flera från varandra avgränsade grundvattenmagasin. Nordkalk har t ex hävdat att den vattendelare som identifierats med sydväst-nordostlig sträckning nära väg 148 avgränsar både grund- och
ytvatten och därmed förhindrar att de fastighetsägare som jag är ombud för skulle påverkas av brytning på Bunge Ducker 1:64. Likaså att kommunens provpumpningar 2004 gällde ett annat grundvattensystem än i det planerade täktområdet och att resultaten därför inte var relevanta i detta sammanhang. Nu omnämner Follin återigen (s 3) "en yt- och grundvattendelare" i områdets sydvästra flank men utan att beröra det faktum att det finns tidigare redovisad
påverkan mellan pumphål och kontrollborrhål på ömse sidor av vattendelaren (s 55 i SFGeologics rapport 07-069-01), vilket tyder på att den inte utgör avgränsning för grundvatten utan att det handlar om ett sammanhängande grundvattenmagasin.
Men på annan plats skriver Follin (s 59) att "i övergången mellan den övre, lerfria kalkstensenheten och den underliggande märgelstenen kan ev ett mer sammanhängande och horisontellt utbrett, slutet grundvattenmagasin förekomma. Denna hypotes har ett stöd i erfarenheterna från kommunens provpumpning från 2004." Det måste ses som ett erkännande av att påverkan via ett sådant grundvattensystem skulle kunna ske över betydligt större områden än Nordkalk hittills velat erkänna, men det kommenteras inte i texten.
En ytterligare mycket central fråga som tidigare påtalats men som inte fått något trovärdigt svar från Nordkalk är frågan om vad som händer efter avslutad brytning. Ojnaremyr som under brytningen fått rollen att fungera som mottagare av länshållningsvatten, bland annat för att rena det från kväve, har då till följd av ökad kvävehalt sannolikt redan ändrat karaktär och börjat växa igen. När pumpningen upphör och yt- och grundvatten som strömmar ner i brottet blir kvar där minskar det mesta av tillrinningen till Ojnaremyr och även övriga angränsande våtmarker dräneras, vilket innebär att tillrinningen till Bästeträsk minskar i omfattning. Betingelserna för de olika biotopområdena inom Natura 2000 området Bästeträsk förändras avsevärt, och vattentillgången i själva Bästeträsk minskar successivt. Ökad avdunstning till följd av de klimatförändringar som redan blivit märkbara påskyndar ytterligare processen. Hur detta sannolika framtida scenario skall kunna undvikas nämns över huvud taget inte, varken i ansökan eller i miljökonsekvensbeskrivningen, utan det "ligger bortom horisonten", som IVL skriver. Det enda som kommenterats är hur lång tid det skulle ta för brottet att vattenfyllas, men den uppskattade tiden varierar mellan 40 år och 150 år, vilket visar hur stor osäkerheten är om vad som kan komma att hända.
Slutsatser och yrkanden
Trots mängden av fakta i de nu inkomna kompletterande rapporterna kvarstår alltför många kunskapsluckor och osäkerheter i materialet för att det ska ge underlag för säkra bedömningar. Till exempel är stora ytor inom och runt det planerade brottet fortfarande inte hydrologiskt kartlagda och åtskilliga frågor och oklarheter från tidigare inkomna yttranden kvarstår ännu obesvarade.
Sammanfattningsvis yrkar vi därför
att miljökonsekvensbeskrivningen inte godkänns, eftersom den dels inte på ett heltäckande
sätt beskriver vad som gäller efter förändringarna i ansökan och dels ännu inte besvarat
i tidigare yttranden ställda frågor om oklara punkter och brister i utredningarna
att Nordkalks ansökan avslås med hänvisning till försiktighetsprincipen på grund av
rådande osäkerhet om de faktiska riskerna till följd av nämnda brister i miljökonsekvens-
beskrivningen
För föreningen Bevara Ojnareskogen och de tre fastighetsägare vars ombud jag är.
Olov Söderdahl
Fleringe
Nors 160
624 60 Lärbro
Nacka tingsrätt
Miljödomstolen
Box 1104
131 26 Nacka Strand
Yttrande i mål nr M 1826-07, Enhet 4, Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Bunge Ducker 1:64, Gotland
På föreningen Bevara Ojnareskogens och de tre fastighetsägares vägnar som jag företräder vill jag lämna yttrande över den inlaga med kompletterande utredningar, aktbilaga 223, som Nordkalk lämnat in till Miljödomstolen.
En nytillkommande faktor i sammanhanget är den ansökan om utökad brytning som Svenska Mineral har lämnat in till Miljödomstolen (kungörelse 2008-05-15) och som berör samma område. SGU har i sitt yttrande av 2007-09-14 avseende denna ansökan påtalat att "det är av vikt att de hydrogeologiska frågeställningarna i de båda ärendena ses i ett sammanhang, eftersom båda aktörerna är eller avser att bli verksamma inom tillrinningsområdet för Bästeträsk. Från hydrogeologisk synpunkt kan således verksamheterna komma att samverka och SMA Minerals aktiviteter kan påverka Nordkalks verksamhet och vice versa."
