MIljööverdomstolen säger ja till Nordkalks ansökan

Miljööverdomstolen har idag meddelat sin dom i Nordkalksmålet. Man ändrar på Miljödomstolens beslut i alla tillståndsfrågorna och säger alltså ja till Nordkalks ansökan. Hela domen finns nedan. Vi återkommer med tankar om den fortsatta processsen.


Mål nr
M 350-09
SVEA HOVRÄTT
Miljööverdomstolen
Rotel 1312
DOM
2009-10-09
Stockholm
Dok.Id 839968
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
08-561 670 Box 2290 00 08-561 675 59
103 17 Stockholm
Birger Jarls Torg 4
E-post: svea.hovratt@dom.se
www.svea.se
måndag – fredag
09:00-15:00
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Nacka tingsrätts, miljödomstolen, dom 2008-12-19 i mål nr M 1826-07, se bilaga A
KLAGANDE OCH MOTPART
Nordkalk AB, 556073-4054, Storugns, 620 34 Lärbro
Ombud: Advokaten Mikael Lundholm, Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB,
Strandvägen 7 B, 114 56 Stockholm
KLAGANDE OCH MOTPARTER
1. Gotlands kommun, 621 81 Visby
Ombud: Advokaten Mårten Bengtsson, Box 162 95, 103 25 Stockholm
2. Ivar Magnusson, Strandvägen 24, 624 62 Fårösund
Ombud: Advokaten Staffan Michelson, Box 7305, 103 90 Stockholm
3. Anna Engströms dödsbo, Bunge 100, Bunn, 624 64 Fårösund
4. Kally Mårtensson, Ekuddsvägen 2, 131 38 Nacka
5. Bertil Ström, Bunge Hägur 127, 624 64 Fårösund
Ombud för 3-5: Advokaten Johan Öberg, Box 7701, 103 95 Stockholm
MOTPARTER (till Nordkalk)
1. Länsstyrelsen i Gotlands län, Visborgsallén 4, 621 85 VISBY
2. Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm
3. Håkan Linder, Bunge Annex, 624 64 Fårösund
Ombud: Olov Söderdahl, Fleringe Nors 160, 624 60 Lärbro
4. Leif Gustafsson och Maj Gustafsson, Löre 731, 705 97 Glanshammar
Ombud: Advokaten Viveca Dahlin, Box 5209, 102 45 Stockholm
5. Maria Karlsson, Rute Bräntings 985, 624 58 Lärbro
6. Bräntings gård AB, 624 58 Lärbro
7. Sigrid Nordström, c/o Gert Ove Johansson, Fårö Holmudden, 624 67 Fårö
8. Anders Falkgren och Eva Falkgren, Fleringe Skymnings 405, 624 60 Lärbro
9. Hans Bothorp och Charlotta Bothorp, Nybrogatan 10, 871 31 Härnösand
Ombud: Prof. em. Staffan Westerlund, Stora Åmyra, 743 71 Björklinge
1
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
SAKEN
Ansökan om tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Bunge Ducker
1:64, Gotlands kommun, samt därtill hörande följdverksamhet
___________________
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Tillåtlighet
Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom i tillståndsfrågorna och förklarar
att det är tillåtligt att, i enlighet med vad Nordkalk AB angett i ansökningshandlingarna
och i målet angett och åtagit sig,
- inom markerade områden på fastigheten Bunge Ducker 1:64 i Gotlands kommun
bedriva täktverksamhet samt övriga arbetsmoment som behövs för att bedriva
täktverksamheten,
- bortleda inläckande grundvatten ur kalkbrottet samt infiltration av vatten i syfte
att öka grundvattenmängden och att utföra erforderliga anläggningar för detta
samt att anlägga uppsamlingsdiken och avskärande diken,
- anlägga och driva den rulltransportör med serviceväg (transportbandet) som avses
användas för transport av kalksten från täkten till bolagets verk och hamnanläggning
i Storugns
samt föreskriver att miljödomstolen ska meddela tillstånd till den ansökta verksamheten
och föreskriva nödvändiga villkor och bestämmelser i övrigt för denna.
Rättegångskostnader vid miljödomstolen
1. Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens dom såvitt avser ersättning för
rättegångskostnader till Gotlands kommun (punkt 1).
2. Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom i punkterna 2 – 7 och förpliktar
Nordkalk AB att betala ersättning för rättegångskostnader endast till
a. Håkan Linder med 134 245 kr, varav 121 125 kr avser ombudsarvode, och
b. Kally Mårtensson med 425 172 kr, varav 247 500 kr avser ombudsarvode.
På beloppen under punkterna a och b utgår ränta enligt 6 § räntelagen från
den 19 december 2008 tills betalning sker.
Rättegångskostnader i Miljööverdomstolen
1. Nordkalk AB ska betala rättegångskostnaderna i Miljööverdomstolen till
a. Gotlands kommun med 198 181 kr, varav 158 000 kr avser ombudsarvode
b. Håkan Linder med 17 325 kr, allt för ombudsarvode och
c. Kally Mårtensson med 186 036 kr, varav 165 000 kr avser ombudsarvode.
På beloppen under punkterna a – c utgår ränta utgå enligt 6 § räntelagen från denna
dag tills betalning sker.
2. Övriga yrkanden om ersättning för rättegångskostnader avslås.
____________________
2
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Nordkalk AB (nedan Nordkalk) har yrkat att Miljööverdomstolen ska meddela bolaget
tillstånd till sökt verksamhet i enlighet med framställda yrkanden vid miljödomstolen
eller i andra hand att Miljööverdomstolen efter tillåtlighetsprövningen ska återförvisa
målet till miljödomstolen för fastställande av villkor.
Nordkalk har vidare yrkat att Miljööverdomstolen ska avslå framförda yrkanden om
ersättning för rättegångskostnader vid miljödomstolen avseende Sigrid Nordström,
Håkan Linder, Leif och Maj Gustafsson, Anna Engströms dödsbo, Bertil Ström, Ivar
Magnusson, Maria Karlsson och Bräntings Gård AB eller i vart fall nedsätta ersättningen
till de belopp som bolaget vitsordat som skäliga i och för sig. Nordkalk har
slutligen yrkat att Miljööverdomstolen ska nedsätta ersättning för rättegångskostnader
till Gotlands kommun och Kally Mårtensson till vid miljödomstolen vitsordat belopp.
Gotlands kommun, Ivar Magnusson, Kally Mårtensson, Bertil Ström och Anna
Engströms dödsbo har yrkat att Miljööverdomstolen fullt ut ska bifalla deras yrkanden
vid miljödomstolen om ersättning för rättegångskostnader.
Klagande har bestritt motparts yrkanden, Gotlands kommun har dock tillstyrkt Nordkalks
yrkanden i huvudsaken.
Motparterna har bestritt Nordkalks yrkanden.
Gotlands kommun, Ivar Magnusson, Kally Mårtensson, Anna Engströms dödsbo,
Bertil Ström, Leif och Maj Gustafsson, Håkan Linder, Maria Karlsson och Bräntings
Gård AB har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.
UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Tillåtlighet
Parterna har i väsentliga delar åberopat samma omständigheter som vid miljödomstolen
och i övrigt tillagt och framhållit följande.
Nordkalk
Val av plats
Det saknas rimliga alternativa lokaliseringar. Det finns ingen annan känd fyndighet i
Sverige eller Östersjöregionen med den höga kvalitet som kalken i Bunge har. Provbrytningarna
har bekräftat detta. Det innebär att kalkstenen som produceras i Bungetäkten
har sådana unika egenskaper att Nordkalk kan tillgodose kundernas krav inom
stålindustrin. Miljödomstolen har inte uppmärksammat fyndighetens speciella kvalitet.
Fyndigheten är tillräckligt stor för att möjliggöra långsiktiga och stora investeringar.
Lokaliseringen har också stora fördelar när det gäller logistik och hamn. Eftersom
kalksten utgör ett så kallat jordägarmaterial saknas det möjligheter att mot en markägares
vilja erhålla undersökningstillstånd till en viss kalkstensfyndighet. Det innebär
en begränsning av vad som kan anses möjligt och rimligt enligt 2 kap. 6 och 7 §§
miljöbalken i fråga om att utreda alternativa kalkstensfyndigheter. Bolaget har efter
önskemål från Länsstyrelsen och Naturvårdsverket avstått från projektering på de förvärvade
markområdena Hoburgsmyr och Mölnermyr för att i stället avsätta dessa för
naturändamål. I samband med dessa diskussioner under år 2001 hänvisade länsstyrel-
3
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
sen Nordkalk till Bungeområdet, vilket ledde till att Nordkalk förvärvade mark och
undersökte fyndigheten på den nu aktuella platsen. Detta är en omständighet som bör
vägas in vid överprövningen av miljödomstolens krav på en annan plats för täktverksamheten.
Ett sådant krav innebär i praktiken en nedläggning av verksamheten på
Gotland när Klinthagentäkten är utbruten år 2012. Kalkprodukter måste sedan transporteras
från andra delar av Europa till högre kostnader och högre miljöbelastning.