Enligt Miljöbalkens 7 kap 28b § skall vid bedömningen av en tillståndsansökan för verksamhet som kan påverka särskilt skydds- eller bevarandeområde (Natura 2000 område) prövningsmyndigheten beakta inte bara skaderiskerna av det projekt som omfattas av ansökan utan lägga samman dessa effekter med befarade skador från eventuella andra pågående och planerade verksamheter och åtgärder.
Vi yrkar därför att vid bedömningen av Nordkalks ansökan om brytning på Bunge Ducker 1:64 hänsyn tas till den sammanlagda påverkan på hydrologi och natur i området som denna täkt skulle medföra tillsammans med den utökade och fördjupade brytning som Svenska Mineral ansöker om att få tillstånd till i sin redan pågående täkt. En samlad prövning skulle bäst tillgodose behovet av att göra en sådan helhetsbedömning. Om Miljödomstolen inte anser att prövningen av Nordkalks tillståndsansökan kan vänta tills hanteringen av Svenska Minerals ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning är tillräckligt långt gången för att möjliggöra en samlad prövning yrkar vi dock att den sammantagna påverkan beaktas, så långt den nu kan bedömas, såväl i hydrologiskt avseende som på flora och fauna i omgivande Natura 2000 områden.
Vad tillför Nordkalks nya inlaga?
I varje inlaga som Nordkalk inkommit med, alltifrån den första ansökan i maj 2006, har man hävdat att det ingivna underlaget varit tillräckligt för att visa att det planerade brottet inte skulle komma att påtagligt skada omgivande Natura 2000 områden eller negativt påverka tillrinningen till eller vattenkvaliteten i Bästeträsk. Efter kritiska påpekanden om att detta påstående inte varit tillräckligt underbyggt och att miljökonsekvensbeskrivningen varit ofullständig har man återkommit med fler undersökningar och nya försäkringar om att alla invändningar nu var bemötta och eventuella risker eliminerade. Denna gång har man genomfört omfattande undersökningar om risken för saltvatteninträngning från relikta saltvattenfickor och saltvattenuppträngning från underliggande salt grundvatten. Risker som man i föregående inlaga om hydrologin i oktober -07 påstod överhuvudtaget inte existerade. Nu har man visserligen erkänt att sådana risker faktiskt föreligger men hävdar att de trots allt inte är av den arten att de skulle kunna ta bort möjligheten att använda Bästeträsks vatten för dricksvattenförsörjning, som kommunen planerar. Vidare har man nu sett sig tvingad att backa genom att minska brytningsdjupet i den planerade täkten, enligt uppgift för att minska risken för saltvattenuppträngning. Men vad detta innebär i praktiken när det gäller risker för grund- och ytvattenförsörjningen i området och åtföljande konsekvenser för omgivande Natura 2000 områden får man ingen konkret information om, bara att det blir minskade risker och mindre negativ påverkan än förut, fast det enligt Nordkalk.egentligen inte heller då förelåg någon risk för påtaglig skada eller negativ påverkan. Det framgår dessutom av ansökan att företaget, om det nu får brytningstillstånd, avser att återkomma senare med ett förslag till full exploatering ner till ursprungligt brytningsdjup. Vi menar att sådan trial-and- error-metodik är oacceptabel.
Nordkalks nya ansökan är alltså i stora delar uppbyggd som en jämförelse med den tidigare ansökan. I princip är en sådan beskrivning irrelevant för bedömningen av ansökan. Någon ny sammanhängande MKB finns inte som kan ge underlag för en kvantitativ och kvalitativ bedömning av vad den förändrade ansökan egentligen innebär. Man kan dock konstatera att den direkta påverkan på naturmiljön primärt är beroende av den area som förstörs. Denna är oförändrad. Vi hänvisar i denna aspekt till våra tidigare yttranden.
Den indirekta påverkan via sänkt grundvattennivå hävdar nu Nordkalk skulle stanna vid 185 m från täktkant på grund av det minskade brytningsdjupet, men tillförlitligheten i den beräkningen är lika tveksam som den förra beräknade påverkan på 300 m. Annan hydrologisk expertis än Nordkalks som yttrat sig i ärendet har bedömt att den påverkan skulle kunna sträcka sig ända upp till 1000 eller 1500 m.
Ansökan innebär att täkten trots minskad volym men med långsammare brytningstakt beräknas räcka i 25 år. Nordkalk menar att detta innebär en mera långsiktigt god hushållning med resurser. I själva verket är det alldeles uppenbart att kalkbrytning i enlighet med Nordkalks ansökan innebär det mest kortsiktiga sättet att använda ifrågavarande resurs på.
Antalet arbetstillfällen
En fråga av vikt i den regionalpolitiska bedömningen av projektet är de arbetstillfällen som verksamheten genererar. I ett kort tidsperspektiv är detta naturligtvis intressant. Företagets bedömningar och angivande av antal arbetstillfällen har varit missvisande, och uppgifter i intervallet upp till 2 500 arbetstillfällen som skulle försvinna om kalkindustrin på norra Gotland inte får tillstånd till fortsatt verksamhet har använts i debatten. I själva verket handlar det aktuella ärendet - enligt Nordkalk och berörda fackförbund - om 60 direkta arbetstillfällen med nuvarande teknik och effektivitetskrav. Fortsatt teknisk utveckling och rationaliseringar kan för övrigt innebära att antalet arbetstillfällen minskar ytterligare. Det är angeläget att den samlade bedömningen grundar sig på denna uppgift och inte på andra mått inklusive s k indirekta effekter.
I ett längre tidsperspektiv måste också – utöver bedömningar av projektets miljöpåverkan i vid mening – tas i beaktande den situation på arbetsmarknaden som alla seriösa långtidsbedömningar beskriver, nämligen en brist på arbetskraft. Det handlar då om att använda tillgängliga resurser i form av människors kompetens till sådana verksamheter som gagnar en långsiktigt hållbar utveckling, som t.ex. bildandet av en nationalpark och utveckling av ekoturism.. Den föreslagna verksamheten ligger långt ner på en sådan prioriteringslista.
Utredning av risk för saltvatteninträngning eller –uppträngning
Den utredning som presenteras av SFGeologics hydrogeolog Sven Follin är av avancerad teknisk natur. Follin har undersökt förekomsten av salt grundvatten inom och i närheten av täkten och jämfört med andra kända hydrogeologiska fakta. Sedan tolkas dessa fakta i form av ett basfall och risken för saltvattenuppträngning av salt grundvatten bedöms. Slutligen använder Follin en numerisk modell för att "undersöka och visualisera den integrerade tolkningens (basfallets) hållbarhet när grundvattennivån inom täktområdet ändras i samband med brytning av kalksten inom föreslaget täktområde". Redan konstruktionen av det s k basfallet är mycket teoretisk och förutsätter ett antal antaganden, och när man så kommer till den modell som används för att simulera vad som kan hända med hydrologin under en eventuell brytning blir framställningen än mer tekniskt avancerad och svårgenomtränglig för andra än specialister på området.
Follins slutsats blir att det inte finns någon risk för ett ev inflöde av salt grundvatten som skulle kunna påverka Bästeträsk på ett sätt som omöjliggör att man använder vattnet som dricksvatten. Men efter att så många tidigare försäkringar har visat sig ohållbara i frågan om hur riskfri en brytning skulle vara i olika avseenden råder tyvärr stor osäkerhet om hur invändningsfri denna slutsats faktiskt är.
IVL inleder sammanfattningen av sin rapport om förekomst av grundvatten med förhöjd kloridhalt på Bunge Ducker med konstaterandet att "beräkningen av den totala mängden klorid i Bungetäktens grundvatten är central för effekt- och konsekvensbedömningarna av täktverksamheten".En något senkommen insikt kan man tycka, sedan IVL i sin föregående rapport 2007 10 09 tagit mycket lätt på de förhöjda salthalter man funnit. Även i andra sammanhang tar man obesvärat och utan kommentarer fakta för givna som man tidigare avvisat. T ex att salthalten i det östra provbrottet, SOA, (IVL skriver i texten s 12 felaktigt "det västra"), sannolikt beror på att en ytligt liggande ficka av relikt saltvatten utlösts vid brytningen, fast man i förra rapporten ansåg att den förhöjda salthalten sannolikt hade "antropogena orsaker". Nu avfärdas detta som "naturliga variationer i grundvattenkvaliteten".
IVL redovisar också tre alternativa metoder att ta hand om ett eventuellt plötsligt utbrott av frigjort relikt saltvatten. Ingen av dem är invändningsfri. IVL formulerar ett värsta tänkbara scenario, nämligen "om stora volymer av grundvatten med mycket höga kloridhalter i täktvattnet sammanfaller med mycket låg vattenföring i recipienten i ett så långt framskridet skede av brytningen att recipientens vattenbalans är beroende av återledning av täktvattnet". Då skulle man enligt IVL kunna stödinfiltrera med färskvatten från Klinthagentäkten eller Storugnstäkten. Men vad vet man om det finns färskvatten där med lämplig vattenkvalitet,
t ex utan sprängämnesrester, om låt oss säga 10 år?
I IVL:s rapport om hydrologin redogörs bland annat för kvarvarande sprängämnesrester i form av totalkväve i de båda provbrotten. Frågan som naturligen inställer sig är hur mycket sprängämnesrester man räknar med till följd av den långvariga och omfattande sprängningen i det planerade stora brottet. I detta sammanhang bör observeras 1973 års regeringsbeslut om miljöskydd för Bästeträsksområdet. Det kan t ex ifrågasättas om den hantering av länshållningsvattnet som Nordkalk planerar i form av reningsdammar och infiltration i Ojnaremyr verkligen är förenlig med detta regeringsbeslut. Där utfärdades ett förbud mot att släppa ut avloppsvatten i vattendrag eller mark i området, ett förbud som fortfarande gäller.
Eftersom vattenfrågan är av så central betydelse i ärendet är det givetvis viktigt att frågan blir allsidigt belyst vid den kommande förhandlingen. Då kommer bland annat risken för saltvatteninträngning och föreliggande expertutlåtanden att komma i fokus. Även om Miljödomstolen har egen kompetens på området ser vi det som önskvärt att även annan hydrogeologisk expertis finns närvarande för att tillföra ytterligare perspektiv och diskutera relevansen i de gjorda beräkningarna och de konklusioner som dras.