Ändamålet att säkra bolagets råvarubehov med riktigt hög kvalitet kan inte tillgodoses
med mindre intrång och olägenhet på annan plats. Täktens påverkan på naturmiljön
och omgivningen kan med de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som föreslås inte
anses innebära en olägenhet av väsentlig betydelse enligt 2 kap. 9 § miljöbalken.
Skulle Miljööverdomstolen trots allt finna att så är fallet bör Miljööverdomstolen bl.a.
med hänsyn till sysselsättningspolitiska och andra allmänna intressen hänskjuta frågan
enligt 23 kap. 7 § och 21 kap. 7 § miljöbalken till regeringen för prövning av verksamhetens
tillåtlighet.
Riksintressen
Avgörande för miljödomstolens bedömning att riksintresset för naturvård vinner företräde
har varit att naturmiljön inte kan ersättas på annan plats medan kalk, trots fördelarna
med Bungetäkten, kan utvinnas på såväl andra platser på Gotland som på fastlandet
eller utomlands. Nordkalk ifrågasätter riktigheten i påståendet att naturmiljön inom
själva täktområdet är särskilt unikt i förhållande till områdets omgivningar och till
Gotland i stort. Nordkalk har inte heller uppfattat Naturvårdsverket så att täktområdets
naturvärden är unika i sig utan att bevarandevärdet ligger i att naturmiljön inom Naturvårdsverkets
hela riksintresseområde ska lämnas helt orört. Bungefyndigheten måste
som riksintresse för mineralförsörjningen anses som betydligt mer unik och minst lika
bunden till platsen som naturmiljön på själva täktområdet. I förhållande till det
10 000 hektar stora riksintresset för naturvården utgör täktområdet endast ett par procent.
Kalksten kan inte brytas utan att naturmiljön inom området tas i anspråk. Den
relevanta frågan för prövningen är därför om naturvårdsintresset inom riksintresseområdet
Bästeträsk med omgivningar i stort kan anses tillräckligt väl tillgodosett samtidigt
som Bungetäkten, som riksintresse för landets mineralförsörjning, tas i anspråk.
Området förlorar inte sitt värde som riksintresse för naturmiljön på grund av Bungetäkten.
Frågan gäller således inte om en långvarigt god hushållning i detta fall innebär
naturvård eller kalkstensindustri. Miljöbalkens målsättning med en hållbar utveckling
förutsätter att hänsyn inte endast tas till ekologiska aspekter utan att även sociala och
samhällsekonomiska intressen värnas liksom att den materiella välfärden även för
kommande generationer säkerställs. Det måste därför vara lagstiftarens målsättning att
förutsättningarna för samexistens mellan olika angelägna men motstående intressen
alltid ska eftersträvas.
Det bör beaktas att den artrikedom som finns på täktfastigheten finns också i täktens
omgivningar och på andra platser med motsvarande naturmiljö på Gotland. Eftersom
stora områden runt täkten är formellt skyddade som naturreservat och Natura 2000-
områden bör livsbetingelserna för djur- och växtlighet i dessa områden vara mycket
goda. När det gäller gaffelfibblan har Nordkalk, utöver stöd till forskning, åtagit sig att
flytta bestånd samt driva upp nya plantor t.ex. i tidigare kalkbrott.
4
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
Natura 2000
Naturvårdsverkets synsätt att varje påverkan på ett Natura 2000-område är otillåten
även om den är helt liten, stämmer inte med den rättspraxis som har utvecklats. Enligt
praxis är det endast befarade skador på de särskilt utpekade livsmiljöerna och arterna
som omfattas av reglerna. Det är vidare skyddade arter och livsmiljöer i sin helhet som
inte får skadas eller störas. Hela områdets gynnsamma bevarandestatus är således utgångspunkt
för vad som är en tillåten påverkan. Det är den bedömda kvarstående påverkan
efter vidtagande av skydds- och kontrollåtgärder som ska bedömas. Någon osäkerhet
kring kunskapsläget finns inte. Genom de omfattande utredningar och undersökningar
som har redovisats finns t.ex. stor kunskap om hur stor områdets specifika
avrinning är, hur den varierar över året, hur vattenbalansen för Ojnaremyr och Tvärlingsmyr
ser ut liksom hur vattenkemin varierar i rum och tid. Tvärlingsmyrs avrinningsområde
har övervakats i fråga om vattenkvalitet och vattenstånd. Det finns också
stor kunskap om hur vattnet avrinner vid olika tider på året, i vilka delar avrinningen
sker via vattendrag, som översilning av täta ytor respektive genom marklagret. Det
finns en mycket noggrann bestämning av var gränsen mellan inströmningsområde och
utströmningsområde löper. Sprickkarteringen överensstämmer med förekomsten av
våtmarker och det finns en klar bild av vilka våtmarker som är strikt nederbördsberoende
och vilka som är delvis grundvattenförsörjda och hur stort detta grundvatteninflöde
är för Ojnaremyr.
Särskilda kontrollprogram har utarbetats och det bör noteras att floran och faunan i
området torde vara tålig för tillfälliga variationer av de hydrologiska förhållandena,
vilka Nordkalk åtagit sig att upprätthålla i nödvändig utsträckning. Det är oklart om
miljödomstolens uttalanden och bedömningar beror på att domstolen satt nivån för
tillåten påverkan alldeles för lågt eller om de hydrologiska utredningarna, tekniska
skyddsåtgärderna och kontrollåtgärderna som har föreslagits har underkänts.
Vattenverksamhet
Miljödomstolen gör en felaktig bedömning av Bungetäktens påverkan på omgivningen
sett från hydrologisk synvinkel. Domstolen har även felbedömt och underskattat behovet
och nyttan av Bungetäkten. Vattenverksamheten är en nödvändig förutsättning för
att kunna bryta Bungetäkten. Nyttan med vattenverksamheten är därför lika stor som
nyttan av Bungetäkten sett från enskild och allmän synpunkt. De ekonomiska värden
som Nordkalk frånhänds om Bungetäkten inte tillåts är oerhörda. Verksamheten på
Gotland måste avvecklas. Det innebär arbetslöshet och därmed sociala och samhälleliga
konsekvenser, såsom uteblivna skatteintäkter och problem för underleverantörer
och serviceorganisationer.
Bästeträsk ligger på ett avstånd av 1,8 km från täkten och Bungetäktens del av tillrinningen
till Bästeträsk uppgår endast till ca 12 %, dvs. om inga åtgärder vidtas för att
upprätthålla vattenbalansen. Vid fullt utbruten täkt beräknas i medeltal över året ca 30
liter vatten per sekund behöva bortledas från täkten. I syfte att upprätthålla vattenförhållandena
i både yt- och grundvatten har förslaget till villkor 16 getts följande lydelse:
16. Vatten som pumpas ut från brottet till angränsande marker inom Bästeträsks avrinningsområde,
får i kvalitetshänseende inte på något påtagligt sätt avvika från referensprov
av yt- och grundvatten tagna i närheten av täkten. Vid avvikelser tas beslut om
lämplig hantering av vattnet i samråd med tillsynsmyndigheten, t.ex. att behandla vatt-
5
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
net på plats, pumpa bort det via ett förberett slangsystem, eller till tankbil för vidare
transport.
Utpumpat vatten infiltreras i täktens omgivningar bl.a. i syfte att upprätthålla vattenbalansen
och motverka eventuell grundvattenpåverkan.
De hydrologiska utredningarna bygger på flera år av undersökningar av de hydrologiska
förhållandena och påverkan på omgivningarna. Undersökningarna har involverat
ett stort antal personer inom olika ämnesområden. Slutsatserna bygger således på detaljkunskaper
om området. Tekniska åtgärder kommer att vidtas för att länshålla täkten
och upprätthålla vattenbalansen och vattenkvaliteten för att säkerställa att inga negativa
ekologiska konsekvenser uppstår i de omkringliggande Natura 2000-områdena.
Dessa åtgärder innefattar bl.a. avskärande diken för att leda ytvatten förbi det framväxande
täktområdet samt rening och återföring av länshållningsvatten från täkten via
olika reningssteg och infiltrationsmetoder. Dessa tekniker är välbeprövade och okomplicerade.
Det finns ingen anledning att i detalj fastställa hur åtgärderna ska utföras redan idag.
Detta skulle kunna låsa utförandet så att ett optimalt slutresultat motverkas. Den hydrologiska
övervakningen har pågått sedan år 2007 och kommer att fortsätta under anläggnings-,
drift- och efterbehandlingsfasen. Vid en noterad risk kan anpassningar och
justeringar göras i vad det avser infiltration och förbiledning av ytvatten. Utredningen i
målet är fullt tillräcklig och denna tillsammans med föreslagna skyddsåtgärder, försiktighetsmått
och kontrollmetodik visar att verksamheten är tillåtlig med avseende på
täktens påverkan på omkringliggande våtmarker och på sjön Bästeträsk. Gotlands
kommun och hydrologiska expertis har instämt i denna bedömning och tillstyrkt att
tillstånd meddelas. SGU, som är den centrala myndigheten med ansvar och kompetens
i grundvattenfrågor, har bekräftat kvaliteten och riktigheten i Nordkalks utredningar
och slutsatser.