Förändringar beträffande transportbandet
Nordkalk har såtillvida tagit intryck av den kritik som framförts mot det planerade transportbandet med tillhörande serviceväg att man nu föreslår en smalare serviceväg och en eventuell annan teknisk konstruktion av transportbandet, nu omväxlande kallat transportörlinje och rulltransportör. Med undantag för att det blir en mindre yta som skalas av för att konstruera servicevägen är effekten av förändringarna inte särskilt stora jämfört med tidigare förslag. Det framstår som ytterst osäkert om den föreslagna nya tekniska utformningen av transportbandet över huvud taget är möjlig att använda, och det går därför inte i nuläget att ta ställning till den som ett seriöst förslag.
Nordkalk erkänner att effekten av transportbandet utgör ett intrång på riksintressena för naturvård resp turism och friluftsliv men menar att störningen blir mycket begränsad i och med att en så liten del av området tas i anspråk. Men störningen när det gäller friluftslivet påverkas inte alls av att servicevägens yta minskas, utan beror på att, med IVL:s egen formulering, "rulltransportören kommer att utgöra en effektiv barriär för människor och större (fyrfota) djur". Den två meter breda och två meter höga barriären skulle alltså klyva det nuvarande sammanhängande naturområdet mitt itu. Möjligheten att klättra över via trappor belägna med bortåt en kilometers mellanrum minskar inte effekten speciellt. Även det smalare transportbandet utgör fortfarande ett totalt hinder för hästar och försvårar därmed den utveckling av turridning som sker på ett flertal gårdar runt om Ojnareskogenstörningen särskilt mycket.
När det gäller riksintresset för kulturvård upprepas påståendet att det enligt registerbladet avser den centrala bebyggelsen kring kyrkan och dess kontinuitet från 17- och 1800-talens gotländska bondekultur. Men registerbladet talar om de norra 2/3 delarna av Fleringedalen, inte alls bara om de centrala delarna runt kyrkan. Den värdefulla kontinuiteten från 1700- och 1800-talens bondekultur gäller helheten Fleringebygden, och där ingår Mölner och Utöja som två av de 11 gårdsbildningar som utgjorde och än i dag utgör Fleringe och som beskrevs redan i 1653 års Revisionsbok. På den karta som 1694 upprättades av lantmätaren Gabriel Elephant återfinns alla 11 gårdarna på samma plats som idag. Denna sammanhängande helhet skulle brutalt splittras upp av det planerade transportbandet, ett faktum som man inte kan trolla bort med att som IVL skriva att "byn" ligger upp emot två kilometer från transportörlinjen. På Gotland finns till skillnad från på fastlandet inga byar, utan det är socknen och de i den ingående gårdsbildningarna som utgör de geografiska enheterna. Och Fleringedalen uppvisar en ovanligt välbevarad sådan kulturmiljö, där alltså just den historiskt kontinuerliga helheten är så värdefull.
Kvarstående, av Nordkalk ej besvarade frågor och kritiska synpunkter
En tvistefråga har gällt om området innehåller ett enda grundvattenmagasin, flera grundvattenmagasin förbundna med varandra genom sprickbildningar eller flera från varandra avgränsade grundvattenmagasin. Nordkalk har t ex hävdat att den vattendelare som identifierats med sydväst-nordostlig sträckning nära väg 148 avgränsar både grund- och
ytvatten och därmed förhindrar att de fastighetsägare som jag är ombud för skulle påverkas av brytning på Bunge Ducker 1:64. Likaså att kommunens provpumpningar 2004 gällde ett annat grundvattensystem än i det planerade täktområdet och att resultaten därför inte var relevanta i detta sammanhang. Nu omnämner Follin återigen (s 3) "en yt- och grundvattendelare" i områdets sydvästra flank men utan att beröra det faktum att det finns tidigare redovisad
påverkan mellan pumphål och kontrollborrhål på ömse sidor av vattendelaren (s 55 i SFGeologics rapport 07-069-01), vilket tyder på att den inte utgör avgränsning för grundvatten utan att det handlar om ett sammanhängande grundvattenmagasin.
Men på annan plats skriver Follin (s 59) att "i övergången mellan den övre, lerfria kalkstensenheten och den underliggande märgelstenen kan ev ett mer sammanhängande och horisontellt utbrett, slutet grundvattenmagasin förekomma. Denna hypotes har ett stöd i erfarenheterna från kommunens provpumpning från 2004." Det måste ses som ett erkännande av att påverkan via ett sådant grundvattensystem skulle kunna ske över betydligt större områden än Nordkalk hittills velat erkänna, men det kommenteras inte i texten.
En ytterligare mycket central fråga som tidigare påtalats men som inte fått något trovärdigt svar från Nordkalk är frågan om vad som händer efter avslutad brytning. Ojnaremyr som under brytningen fått rollen att fungera som mottagare av länshållningsvatten, bland annat för att rena det från kväve, har då till följd av ökad kvävehalt sannolikt redan ändrat karaktär och börjat växa igen. När pumpningen upphör och yt- och grundvatten som strömmar ner i brottet blir kvar där minskar det mesta av tillrinningen till Ojnaremyr och även övriga angränsande våtmarker dräneras, vilket innebär att tillrinningen till Bästeträsk minskar i omfattning. Betingelserna för de olika biotopområdena inom Natura 2000 området Bästeträsk förändras avsevärt, och vattentillgången i själva Bästeträsk minskar successivt. Ökad avdunstning till följd av de klimatförändringar som redan blivit märkbara påskyndar ytterligare processen. Hur detta sannolika framtida scenario skall kunna undvikas nämns över huvud taget inte, varken i ansökan eller i miljökonsekvensbeskrivningen, utan det "ligger bortom horisonten", som IVL skriver. Det enda som kommenterats är hur lång tid det skulle ta för brottet att vattenfyllas, men den uppskattade tiden varierar mellan 40 år och 150 år, vilket visar hur stor osäkerheten är om vad som kan komma att hända.
Slutsatser och yrkanden
Trots mängden av fakta i de nu inkomna kompletterande rapporterna kvarstår alltför många kunskapsluckor och osäkerheter i materialet för att det ska ge underlag för säkra bedömningar. Till exempel är stora ytor inom och runt det planerade brottet fortfarande inte hydrologiskt kartlagda och åtskilliga frågor och oklarheter från tidigare inkomna yttranden kvarstår ännu obesvarade.
Sammanfattningsvis yrkar vi därför
att miljökonsekvensbeskrivningen inte godkänns, eftersom den dels inte på ett heltäckande
sätt beskriver vad som gäller efter förändringarna i ansökan och dels ännu inte besvarat
i tidigare yttranden ställda frågor om oklara punkter och brister i utredningarna
att Nordkalks ansökan avslås med hänvisning till försiktighetsprincipen på grund av
rådande osäkerhet om de faktiska riskerna till följd av nämnda brister i miljökonsekvens-
beskrivningen
För föreningen Bevara Ojnareskogen och de tre fastighetsägare vars ombud jag är.
Olov Söderdahl
Fleringe
Nors 160
624 60 Lärbro
01 augusti 2008
21 juli 2008
Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd avstyrker Svenska Minerals ansökan
Svenska Mineral har ansökt om tillstånd för utökad kalkastensbrytning i Stucks kalkbrott. Ansökan innebär en sänkning av brytnivån i befintligt brott mmed 18 m ned till 0 m. ö. h. och en kraftig utökning av brytområdet. Volymen som ansökan avser omfattar 2 miljoner ton per år (från dagens 0,5 miljoner ton) och totalt 30 miljoner ton.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun har sitt yttrande den 2 juli avstyrkt ansökan med hänvisning till försiktighetsprincipen. Verksamheten bedöms innebära en risk för påverkan på dricksvattenresursen Bästeträsk genom minskad tillrinning och försämrad vattenkvalitet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter också om verksamheten är förenlig med kommunens regionala miljömål.
Yttrandet finns på kommunens hemsida, MHN 2 juli par 82.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun har sitt yttrande den 2 juli avstyrkt ansökan med hänvisning till försiktighetsprincipen. Verksamheten bedöms innebära en risk för påverkan på dricksvattenresursen Bästeträsk genom minskad tillrinning och försämrad vattenkvalitet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ifrågasätter också om verksamheten är förenlig med kommunens regionala miljömål.
Yttrandet finns på kommunens hemsida, MHN 2 juli par 82.
03 juli 2008
Artikel i tidningen Miljöaktuellt
Miljöaktuellt 2008:5 har en bra artikel av Pernilla Strid under rubriken "Oförenliga riksintressen" som beskriver det aktuella läget med Nordkalks ansökan och de turer som varit om projektet. Tyvärr har halva artikeln fallit bort i pappersupplagan. Tidningen finns dock på nätet www.miljoaktuellt.se, och föreningen gör ett särtryck som kommer att delas ut under Almedalsveckan i Visby.
30 juni 2008
medlemsinfo
Medlemsbrev och kallelse till årsmöte med föreningen Bevara Ojnareskogen
Sommaren är i full gång, men i Nordkalksärendet råder ingen sommarstiltje. I mitten av juni kom Nordkalk in med sin nya inlaga till Miljödomstolen, där man dels gjorde en del ändringar i sin ansökan och dels redovisade kompletterande undersökningar beträffande hydrologin i området, avsedda att bemöta den tidigare kritiken för brister och oklarheter i miljökonsekvensbeskrivningen. Ändringarna i ansökan gäller som framgick av det förra medlemsbrevet hur djupt man vill gräva, d v s att man nu inte längre ansöker om att gå så långt ner som nio meter under havsnivån utan stannar på en meter över. Men samtidigt säger man att avsikten är att senare återkomma med en förnyad ansökan om att gå ner på detta djup, d v s som mest 30-35 m. En annan förändring gäller transportbandet, där bredden på servicevägen som planeras i anslutning till transportbandet skulle minskas. Synpunkter på den nya inlagan ska lämnas till den 20 augusti. En preliminär tidpunkt för förhandlingen i Miljödomstolen är också utsatt, den 7-9 oktober.