Efterbehandling
Miljödomstolen grundar även avslaget på att det föreligger osäkerhet kring täktens
påverkan på Bästeträsk efter avslutad brytning för det fall att efterbehandlingsalternativet
att vattenfylla den utbrutna täkten blir aktuellt. Täkten tar maximalt endast ca
12 % av Bästeträsks tillrinning under förutsättning att inget vatten återförs eller leds
förbi täkten (dvs. om inga kontroll- eller skyddsåtgärder vidtas över huvud taget). Det
är inte tekniskt svårare att kontrollera eller bortleda vatten efter brytningstiden än under
tiden verksamhet pågår och det bör noteras att det krävs tillstånd innan en anläggning
för bortledande av vatten tas ur bruk.
Nordkalk har föreslagit att det ställs en säkerhet för efterbehandling på fem miljoner kr
innan täkttillståndet tas i anspråk. Därefter byggs säkerheten på med ett belopp som nu
höjts till motsvarande 250 kr/1000 ton producerad sten. Eftersom det är förenat med
svårigheter att nu ange hur långt tid en uppfyllnad av täkten kommer att ta för det fall
att efterbehandlingsalternativet Bungeträsket skulle bli aktuellt är Nordkalk berett att
höja säkerheten vid fullt utbrutet brott till omkring 20 milj. kr.
6
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
Naturvårdsverket
Det är fråga om en verksamhet som kommer att medföra mycket negativa effekter under
mycket lång tid i ett område som har mycket höga och unika naturvärden. Att ta
detta område i anspråk för utvinning av aktuellt material med de relativt kortsiktiga
samhällsekonomiska effekterna är inte förenligt med miljöbalkens krav på långsiktig
och god hushållning med mark och vatten. Under sådana förhållanden ska företräde
enligt 3 kap. 10 § miljöbalken ges till riksintresset för naturvård. Den sökta verksamheten
kommer att påtagligt skada de naturvärden som gjort att området pekats ut som
riksintresse. Det finns därför grund för att avslå överklagandet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
Avseende Natura 2000-prövningen kan konstateras att de luckor i underlaget som påpekades
i underinstansen fortfarande kvarstår, dels vad gäller den eventuella kumulativa
effekten med anledning av SMA:s sökta utvidgning av täkten i Stucks, dels hur
Nordkalk tänkt sig att de föreslagna försiktighetsmåtten ska fungera. Naturvårdsverket
har noggrant redogjort för vilka naturtyper som kommer att påverkas och varför den
utredning som sökanden presenterat inte på ett trovärdigt sätt kunnat visa att en gynnsam
bevarandestatus kommer att kunna bibehållas för naturtyperna. Då Nordkalk inte
har kunnat visa att det finns förutsättningar för att meddela tillstånd enligt 7 kap.
28 a § miljöbalken finns grund för att avslå överklagandet enligt stoppregeln i 4 kap.
8 § miljöbalken. Om Miljööverdomstolen skulle komma fram till att varken stoppregeln
i 4 kap. 8 § miljöbalken eller skyddsbestämmelsen i 3 kap. 6 § miljöbalken enligt
ovan skulle utgöra hinder för att meddela tillstånd har domstolen att bedöma hållbarheten
i bolagets val av plats för verksamheten i förhållande till lokaliseringsbestämmelsen
i 2 kap. 6 § miljöbalken. Då bolagets val av plats inte uppfyller lokaliseringskravet
finns ytterligare grund för att avslå överklagandet. Behovet på marknaden av
kalksten ifrågasätts inte men detta behov kan tillgodoses på annat sätt. Den endemiska
arten gaffelfibbla hotas av täkten. Kompensationsåtgärder som erbjudits av bolaget kan
förvisso påverka arten positivt i ett kunskapssammanhang. Men då en betydande del av
den nuvarande livsmiljön försvinner om täkten bryts kan dessa åtgärder inte läka skadan
sett i ett livsbetingelsesammanhang.
Länsstyrelsen i Gotlands län
Den sökta täkt- och vattenverksamheten kommer sannolikt att skada livsmiljöer i Natura
2000-områden, allvarligt försämra hotade arters livsbetingelser samt riskera att
hota Bästeträsks tillrinning och vattenkvalitet och därmed vattenförsörjningen på norra
Gotland. Skyddsintressena överväger i detta fall utan tvekan intresset av att utvinna
kalkmaterialet med hänsyn till att påverkan från en eventuell täkt skulle bli bestående.
Länsstyrelsen ansluter sig till kommunens uppfattning om säkerhetens storlek.
Gotlands kommun
Kommunen tillstyrker ansökan men motsätter sig yrkandet om verkställighet. Det ifrågasätts
om den av Nordkalk erbjudna säkerheten är tillräckligt omfattande. Den nu
föreslagna säkerheten uppgår till 20 miljoner kr vid brytningens slut. Som jämförelse
kan nämnas att säkerheten för Nordkalks befintliga täkt i Klinthagen uppgår till 16
miljoner kr. Efterbehandlingsåtgärderna i Bungetäkten kan bli väsentligt mer omfattande
och komplicerade. Nordkalk har inte närmare redovisat kostnader för olika efterbehandlingsalternativ.
Om vattenbalansen ska upprätthållas kan bolaget tvingas att
pumpa och infiltrera vatten under de kanske 100 år som det tar att fylla kalkbrottet med
7
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
vatten sedan brytningen har avslutats. Miljökonsekvenserna av efterbehandlingen är
inte kända. Med hänsyn till osäkerheten kring genomförandet av efterbehandlingsåtgärder
bör den erbjudna säkerheten höjas väsentligt.
Leif Gustafsson och Maj Gustafsson
De känner oro för hur deras fastighet kommer att påverkas. Den samlade påverkan i
området är inte bedömd. Prövningen av Nordkalks ansökan borde i enlighet med de
krav som finns samordnas med ansökan från Gotlands kommun om vattentäkt i Bästeträsk
och SMA:s ansökan om utvidgat täkttillstånd vid Stucks. Villkorsprövningen bör
ske i miljödomstolen och bullervärden bör finnas i kontrollprogram. De motsätter sig
att verkställighetsförordnande ges.
Anders Falkgren och Eva Falkgren
De bor ca 2 km från den planerade täkten och är oroliga för vattenförsörjningen till
deras djur. De befarar även att de ska bli utsatta för buller från transportbandet och
täktverksamheten samt att sprängningarna ska ge sprickbildningar i deras hus.
Hans Bothorp och Charlotte Bothorp
Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en helhetsbedömning av samtliga konsekvenser
och brister. Flera frågor är obehandlade. Om domstolen är osäker om rättsläget
när det gäller skyddet i Natura 2000-områden bör förhandsbesked inhämtas från EGdomstolen.
De motsätter sig att verkställighetsförordnande ges.
Sakägarfrågan och rättegångskostnader
Nordkalk
Influensområdets utbredning beräknas till ca 300 meter från täktkanten. Efter minskat
brytdjup kan det beräknas till under 200 m. Nordkalk har vidare redovisat var vattendelarna
går mellan olika hydrologiska system. Endast en brunn på fastigheten Bunge
Ducker 1:39 har identifierats inom influensområdet. Övriga fastigheter inom influensområdet
bedöms inte utsättas för sådan risk för skada och olägenhet till följd av vattenverksamheten
att ägarna är att betrakta som sakägare. Täktens hydrologiska påverkan
på omgivningen har kraftigt överskattats av miljödomstolen. Risken för påverkan
på fastigheter på kilometerlånga avstånd måste betraktas endast som teoretisk eller helt
obetydlig. Ersättning till andra än Gotlands kommun och Kally Mårtensson ska därför
inte utgå. Beloppen bör dock jämkas i enlighet med Nordkalks yrkanden och redovisade
inställning i miljödomstolen. Det har framkommit att det, i motsats till vad som
angavs vid huvudförhandlingen, inte finns någon brunn på Håkan Linders fastighet
Bunge Stucks 1:146 som kan påverkas av vattenverksamheten. Håkan Linder är därför
inte sakägare i vattenrättslig mening och ersättning för rättegångskostnader ska inte
utgå. Att Nordkalk medgett yrkandet vid miljödomstolen kan inte utgöra ett processuellt
hinder mot bifall till bolagets yrkande eftersom medgivandet grundades på den
felaktiga uppgiften.
Gotlands kommun
Vid bedömningen av om rättegångskostnaderna varit skäliga för att tillvarata parternas
rätt måste hänsyn tas till att kommunen är politiskt styrd och att beslutsfattandet skiljer
sig avsevärt från t.ex. ett bolag. Kommunens ombud har haft fem olika kontaktpersoner
hos huvudmannen och varit ansvarig för ett sammanhållet yttrande över ansökan.
8
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
Ombudet har haft omfattande kontakter med den sakkunnige Håkan Djurberg och med
huvudmannen. Ersättning bör därför utgå med yrkat belopp.
Ivar Magnusson
Han bedömdes vara sakägare i målet som rörde provtäkterna. Det finns risk för saltinträngning
i grundvattnet. Miljödomstolen jämkade ersättningen för ombudet till ca en
tredjedel av det yrkade beloppet. Det har för såväl sakägarombud som för företrädare
för allmänna intressen fordrats inträngande granskning och analyser för att göra domstolen
uppmärksam på de förhållanden som sammantagna föranlett att verksamheten
befunnits otillåtlig. Ett vederhäftigt bemötande av ansökan fordrade därför ett grundligt
förarbete och stor kunskap i detaljfrågor vid huvudförhandlingen. Nedlagt arbete med
140 timmar har varit oundgängligen påkallat för att tillvarata huvudmannens intresse
att räddas undan den omfattande och mycket störande verksamheten.
Kally Mårtensson, Anna Engströms dödsbo och Bertil Ström
Ombudet har varit involverat i målet under avsevärt längre tid än merparten av övriga
juridiska ombud som anlitats av sakägare i målet. Det stod tidigt klart att det var de
hydrologiska konsekvenserna av kalktäkten som var den centrala frågan. Kally Mårtensson
anlitade därför professorn Bo Olofsson för att kunna sätta sig in i den hydrologiska
komplexiteten. Arbetet har varit av väsentlig betydelse för att kunna ifrågasätta
Nordkalks utredningar. Genom att arbetet initierades redan år 2007 saknades anledning
för övriga sakägare att sätta sig in i det komplicerade materialet. Kally Mårtensson
m.fl. tvingades sedan anlita Magnus Martinsson eftersom det var oklart i vilken utsträckning
som sakägare och berörda myndigheter skulle presentera riskerna med täktverksamheten.
En part som definieras som sakägare har rätt att åberopa samtliga omständigheter
av betydelse i målet som kan tala till sakägarens fördel, alltså även allmänna
intressen. Att närmast regelmässigt underkänna sakägares krav på ersättning för
kostnader de haft för att ta tillvara sin rätt strider mot den i svensk rätt grundläggande
kontradiktoriska principen.
Håkan Linder
Han har sina djur på bete norr om täkten vid Ojnaremyr. Ca 440 m från täktområdet
finns det en källa som förser hans får med vatten. Intill källan finns en källmyr. Hela
vattensystemet kommer att påverkas. Influensområdets utbredning skiftar. Genom
minskad vattentillgång kommer skogen att försämras.
Leif Gustafsson och Maj Gustafsson
Det är alltjämt osäkert hur långt influensområdet sträcker sig. Det finns därför en risk,
som inte är obetydlig, för att deras fritidsfastighet skadas. Om Miljööverdomstolen gör
en annan bedömning än miljödomstolen i frågan om de ska anses var sakägare bör de
åtminstone ha rätt till ersättning för sina rättegångskostnader fram till den ändrade bedömningen.
Maria Karlsson och Bräntings Gård AB
Genom den verksamhet hon bedriver med bl.a. djurhållning och turistverksamhet på
sin fastighet är hon sakägare i vattenrättslig mening. Kommunens provborrning visade
på ett influensområde om 2 km. Hela Blutmyr, som har vattenföringen mot hennes
fastighet, kommer att påverkas.
9
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
Sigrid Nordström
Hon känner oro för vattentillgången på sin fastighet, där det förekommer djurhållning.
YTTRANDEN FRÅN REMISSINSTANSERNA
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU)
Miljööverdomstolen bör bifalla Nordkalks ansökan om täkttillstånd med därtill hörande
följdverksamhet. De utredningar som Nordkalk har utfört avseende de hydrologiska
förhållandena och de bedömda konsekvenserna för grundvattnet till följd av den
ansökta täktverksamheten är trovärdiga och tillfyllest. Risk för påverkan på hydrologin
och grundvattenförhållandena är liten även i ett långsiktigt perspektiv. Fyndigheten är
unik och inte omlokaliseringsbar. Utöver Svenska Minerals kalkstensbrott i Stucks
finns det inga kända alternativ till kalkstensfyndigheter i Sverige som svarar mot det
av SGU utpekade riksintresseområdet på Bunge Ducker 1:64. Närmast liggande fyndigheter
med likartad kalkstenstyp finns i södra Polen. Det råder inte någon generell
vattenbrist på Gotland. Problemet med den gotländska vattenförsörjningen är av logistisk/
teknisk natur. Det är inte sannolikt att det kommer att ske en inträngning av saltvatten
i stenbrottet på grund av förekomsten av subhorisontella konduktorer.
Svenska Naturskyddsföreningen
Området är av synnerligen stor betydelse för naturvården. Det finns andra alternativ för
kalkstenbrytning bl.a. i södra Polen.
Svenska Botaniska Föreningen
Naturen kring Bästeträsk på norra Gotland innehåller kalkhällmarker, alvarområden,
kalktallskogar, kalkfuktängar, agkärr och sjöar i ett komplext mosaiklandskap med en
unik artrikedom och artsammansättning vars motsvarighet inte finns någon annanstans
i Europa eller i andra delar på jordklotet. Området är av riksintresse för naturvård och i
Nationalparksplan för Sverige pekas Bästeträsk ut som ett nationalparksområde vars
genomförande ska prioriteras under de närmaste fem åren. Området har dokumenterade
värden av högsta dignitet för naturvetenskap och naturvård, både i nationellt och
internationellt avseende. Om täktverksamheten kommer till stånd går ett av landets
mest värdefulla naturområden förlorat och skadas på ett sådant sätt som aldrig kan repareras.
Det innebär också att nationalparken Bästeträsk aldrig kan bildas. Natura
2000-områdena, naturreservaten och riksintresseområdet för naturvård kommer att
skadas påtagligt. Det finns inte anledning att överlämna frågan om tillåtligheten till
Regeringen eftersom ansökan så uppenbart strider mot lokaliseringsprincipen och bestämmelserna
om vattenverksamheten.
Gotlands Botaniska Förening
Det är inte styrkt att områdets nuvarande, komplexa ytvattensystem, med stora variationer
såväl mellan olika tidsperioder under året som i större skala mellan olika år kan
bevaras oförändrat. Det råder således stor osäkerhet om vilka slutsatser som kan dras
om omfattningen av grundvattenpåverkan på grund av brytningen. Föreningen håller
för troligt att tillflödet av vatten till Ojnaremyr och Bästeträsk kommer att minska under
den tid, som täkten vattenfylls efter avslutad brytning, gissningsvis under 100-200
år utifrån redovisade modeller. Naturvärdena som idag finns inom det planerade täktområdet
kommer att spolieras helt om tillstånd ges.
10
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
Fiskeriverket
Bortledning av vatten kommer sannolikt inte att påverka ytvattennivån i Bästeträsk.
Det är självklart viktigt att kontrollprogrammet noggrant följer förändringar i grundvattennivån
och ytvattennivån i Bästeträsk och att en signifikant avvikelse ska leda till
avbruten verksamhet. Detta måste regleras i villkor för verksamheten.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Gotlands kommun
Den planerade täkten kommer att ligga inom ett vattenskyddsområde. En enig nämnd
har därför avstyrkt ansökan. Nya bullerutredningar visar att bullret kan bli högre än
vad Nordkalk förutsett. Detta på grund av att Nordkalks bullerutredning inte beaktat att
marken, som består av sten och vatten, reflekterar ljud.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet har hänvisat till sin tidigare bedömning beträffande Ojnarevägen
och ansluter sig i övrigt till länsstyrelsens bedömning.
Föreningen Bevara Ojnareskogen har, utan att vara sakägare eller remissinstans, framhållit
naturvärdena i området.
MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Tillåtlighet
Enskilda sakägare har ifrågasatt om miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven
enligt 6 kap. miljöbalken och även ansett att förhandsbesked bör inhämtas från EGdomstolen
i fråga om omfattningen av skyddet i art- och habitatdirektivet. Det har även
framställts krav på en samordnad prövning med Gotlands kommuns ansökan om vattentäkt
och SMA:s ansökan om utvidgning av sin verksamhet.
Miljööverdomstolen gör i likhet med miljödomstolen bedömningen att miljökonsekvensbeskrivningen
kan godkännas. Skäl att inhämta förhandsbesked från EG-domstolen
föreligger inte. Det finns inte förutsättningar för att samordna prövningen med
de ansökningar som inte ännu prövats av miljödomstolen. Prövningen i detta fall ska
avse de miljömässiga konsekvenser som Nordkalks sökta verksamhet kan ge upphov
till.
Val av plats
De rättsregler som blir tillämpliga i denna del framgår av miljödomstolens dom, dock
att de särskilda prövningsreglerna om täkter i 9 kap. 6 a § miljöbalken numera har
upphävts. I stället för en prövning enligt 9 kap. 6 a § ska en allsidig prövning ske
främst genom tillämpning av bestämmelserna i 2 och 3 kap. miljöbalken.