Den 17 juni hade facken på Nordkalk och Cementa inbjudit till ett offentligt möte på Bläse kalkbruksmuseum med anledning av att IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfvén besökte Gotland. Ett kort referat av mötet finns på vår blogg, ojnareskogen.blogspot.com. Rubriken på mötet gällde konflikten mellan arbetstillfällen och miljön, och diskussionen kom särskilt att handla om det planerade Bungebrottets effekter på vattnet. Nordkalks hydrogeologiske expert Sven Follin medverkade och svarade på publikens många frågor. En viktig markering som han gjorde var att behandlingen av Nordkalks och Svenska Minerals båda tillståndsansökningar borde samordnas i Miljödomstolen, eftersom det är den samlade effekten av de båda brotten på vattenförhållandena i området som måste bedömas.
Som vanligt anordnas föreningens årsmöte i början av augusti, denna gång torsdagen den 7 aug kl 18.00 i Fleringe gamla skola. Motionstiden går enligt stadgarna ut en månad före, alltså den 7 juli. I anslutning till årsmötet kommer vi också att informera om och diskutera innehållet i Nordkalks och Svenska Minerals skrivelser och det aktuella läget i de båda ärendena.
Till dem som får medlemsbrevet per post och ännu inte betalat in årets medlemsavgift bifogas ett inbetalningskort som påminnelse. Medlemsavgiften är 50 kr, som betalas in på pg 228961-9.
Välkomna till årsmötet!
För styrelsen i Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl, ordf
Sommaren är i full gång, men i Nordkalksärendet råder ingen sommarstiltje. I mitten av juni kom Nordkalk in med sin nya inlaga till Miljödomstolen, där man dels gjorde en del ändringar i sin ansökan och dels redovisade kompletterande undersökningar beträffande hydrologin i området, avsedda att bemöta den tidigare kritiken för brister och oklarheter i miljökonsekvensbeskrivningen. Ändringarna i ansökan gäller som framgick av det förra medlemsbrevet hur djupt man vill gräva, d v s att man nu inte längre ansöker om att gå så långt ner som nio meter under havsnivån utan stannar på en meter över. Men samtidigt säger man att avsikten är att senare återkomma med en förnyad ansökan om att gå ner på detta djup, d v s som mest 30-35 m. En annan förändring gäller transportbandet, där bredden på servicevägen som planeras i anslutning till transportbandet skulle minskas. Synpunkter på den nya inlagan ska lämnas till den 20 augusti. En preliminär tidpunkt för förhandlingen i Miljödomstolen är också utsatt, den 7-9 oktober.
Den 17 juni hade facken på Nordkalk och Cementa inbjudit till ett offentligt möte på Bläse kalkbruksmuseum med anledning av att IF Metalls förbundsordförande Stefan Löfvén besökte Gotland. Ett kort referat av mötet finns på vår blogg, ojnareskogen.blogspot.com. Rubriken på mötet gällde konflikten mellan arbetstillfällen och miljön, och diskussionen kom särskilt att handla om det planerade Bungebrottets effekter på vattnet. Nordkalks hydrogeologiske expert Sven Follin medverkade och svarade på publikens många frågor. En viktig markering som han gjorde var att behandlingen av Nordkalks och Svenska Minerals båda tillståndsansökningar borde samordnas i Miljödomstolen, eftersom det är den samlade effekten av de båda brotten på vattenförhållandena i området som måste bedömas.
Som vanligt anordnas föreningens årsmöte i början av augusti, denna gång torsdagen den 7 aug kl 18.00 i Fleringe gamla skola. Motionstiden går enligt stadgarna ut en månad före, alltså den 7 juli. I anslutning till årsmötet kommer vi också att informera om och diskutera innehållet i Nordkalks och Svenska Minerals skrivelser och det aktuella läget i de båda ärendena.
Till dem som får medlemsbrevet per post och ännu inte betalat in årets medlemsavgift bifogas ett inbetalningskort som påminnelse. Medlemsavgiften är 50 kr, som betalas in på pg 228961-9.
Välkomna till årsmötet!
För styrelsen i Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl, ordf
18 juni 2008
Gotländska media den 18 juni
Både GT och GA har artiklar i dagens nummer om Bläsemötet igår. Se även www.helagotland.se
Möte på Bläse den 17 juni, SVT:s Rapport 17 juni
Möte på Bläse den 17 juni
IF Metall på Nordkalk och Cementa ordnade idag ett möte för att diskutera hur jobben i kalkindustrin kan bevaras. Politiker och allmänhet var inbjudna. Ett 50 tal personer deltog. Mötet blev en frågestund där publiken i första hand ställde frågor om den planerade Bungetäktens inverkan på vattenförsörjningen.
Vid mötet framkom att Nordkalk nu (den 11juni) skickat kompletterande handlingar till sin ansökan. Avsikten är att bemöta de kritiska synpunkter som framförts angående de hittills redovisade undersökningarna om hydrologin i området, som har ansetts otillräckliga. Man har också enligt uppgift ändrat sin ansökan så att brottets djup minskas till 1 m ovan havsnivån.