Platsen för den planerade täktverksamheten ingår i ett område som Naturvårdsverket
pekat ut som ett område av riksintresse för naturvården. Täktområdet har samtidigt
pekats ut av SGU som av riksintresse avseende ämnen och material för landets materialförsörjning.
Utpekandet är inte rättsligt bindande, men Miljööverdomstolen instämmer
i miljödomstolens bedömning att båda riksintressena föreligger för täktverksamheten.
Miljööverdomstolen instämmer också i miljödomstolens bedömning att en täkt
på den aktuella platsen skulle på det sätt som avses i 3 kap. 6 § miljöbalken påtagligt
skada natur- och kulturmiljön.
11
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
När oförenliga riksintressen på detta sätt står mot varandra och verksamheten kan befaras
medföra påtaglig skada på riksintresset ska, enligt 3 kap. 10 § miljöbalken, företräde
ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning
med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. En avvägning ska således
göras mellan bevarande- och utnyttjandeintressena i ett långsiktigt hushållningsperspektiv.
Miljödomstolen har vid sin prövning funnit att Bungeområdet inte är det enda alternativet
för kalkbrytning på Gotland och på andra platser i landet, om än att det då kan
röra sig om kalk av annan kvalité. Nordkalk har i Miljööverdomstolen framhållit att
någon annan känd plats för brytning av kalk med samma goda kvalitet som i Bunge
inte finns i Sverige. Nordkalk har vidare framhållit att prospektering har pågått i ca tio
år och att länsstyrelsen, i samband med att bolaget avstod mark för naturreservat år
2001, hänvisat bolaget till Bungeområdet. Bolaget har hävdat att någon realistisk alternativ
plats för kalkbrytning således saknas. Om tillstånd inte ges kommer verksamheten
på Gotland enligt bolaget att läggas ner och inte ersättas av annan kalkbrytning i
Sverige.
Nordkalk har vidare hänvisat till de negativa konsekvenser för miljö och ekonomi som
skulle uppkomma om industrins behov av kalk skulle tillgodoses från täkter i södra
Polen och genom import från södra Europa. En täkt i Bungeområdet skulle enligt bolaget
innebära en miljömässigt god logistik genom att transport av kalk inte skulle ske
med lastbil utan med båt från Storugns.
Vad Nordkalk anfört angående förutsättningarna för att bryta kalk på annan plats och
kalkkvalitén i Bungeområdet har bekräftats av SGU, som är central förvaltningsmyndighet
för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. Att kalk av
den speciella kvalité som finns i området är väsentlig för stålindustrin har vidare bekräftats
av dess företrädare, som yttrat sig i målet.
Motparterna i målet har inte vederlagt dessa uppgifter.
Miljööverdomstolen har därför, till skillnad mot miljödomstolen, som utgångspunkt
för prövningen att någon realistisk alternativ plats för brytning av kalk av den kvalité
som Nordkalks kunder efterfrågar saknas i närområdet och att ett vägrat tillstånd skulle
leda till att råvaruförsörjningen skulle få ske genom import från mer avlägset liggande
kalkbrott.
Mot detta ska ställas de obestridliga naturvärden som finns i området. Dessa naturvärden
är unika enligt Naturvårdsverket och består av omfattande ostörda hällmarks- och
våtmarkskomplex med egenartad hydrologi och rik biologisk mångfald. Fåglar som
t.ex. nattskärra, ängshök och havsörn finns i området. På själva täktområdet finns ett
antal rödlistade arter, bl.a. den skyddsvärda gaffelfibblan. Företrädarna för de allmänna
intressena har ansett att områdets värde som riksintresse för naturvård kommer att skadas
allvarligt om täktverksamheten tillåts.
Frågan är då om intresset av att bevara dessa naturvärden väger över i den bedömning
som ska göras enligt 3 kap. 10 § miljöbalken.
12
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
Skadorna på riksintresset för naturvård och kulturmiljön inskränker sig till själva täkten
och närområdena intill samt barriäreffekter. Riksintresseområdet som helhet, mer
än 9 000 ha, kommer inte att skadas. Täktområdet utgör således en relativt begränsad
del av det totala området som omfattas av detta riksintresse. Naturmiljön på täktområdet
kommer naturligtvis att gå förlorad och kommer inte att kunna återställas i ursprungligt
skick efter avslutad brytning. Däremot ger de skyddsåtgärder som bolaget
åtagit sig att utföra goda förutsättningar för att närområdena kommer att kunna bibehålla
sin karaktär. Miljööverdomstolen bedömer att skyddsåtgärder och försiktighetsmått
kommer att kunna begränsa verksamhetens påverkan på yt- och grundvatten så att
hänsynsreglerna i miljöbalken iakttas. Genom de åtaganden som Nordkalk gjort i fråga
om bl.a. avsättning av ett annat markområde åt naturvården och för bevarandet av gaffelfibblan
kommer naturvårdsintressena att i viss utsträckning kompenseras för den
förlust av naturvärden som täkten orsakar. Det kommer också att finnas stora arealer
kvar där flora och fauna kan leva vidare. Mot detta står att riksintresset för materialutvinning
kommer helt att gå förlorat vid ett avslag på ansökan, med de negativa effekter
som ovan redovisats. Utvinning kan ske under i vart fall 25 år, vilken tidsperiod enligt
Miljööverdomstolens uppfattning är tillräckligt långsiktig. Miljööverdomstolen gör
mot denna bakgrund bedömningen att intresset av materialutvinning från hushållningsoch
samhällsekonomisk synpunkt väger tyngre än naturvårdsintressena.
Miljööverdomstolen instämmer vidare i miljödomstolens bedömning att det förhållandet
att Gotland enligt 4 kap. 2 § miljöbalken angetts som ett område där intresset av
turism och friluftsliv särskilt ska beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av ingrepp
i miljön inte utgör något hinder för den planerade täktverksamheten.
Vid en samlad bedömning finner Miljööverdomstolen att verksamheten är tillåtlig enligt
de allmänna lokaliserings- och hushållningsbestämmelserna i miljöbalken.
Natura 2000
Genom regeringens beslut i december 1998 utpekades området norr om fastigheten,
Bästeträsk, som ett bevarandeområde. I januari 2001 pekades vidare ett område strax
söder om fastigheten, Bräntings haid, på samma sätt ut som bevarandeområde. Täktområdet,
som består av fastigheten Bunge Ducker 1:64 och som delvis gränsar till
dessa två, omfattas däremot inte av något områdesskydd.
Skyddet i ett Natura 2000-område gäller mot störningar av de arter och naturtyper för
vilka området har utsetts. Enligt upprättade bevarandeplaner för de aktuella Natura
2000-områdena finns flera prioriterade naturtyper såsom kalkkärr med gotlandsag,
nordiskt alvar och västlig taiga inom områdena. Av bevarandeplanerna framgår att
framför allt kalkkärr med gotlandsag och rikkärr är känsliga för förändringar i hydrologin.
Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken krävs för verksamhet som på ett betydande
sätt kan påverka ett Natura 2000-område, oavsett om verksamheten ska bedrivas inom
eller utanför området. Tillstånd får enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken lämnas endast om
verksamheten inte kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses
skyddas och inte heller medför att den art eller de arter som avses skyddas utsätts för
störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller
13
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
arterna. Enligt 4 kap. 8 § miljöbalken får en verksamhet som är tillståndspliktig inte
komma till stånd om inte sådant tillstånd lämnats.
Vid bedömningen av om en verksamhet är tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken
ska prövningen göras med utgångspunkt från dess typiska effekter (jfr MÖD
2003:100 och Darpö, Juridisk Tidskrift 2007-2008, I s. 14). Vid denna prövning bör
därför ingen mer detaljerad prövning göras av de försiktighetsmått och skyddsåtgärder
som sökanden förklarat sig beredd att vidta i det konkreta fallet. En annan utgångspunkt
bör vara att tillståndsplikten ska ges en förhållandevis vid tillämpning.
När den planerade täkten bryts ut mot de omgivande Natura 2000-områdena är det
enligt Miljööverdomstolens bedömning ofrånkomligt att de på ömse sidor om täkten
befintliga våtmarkerna, som är känsliga för förändringar i hydrologin, skulle kunna
komma att påverkas på ett betydande sätt. Tillstånd krävs därför enligt 7 kap. 28 a §
miljöbalken.
Vid den därpå följande prövningen enligt 7 kap. 28 b § miljöbalken av om tillstånd ska
ges ska utgångspunkten vara den faktiskt bedömda påverkan efter det att nödvändiga
villkor föreskrivits.
För att tillstånd ska kunna lämnas fordras att den sökta verksamheten vid en samlad
bedömning, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter,
inte kan skada de livsmiljöer som avses skyddas eller att skyddade arter inte utsätts
för störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arterna i området.
Det innebär att livsmiljöerna ska bibehålla sin funktion och att de skyddade arterna
måste ha tillräckliga utbredningsområden för att bli en livskraftig del av livsmiljön.
Det är de skyddade naturtyperna i de aktuella Natura 2000-områdena som helhet betraktat
som inte får skadas (MÖD 2004:68).
De hydrologiska förhållandena i området är av särskilt intresse för prövningen i detta
fall. Dessa får inte förändras på ett sådant sätt att de skydda livsmiljöerna skadas. Möjligheterna
för Nordkalk att även på lång sikt upprätthålla de hydrologiska förhållandena
för att skydda livsmiljön och skyddade arter i Natura 2000 områdena är således
av central betydelse för frågan om tillstånd kan lämnas. Det kan samtidigt konstateras
att hydrologin i området är svårbedömd. Prövningen bör göras med detta i åtanke.
Täktverksamheten kommer att påverka ytvatten- och grundvattenförhållanden för området
omkring täkten. Nordkalk har vid sin beräkning av influensområdets utsträckning
och genom den erfarenhet som finns från intilliggande kalkbrytningar kommit fram till
att influensen är ca 300 m vid ett brytningsdjup om -9 m. Efter nya beräkningar som
gjorts för brytningsdjupet +1 m har influensområdet funnits vara ca 200 m, men Nordkalk
har dock hållit fast vid antagandet att områdets utsträckning kan bli högst 300 m.
De miljöstörningar som kan bli följden av en täktverksamhet utan försiktighetsåtgärder
utgörs enligt Nordkalk bl.a. av ändring av yt- och grundvattenströmmar, dränering av
kringliggande områden och förändrad hydrokemi och därmed negativ påverkan på
flora och fauna. För att motverka sådana störningar föreslås olika skyddsåtgärder i området
runt täkten. Skärmdiken anläggs på uppströmssidan av täkten och vattnet leds till
ytvattensystemen nedströms täkten. Sildammar anläggs på uppströmssidan mot Bräntings
Haid för att skydda våtmarkerna
14
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
mot torrläggning. Till täkten inläckande grundvatten samt nettonederbörd renas och
pumpas upp och tillförs yt- och grundvattensystemet nedströms täkten. Det finns enligt
bolaget få sprickor, vilket gör att kapaciteten för utströmning av grundvatten på tre till
fyra meters djup blir låg. Sildammarna avser att efterlikna den naturliga strömningen.
För ytvattenrinningen kommer diken runt täktområdet att anläggas allt eftersom det
utvidgas och placeras ca 20-40 m från fastighetsgränsen. Visst tillskott av grundvatten
kommer att tas om hand i diken.
Nordkalk har hävdat att skyddsåtgärderna medför att den marginella påverkan som kan
uppkomma i de skyddade områdena efter vidtagna skyddsåtgärder inte utgör hot mot
naturtypernas bevarandestatus utan ligger inom ramen för vad som är godtagbart.
Naturvårdsverket har gjort gällande att Bräntings haid och Bästerträsk kommer att
åsamkas betydande skador i skyddade livsmiljöer genom förändringar i hydrologin på
grund av täktverksamheten. Gynnsam bevarandestatus kommer inte att bibehållas för
habitaten rikkärr resp. kalkkärr med gotlandsag. Verket har vidare inställningen att
statiska skyddsåtgärder inte kan ur biologisk synpunkt ersätta ett känsligt och naturligt
hydrologiskt system med variationer i vattenregim och ytvattenrörelser. Ett återinfiltrerat
vatten med förändrade egenskaper riskerar ge biologiska långtidseffekter på habitat
och arter. Även ökad dämning och ökad dränering ger enligt Naturvårdsverket olikartade
negativa effekter på våtmarkshabitaten och innebär risk för förändrade naturtyper
och typisk artsammansättning. Verket har särskilt pekat på att hydrologiska undersökningar
i områdena runt täkten inte har utförts och att osäkerheten är betydande i den
heterogena hydrauliska miljön i området.
Länsstyrelsen har sett som ett genomgående problem med Nordkalks utredningar att
huvudsakligen årsmedelvärden för avrinningen anges och med mätningar som gjorts
under en förhållandevis kort period. Hur och var återföring av vatten till omgivningen
ska ske och om aktuella jord- och bergarters egenskaper gör det möjligt redovisas inte i
detalj. Reningsinstallationer måste finnas installerade redan i ett första brytskede och
vara dimensionerade för att kunna hantera de variationer i flöden som kan förväntas.
Vattenhanteringen kan även leda till ökad avdunstning och därmed minskad tillrinning
till Ojnarmyr, Tvärlingsmyr och Bästeträsk. Länsstyrelsen pekar också på osäkerhet i
fråga om hydrologin i täktens omgivning samt på risken för minskad tillrinning till
Bästeträsk efter brytperiodens slut.
Miljööverdomstolen gör i denna del följande bedömning.
Regeringen har bestämt att livsmiljöer i områdena Bräntings haid och Bästeträsk ska
skyddas men valt att inte skydda den del av Bunge Ducker 1:64 som sannolikt innehåller
samma naturtyper som de utpekade Natura 2000-områdena. Det får förutsättas
ha skett med synsättet att de ovan berörda intressena skulle kunna vara förenliga med
varandra och att materialutvinningen inte skulle omöjliggöras. Detta får bilda utgångspunkten
också vid tillståndsprövningen.
För att bedöma de hydrologiska förhållandena och den planerade täktens påverkan på
omgivande naturområden har Nordkalk använt en modell som ansetts bra av såväl
SGU som Naturvårdsverkets sakkunnige. SGU, som har lång erfarenhet av hydrogeologiska
frågor på Gotland, har vidare ansett att Nordkalks bild av grundvattenförhål-
15
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
landena är korrekt och riktig samt att någon nämnvärd påverkan på omgivning eller
brunnar inte kommer att uppstå.
Av utredningen i målet framgår att hydrologin i täktområdet och dess omgivning uppvisar
stora heterogena förhållanden. Resultatet av beräkningarna innehåller därför
osäkerheter. Som miljödomstolen funnit skulle emellertid ytterligare utredning inte ge
något klarare besked om vad som kan förväntas i fråga om ändrade vattenströmmar vid
full utbrytning av täkten. Det finns skäl att anta att de utpekade våtmarkerna, som delvis
ligger inom influensområdet och som är känsliga för förändrad hydrologi i form av
både torka, dämning och förändrad vattenkemi, i viss utsträckning kommer att skadas
av täktverksamheten. Det är därför nödvändigt att skyddsåtgärder kan utföras och att
verkningarna av dessa kan kontrolleras så att det säkerställs att skyddade livsmiljöer
inte skadas och att den gynnsamma bevarandestatusen bibehålls.
Frågan är då om de av Nordkalk föreslagna skyddsåtgärderna är tillräckliga för att förhindra
skador på de skyddade naturtyperna och arternas livsmiljöer i de två Natura
2000-områdena under brytnings- och efterbehandlingstiden. Både Naturvårdsverket
och Länsstyrelsen har bedömt att det inte är möjligt att genom artificiella åtgärder upprätthålla
den naturliga hydrologin och har hävdat att utredningen inte ger tillräckligt
underlag för en sådan bedömning.
Miljööverdomstolen kan instämma i Naturvårdsverkets och länsstyrelsens bedömning
att det finns en osäkerhet om föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga.
Det kan dock konstateras att stora variationer i flöden inte är ovanliga på norra Gotland
utan att livsmiljön tar skada. Det finns därför ingenting som talar för att förändringar i
flödet, som inte blir bestående, kommer att skada livsmiljön så att dess bevarande inte
kan säkerställas. Även om förhållandena inte är helt jämförbara och slutsatserna därför
ska dras med försiktighet visar erfarenheter från Klinthagentäkten att grundvattenförhållandena
50 m från täkten är opåverkade trots att inga skyddsåtgärder vidtagits. Även
vid Stuckstäkten finns en näraliggande våtmark ca 40-50 m söder om pallväggen som
inte har påverkats negativt av den bedrivna verksamheten. Genom skyddsåtgärder och
en noggrann kontroll och övervakning av dessa bedömer Miljööverdomstolen att inte
heller omgivningarna vid den planerade täkten riskerar att skadas allvarligt.
Täktverksamheten kommer först efter ca tio år att närma sig de känsligaste områdena
vid Bräntings haid och mot Tvärlingsmyr. Det ger möjligheter för bolaget att skaffa sig
goda kunskaper om de förändringar som sker i områdena runt täkten och utveckla nödvändiga
försiktighetsmått. Det ankommer på Nordkalk att fortlöpande göra undersökningar
av vattenförhållandena i samråd med tillsynsmyndigheten och vid oväntade
händelser vidta åtgärder som säkerställer för de skyddade livsmiljöerna och arterna
nödvändiga förhållanden. Det finns inte anledning att betvivla att det finns teknik och
kunskap för att uppfylla uppställda villkor som tillgodoser detta. Genom kontrollprogram
kommer övervakning och uppföljning att kunna ske av villkor avseende livsbetingelserna
för naturtyper och arter i täktens omgivningar.
Det är, mot angiven bakgrund, enligt Miljööverdomstolens bedömning uppenbart att
täktverksamheten i viss mån kommer att ge upphov till effekter på bevarandeområdena
i täktens omedelbara närhet. Domstolen gör samtidigt bedömningen att, trots de osä-
16
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
kerheter som föreligger vad avser bedömningen av de hydrologiska förhållandena, de
planerade skydds- och kontrollåtgärderna bör leda till att effekterna inte påverkar de
skyddade livsmiljöerna i området som helhet eller medför att de skyddade arterna utsätts
för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arterna i området.