Nordkalks geohydrologiska expert Sven Follin fick besvara de flesta frågorna. Två viktiga besked
lämnades: På en direkt fråga meddelade Nordkalks Henrik Grind att antalet arbetstillfällen vid den planerade täkten nu minskat till omkring 60. Vidare menade Sven Follin att eftersom Svenska Mineral nu också lämnat in en ansökan om utökad brytning så måste de två ärendena samordnas i Miljödomstolen, eftersom det är den samlade effekten av de båda brotten som måste bedömas.
SVT:s Rapport den 17 juni
I rapportsändningen 19.30 sändes ett inslag om kalkbrytningsfrågan, med intervjuer med bl a fackordföranden på Nordkalk, IF Metalls ordförande och föreningens ordförande Olov Söderdahl. Se www.svt.se och klicka dig fram, där finns inslaget.
Observera bl a de vidlyftiga uttalanden som nu görs om hur många jobb som berörs. I inslaget sägs att 2 500 personer är berörda. Det faktiska antalet anställda som beräknas få jobb i det planerade Bungebrottet är (se ovan) 60, enligt Nordkalks egna beräkningar.
IF Metall på Nordkalk och Cementa ordnade idag ett möte för att diskutera hur jobben i kalkindustrin kan bevaras. Politiker och allmänhet var inbjudna. Ett 50 tal personer deltog. Mötet blev en frågestund där publiken i första hand ställde frågor om den planerade Bungetäktens inverkan på vattenförsörjningen.
Vid mötet framkom att Nordkalk nu (den 11juni) skickat kompletterande handlingar till sin ansökan. Avsikten är att bemöta de kritiska synpunkter som framförts angående de hittills redovisade undersökningarna om hydrologin i området, som har ansetts otillräckliga. Man har också enligt uppgift ändrat sin ansökan så att brottets djup minskas till 1 m ovan havsnivån.
Nordkalks geohydrologiska expert Sven Follin fick besvara de flesta frågorna. Två viktiga besked
lämnades: På en direkt fråga meddelade Nordkalks Henrik Grind att antalet arbetstillfällen vid den planerade täkten nu minskat till omkring 60. Vidare menade Sven Follin att eftersom Svenska Mineral nu också lämnat in en ansökan om utökad brytning så måste de två ärendena samordnas i Miljödomstolen, eftersom det är den samlade effekten av de båda brotten som måste bedömas.
SVT:s Rapport den 17 juni
I rapportsändningen 19.30 sändes ett inslag om kalkbrytningsfrågan, med intervjuer med bl a fackordföranden på Nordkalk, IF Metalls ordförande och föreningens ordförande Olov Söderdahl. Se www.svt.se och klicka dig fram, där finns inslaget.
Observera bl a de vidlyftiga uttalanden som nu görs om hur många jobb som berörs. I inslaget sägs att 2 500 personer är berörda. Det faktiska antalet anställda som beräknas få jobb i det planerade Bungebrottet är (se ovan) 60, enligt Nordkalks egna beräkningar.
12 juni 2008
Medlemsbrev 30 maj 2008
2008-05-30
Till Bevara Ojnareskogens medlemmar
Vi har väntat med spänning på de kompletterande undersökningar om vattenpåverkan som Nordkalk bedrivit. Några sådana resultat har inte offentliggjorts. I stället meddelade Nordkalk. i förra veckan att ansökan dras tillbaka men att man tänker komma in med en ny, reviderad ansökan om en något mindre djup täkt, så att man inte går ner med brytningen under havsnivån. Det innebär att man minskar täktens djup med tio meter och därmed också minskar det totala uttaget av kalksten men bibehåller den yta som täkten skulle omfatta. En yta som är dubbelt så stor som Visby innanför ringmuren. Enligt Nordkalk är det för att tillmötesgå kommunen och dämpa farhågorna om saltvatteninträngning och förstört vatten på norra Gotland. Men risken för saltvatteninträngning handlar inte enbart om havsvattennivån utan minst lika mycket på att det kan finnas saltvattenfickor i berggrunden, s k relikt havsvatten, som kan frigöras vid brytningen och spridas via grundvattnet.
I och med det minskade uttaget minskar också antalet arbetstillfällen. Det innebär i sin tur att Nordkalks argument beträffande sysselsättningen minskar i styrka. Den nya ansökan ska lämnas in i juni, och hur mycket hela processen försenas återstår ännu att se. Vi räknar förstås med att det till hösten blir en ny remissomgång med nya yttranden.
Nu har också Svenska Mineral lämnat in ansökan om att utöka sin brytning på Bunge Stucks till det dubbla mot i dag. Man vill utöka sitt brott mot sydväst, d v s i riktning mot Nordkalks planerade brott, och även gå betydligt djupare än i det befintliga brottet, dock inte under havsnivå. Men det skulle givetvis innebära ett nytt och betydligt större ingrepp i det känsliga området än den nu pågående brytningen på Strå och därmed ett ytterligare risktagande med vattenförsörjningen. Vår kamp för att bevara vatten och natur här på norra Gotland måste nu utökas till att omfatta även Svenska Minerals nya ansökan. Nu närmast ska en första omgång med synpunkter på ansökan vara inlämnade till den 7 juli. Kommunen har begärt och fått uppskov till den 20 september.