Vid en samlad bedömning av det som framkommit i målet finner Miljööverdomstolen
att tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken kan ges.
Vattenverksamheten
Vattenverksamheten är som miljödomstolen konstaterat en förutsättning för själva
täkten. Kalkbrytningen har för Nordkalk och för Nordkalks kunder ett betydande
värde. Samhällsnyttan och råvaruförsörjningen representerar också ett högt värde. Beträffande
skador och olägenheter innebär kalkbrytningen självfallet att naturvärdena på
täktfastigheten försvinner liksom att vissa olägenheter kommer att uppstå i områdena
närmast täkten. Det finns ingen stark oro för att Bästeträsk skulle påverkas under brytningstiden
medan farhågor finns för att sjön kan skadas under återfyllnadsperioden. De
skyddsåtgärder som utförts under brytningstiden måste naturligtvis fortsätta även under
efterbehandlingstiden i syfte bl.a. att inte skada Bästeträsks vattentillgång. SGU
har inte bedömt att det finns någon risk för att Bästeträsk skulle hotas som vattentäkt.
Miljööverdomstolen finner inte anledning att göra någon annan bedömning.
Enligt Nordkalks förslag till villkor 16 krävs att vattnet som förs till omgivningen
kontrolleras så att det har tillräcklig god kvalitet. Föroreningsrisken är liten vid kalkbrytning.
1973 års beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten utgör därför inget
hinder mot tillstånd till vattenverksamheten.
Kally Mårtensson och andra fastighetsägare har framför allt hyst oro för att brunnar
kommer att påverkas genom saltvatteninträngning. Enligt SGU visar väl dokumenterade
hydrogeologiska förhållanden att en negativ påverkan från salt grundvatten inte
kommer att uppstå och att inträngning av salt grundvatten inte är trolig. Miljööverdomstolen
instämmer i den bedömningen.
Miljööverdomstolen finner sammanfattningsvis att vattenverksamhetens fördelar från
allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna
av den. Den ansökta vattenverksamheten är därför tillåtlig.
Sammanfattande bedömning
Miljööverdomstolen bedömer att det av utredningen i målet får anses framgå att den
skada och de olägenheter som verksamheten kommer att orsaka kan, med i huvudsak
de villkor för verksamheten som ansökan innehåller, motverkas genom skyddsåtgärder
och andra försiktighetsmått så att endast begränsade skador på natur- och kulturmiljö
uppkommer. Verksamheten bedöms inte heller hota bevarandet av någon livsmiljö i
Natura 2000-områdena. Miljööverdomstolen anser således att den sökta täktverksamhet
på Bunge Ducker 1:64 med angivna skyddsåtgärder kan bedrivas utan oacceptabla
störningar för omgivningen. Miljööverdomstolen gör samma bedömning i fråga om
transportbandet. När det gäller efterbehandling har det getts alternativ på olika möjliga
metoder. Miljööverdomstolen ifrågasätter inte att efterbehandlingen kan ske med någon
av metoderna med bibehållna naturvärden i omgivningen. Vilken metod som ska
17
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
användas bör kunna bestämmas i ett senare sammanhang. Verksamheten är därmed
tillåtlig. Tillstånd till verksamheten kan därför meddelas. Med hänsyn till instansordningen
bör det ankomma på miljödomstolen att meddela tillstånd till verksamheten och
föreskriva de villkor och bestämmelser i övrigt som ska gälla. Målet ska därför hänvisas
till miljödomstolen för fortsatt handläggning i denna del. Yrkandet om verkställighetsförordnande
får prövas i samband med målets återupptagande.
Rättegångskostnaderna vid miljödomstolen
Miljööverdomstolen behandlar först frågan om vem som ska anses som sakägare i frågan
om vattenverksamheten.
Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet
svara för sina egna och motpartens kostnader i miljödomstolen under förutsättning att
motparten är att betrakta som sakägare i den del av målet som avser vattenverksamhet.
Genom Högsta domstolens avgörande i NJA 2004 s. 590 har slagits fast att sakägare är
den, som berörs av en planerad vattenverksamhet på ett sådant sätt att han eller hon
kan tillfogas skada eller utsättas för annan olägenhet och att risken inte anses vara
enbart teoretisk eller helt obetydlig.
Nordkalk har hävdat att ingen annan än Kally Mårtensson är sakägare och att följaktligen
endast hon har rätt till ersättning för sina rättegångskostnader. Som skäl för sin
ståndpunkt att övriga fastighetsägare inte är sakägare i vattenrättslig mening har bolaget
hänvisat till beräknat influensområde, avståndet mellan täkten och aktuella fastigheter
samt att brunnarna är belägna i ett annat hydrologiskt system.
Håkan Linders fastighet är den som ligger närmast av dem som Nordkalk inte anser
berörs av vattenverksamheten. Fastigheten har inte någon brunn inom influensområdet,
vilket enligt Nordkalk uppgavs vid miljödomstolen, men väl en källa belägen ca 440 m
ifrån täktfastigheten. Nordkalk medgav vid miljödomstolen att utge ersättning till
Håkan Linder på den grunden att han skulle anses som sakägare. Miljööverdomstolen
anser inte att omständigheterna är sådana att Nordkalk ska tillåtas att nu återta sitt
medgivande. Håkan Linder ska därför anses som sakägare.
Anna Engströms dödsbo äger en fastighet som är belägen ca 700 m från täktfastigheten.
Sigrid Nordströms, Ivar Magnussons samt Leif och Maj Gustafssons fastigheter
ligger ca 1 km ifrån medan Maria Karlssons ligger på det dubbla avståndet. Bertil
Ströms fastighet ligger enligt uppgift tre km bort. Risken för att fastigheternas brunnar
kommer att skadas på grund av täktverksamheten får anses vara obetydlig mot bakgrund
av djupet på täkten, som ligger på nivån +1 m öh, beräknat influensområde och
att de är belägna utanför en vattendelare. Även om grundvattendelaren vid ett stort
grundvatteninflöde i täkten kan förflytta sig något bedömer Miljööverdomstolen att
grundvattentillgången på fastigheterna ändå inte ska påverkas. Någon laglig möjlighet
att som miljödomstolen gjort döma ut ersättning till Maria Karlsson och Bräntings gård
AB för utredningskostnader i sakägarfrågan finns inte. Miljödomstolens dom ska
alltså, med bifall till Nordkalks överklagande, ändras i fråga om utdömda ersättningar
för rättegångskostnader till Sigrid Nordström, Ivar Magnusson, Bertil Ström, Anna
Engströms dödsbo, Leif och Maj Gustafsson, Maria Karlsson och Bräntings gård AB.
18
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
När det sedan gäller att pröva vad som skäligen kan anses påkallat för tillvaratagande
av parts rätt i frågan om ersättning till Gotlands kommun, Kally Mårtensson och
Håkan Linder gör Miljööverdomstolen följande bedömning.
Gotlands kommun har som skäl för att full ersättning för kostnader vid miljödomstolen
bör dömas ut hänvisat till de särskilda svårigheter som är förenade med att bevaka en
kommuns rätt och de speciella omständigheterna som förelegat i detta fall med fem
olika kontaktpersoner. Nordkalk har som stöd för att ersättningen ska sänkas till vitsordat
belopp bl.a. anfört att en stor del av arbetet avsett annat än det som ersättningsregeln
avser.
Det kan enligt Miljööverdomstolens mening inte anses skäligt att låta Nordkalk svara
för kostnader som uppstått på grund av svårigheter inom kommunen att samordna frågorna
som hör till Nordkalks ansökan. Inte heller finns det tillräckliga skäl för att sätta
ned den av miljödomstolen bestämda ersättningen. Miljödomstolens dom ska därför
fastställas i denna del.
När det sedan gäller Kally Mårtensson instämmer Miljööverdomstolen i miljödomstolens
bedömning att en orimligt stor arbetsinsats lagts ner på frågor som inte direkt berör
Kally Mårtenssons rätt och att någon ersättning inte ska utgå till Magnus Martinsson
och Jonas Ebbesson. Eftersom någon ersättning för det arbete som belöper på
Anna Engström och Bertil Ström inte ska utgå och ombudet Johan Öberg uppgett att
1/6 av nedlagt arbete avser var och en av dem, ska avdrag ske med 1/3. I övrigt instämmer
Miljööverdomstolen i miljödomstolens bedömning. Den ersättning som
Nordkalk således ska betala i ombudsarvode och för Bo Olofssons biträde uppgår till
317 000 kr exkl. moms.
I miljödomstolen företrädes Håkan Linder och Sigrid Nordström av ett gemensamt
ombud och Nordkalk medgav viss ersättning åt Håkan Linder. Av den av miljödomstolen
utdömda ersättningen ska jämkning ske med skäligt ansedda 1/6 eftersom Sigrid
Nordström inte är att anse som sakägare.