Till förra årsmötet hade det kommit in en motion om att vår förening skulle byta namn. Styrelsen fick i uppdrag att gå ut till medlemmarna och ta in synpunkter för att sedan återkomma i frågan på nästa årsmöte, dvs i augusti i år. Om du har synpunkter och eventuella förslag till förändring av föreningens namn är du välkommen att höra av dig per post eller mail. Om vi ska byta namn är det viktigt att tänka på att namnet bör vara kort och på något sätt slagkraftigt ange föreningens syfte, hellre med en positiv formulering än en negativ. För att vi ska hinna behandla de inkomna svaren behöver vi få in dem senast till midsommar.
Om du inte redan har betalat in medlemsavgiften för i år är det hög tid att göra det. Ditt medlemskap är ett viktigt stöd i vårt arbete som nu går in i en ny fas, med kamp på två fronter. Nordkalks återkallande av ansökan är en taktisk reträtt. En taktisk reträtt gör man för att så småningom ta hem slutsegern. Men Nordkalks agerande visar också att vår envisa argumentation om riskerna för vattnet och andra negativa effekter har visat sig få resultat och att kamp lönar sig. Sprid gärna kännedomen om vår förening till vänner och bekanta, så att vi kan få ännu fler medlemmar! Medlemsavgiften är 50 kr, som betalas in på pg 228961-9.
För styrelsen i Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl, ordf, Fleringe Nors 160, 624 60 Lärbro
olov.soderdahl@privat.utfors.se
Till Bevara Ojnareskogens medlemmar
Vi har väntat med spänning på de kompletterande undersökningar om vattenpåverkan som Nordkalk bedrivit. Några sådana resultat har inte offentliggjorts. I stället meddelade Nordkalk. i förra veckan att ansökan dras tillbaka men att man tänker komma in med en ny, reviderad ansökan om en något mindre djup täkt, så att man inte går ner med brytningen under havsnivån. Det innebär att man minskar täktens djup med tio meter och därmed också minskar det totala uttaget av kalksten men bibehåller den yta som täkten skulle omfatta. En yta som är dubbelt så stor som Visby innanför ringmuren. Enligt Nordkalk är det för att tillmötesgå kommunen och dämpa farhågorna om saltvatteninträngning och förstört vatten på norra Gotland. Men risken för saltvatteninträngning handlar inte enbart om havsvattennivån utan minst lika mycket på att det kan finnas saltvattenfickor i berggrunden, s k relikt havsvatten, som kan frigöras vid brytningen och spridas via grundvattnet.
I och med det minskade uttaget minskar också antalet arbetstillfällen. Det innebär i sin tur att Nordkalks argument beträffande sysselsättningen minskar i styrka. Den nya ansökan ska lämnas in i juni, och hur mycket hela processen försenas återstår ännu att se. Vi räknar förstås med att det till hösten blir en ny remissomgång med nya yttranden.
Nu har också Svenska Mineral lämnat in ansökan om att utöka sin brytning på Bunge Stucks till det dubbla mot i dag. Man vill utöka sitt brott mot sydväst, d v s i riktning mot Nordkalks planerade brott, och även gå betydligt djupare än i det befintliga brottet, dock inte under havsnivå. Men det skulle givetvis innebära ett nytt och betydligt större ingrepp i det känsliga området än den nu pågående brytningen på Strå och därmed ett ytterligare risktagande med vattenförsörjningen. Vår kamp för att bevara vatten och natur här på norra Gotland måste nu utökas till att omfatta även Svenska Minerals nya ansökan. Nu närmast ska en första omgång med synpunkter på ansökan vara inlämnade till den 7 juli. Kommunen har begärt och fått uppskov till den 20 september.
Till förra årsmötet hade det kommit in en motion om att vår förening skulle byta namn. Styrelsen fick i uppdrag att gå ut till medlemmarna och ta in synpunkter för att sedan återkomma i frågan på nästa årsmöte, dvs i augusti i år. Om du har synpunkter och eventuella förslag till förändring av föreningens namn är du välkommen att höra av dig per post eller mail. Om vi ska byta namn är det viktigt att tänka på att namnet bör vara kort och på något sätt slagkraftigt ange föreningens syfte, hellre med en positiv formulering än en negativ. För att vi ska hinna behandla de inkomna svaren behöver vi få in dem senast till midsommar.
Om du inte redan har betalat in medlemsavgiften för i år är det hög tid att göra det. Ditt medlemskap är ett viktigt stöd i vårt arbete som nu går in i en ny fas, med kamp på två fronter. Nordkalks återkallande av ansökan är en taktisk reträtt. En taktisk reträtt gör man för att så småningom ta hem slutsegern. Men Nordkalks agerande visar också att vår envisa argumentation om riskerna för vattnet och andra negativa effekter har visat sig få resultat och att kamp lönar sig. Sprid gärna kännedomen om vår förening till vänner och bekanta, så att vi kan få ännu fler medlemmar! Medlemsavgiften är 50 kr, som betalas in på pg 228961-9.
För styrelsen i Bevara Ojnareskogen
Olov Söderdahl, ordf, Fleringe Nors 160, 624 60 Lärbro
olov.soderdahl@privat.utfors.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)