Rättegångskostnader i Miljööverdomstolen
Enligt 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken ska sökanden i ansökningsmål om vattenverksamhet
svara för sina egna kostnader i högre rätt och för de kostnader som har
uppkommit där för motparterna genom att sökanden har överklagat. Nordkalk ska därför
svara för de kostnader som Gotlands kommun, Kally Mårtensson och Håkan
Linder har haft i Miljööverdomstolen. Kostnadsyrkandena från Sigrid Nordström,
Bertil Ström, Anna Engströms dödsbo, Ivar Magnusson, Leif och Maj Gustafsson,
Maria Karlsson samt Bräntings gård AB ska avslås på de skäl som anförts ovan.
Gotlands kommun har yrkat ersättning för rättegångskostnader med 208 181 kr exkl.
moms, varav 168 000 kr avser ombudsarvode. Av dessa utgör 10 000 kr ersättning för
arbete avseende kommunens eget överklagande, vilket belopp Nordkalk bestritt, samt
31 500 kr avser utlägg för tekniska biträdet Håkan Djurberg, också bestritt. Utlägget
till Djurberg har bestritts med hänvisning till att utlåtandet inte åberopats av kommunen.
Nordkalk har medgett att betala 100 000 kr i ombudsarvode under hänvisning till
att tidsåtgången till inte obetydlig del beror på den interna politiska beredningsproces-
19
SVEA HOVRÄTT M 350-09
Miljööverdomstolen
DOM
sen inom kommunen samt till att arbetet till en del avsett miljöfarlig verksamhet. Övriga
utlägg har vitsordats.
Det arbete som lagts ner motsvarar, med den timkostnadsnorm som angetts vid miljödomstolen,
ungefär 68 tim. Mot bakgrund av den tid som huvudförhandlingen tagit och
den skriftväxling som skett i Miljööverdomstolen får det kommunen yrkat i ombudsarvode
anses skäligt, dock efter avdrag med 10 000 kr som avser arbetsinsats för
kommunens eget överklagande, vilket inte bifallits. Håkan Djurbergs utlåtande, som
innehåller en bedömning av SGU:s yttrande i Miljööverdomstolen, får anses ha varit
av betydelse för kommunens ställningstaganden i målet varför yrkandet om ersättning
för detta också bör bifallas.
Kally Mårtensson m.fl. har yrkat ersättning med 227 286 kr, varav 165 000 kr (exkl.
moms) avser ca 75 timmars arbete för ombudet. Nordkalk har medgett 100 000 kr för
ombudsarvode samt yrkad ersättning för utlägg. Med hänsyn till att yrkandet också
innefattar arbete för Anna Engströms dödsbo och Bertil Ström, vilka inte är ersättningsberättigade,
och Kally Mårtenssons eget överklagande inte bifallits, bör ersättning
till ombudet bestämmas så att den motsvarar 60 timmars arbete eller 132 000 kr exkl.
moms.
Håkan Linders yrkande om ersättning för rättegångskostnader har vitsordats som skäliga
om han bedöms vara sakägare. Ersättning ska därför utgå med yrkat belopp.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B
Överklagande senast 2009-11-06
I avgörandet har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättsrådet Lars Dirke,
miljörådet Sven Bengtsson och hovrättsrådet Rose Thorsén, referent. Enhälligt.
20
Sid 1 (131)
Mål nr M 1826-07
DOM
2008-12-19
meddelad i
Nacka Strand
NACKA TINGSRÄTT
Miljödomstolen
Dok.Id 116337
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid
08-561 656 Box 1104 00 08-561 657 99
131 26 Nacka Strand
Augustendalsvägen
20 E-post: nacka.tingsratt@dom.se
www.nackatingsratt.domstol.se
måndag – fredag
08:30-16:00
SÖKANDE
Nordkalk AB, 556073-4054,
Storugns, 620 34 Lärbro
Ombud: advokat Mikael Lundholm,
Fröberg & Lundholm Advokatbyrå,
Strandvägen 7 B, 114 56 Stockholm
SAKEN
Ansökan om tillstånd till bergtäkt och vattenverksamhet på fastigheten Bunge
Ducker 1:64, Gotlands kommun samt därtill hörande följdverksamhet
AO: 118/117 Koordinater (RT90) x: 6419400 y: 1687500 Avd I miljöboken: III och V
_____________
DOMSLUT
Tillståndsfrågan
Nordkalk AB:s ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bergtäkt och
vattenverksamhet på fastigheten Gotland Bunge Ducker 1:64 med därtill hörande
verksamheter lämnas utan bifall.
Miljökonsekvensbeskrivningen
Miljödomstolen finner att den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen
med gjorda kompletteringar uppfyller kraven i 6 kap miljöbalken.
Rättegångskostnader
Nordkalk AB ska ersätta
Bilaga A
Sid 2
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
1. Gotlands kommun dess rättegångskostnad med fyrahundrasextioniotusenfjorton
(469 014) kr exklusive mervärdesskatt, varav 345 000 kr exklusive mervärdesskatt
avser ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från den 19
december 2008 till dess betalning sker.
2. Sigrid Nordström och Håkan Linder deras rättegångskostnad med
etthundrafemtiosextusenåttahundrasjuttio (156 870) kr inklusive mervärdesskatt,
varav 115 000 kr exklusive mervärdesskatt avser ombudsarvode, jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen från den 19 december 2008 till dess betalning sker.
3. Leif och Maj Gustafsson deras rättegångskostnad med etthundrasjuttiofemtusentvåhundratrettiotvå
(175 232) kr inklusive mervärdesskatt, varav 132 000 kr
exklusive mervärdesskatt avser ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 §
räntelagen från den 19 december 2008 till dess betalning sker.
4. Kally Mårtensson, Anna Engström och Bertil Ström deras rättegångskostnad med
femhundratjugotvåtusenfemhundrasjuttiosex (522 576) kr inklusive mervärdesskatt,
varav 286 000 kr exklusive mervärdesskatt avser ombudsarvode, jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen från den 19 december 2008 till dess betalning sker.
5. Ivar Magnusson dennes rättegångskostnad med etthundrasjuttiosjutusenåttahundratrettioen
(177 831) kr inklusive mervärdesskatt, varav 130 000 kr
exklusive mervärdesskatt avser ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 §
räntelagen från den 19 december 2008 till dess betalning sker.
6. Maria Karlsson dennes rättegångskostnad med sextiotvåtusenfemhundra (62 500)
kr inklusive mervärdesskatt för ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 §
räntelagen från den 19 december 2008 till dess betalning sker.
7. Bräntings gård AB dess rättegångskostnad med etthundrafyratusenfemhundra
(104 500) kr exklusive mervärdesskatt, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen
från den 19 december 2008 till dess betalning sker.
Sid 3
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Prövningsavgift
Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till tidigare beslutade
femtontusen (15 000) kr.
Övrigt
SMA Svenska Mineral AB:s m.fl. invändning om rättegångshinder, med anledning
av ansökan i annat mål om kalktäkt i Stucks, avslås.
_____________
Sid 4
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
YRKANDEN
Nordkalk AB:s yrkanden
1. Nordkalk AB, härefter benämnt Nordkalk eller bolaget, har yrkat att
miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd till täkt av kalksten enligt 9 kap 6 a §
miljöbalken inom markerade täktområden på fastigheten Bunge Ducker 1:64,
Gotlands kommun, (nedan kallat Bungetäkten) enligt vad som framgår av täktplan
domsbilaga 1 med den förändringen att brytningsplatser ändrats för de första fem
åren inom täktplanen. Ansökan omfattar ett maximalt uttag av 2,5 miljoner ton
kalksten per år till dess täkten är utbruten vilket beräknas ta ca 25 år samt även
samtliga arbetsmoment som erfordras för att bedriva täktverksamheten dvs.
brytning av kalkstensberggrund innefattande bl.a. borrning, sprängningsarbeten,
schaktning, krossning, uppläggning samt lastning och transport av sten m.m.
2. Bolaget har vidare yrkat att miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 11 kap
9 § miljöbalken att bortleda inläckande grundvatten ur kalkbrottet samt infiltration
av vatten i syfte att öka grundvattenmängden och att utföra erforderliga
anläggningar för detta samt att anlägga uppsamlingsdiken och avskärande diken.
3. Bolaget har dessutom yrkat att miljödomstolen lämnar bolaget tillstånd enligt 7
kap 28 a § miljöbalken för den verksamhet och de åtgärder som kan påverka Natura
2000-områdena Bräntingshaid respektive Bästeträsk.
4. Bolaget har härutöver begärt tillstånd till följdverksamhet enligt 16 kap 7 §
miljöbalken i form av anläggande och drift av den rulltransportör med serviceväg
(transportbandet) som avses användas för transport av kalksten från täkten till
bolagets verk och hamnanläggning i Storugns.
5. Bolaget har slutligen yrkat att miljödomstolen fastställer arbetstiden för
vattenverksamheten till 10 år från den dag tillståndsdomen vinner laga kraft,
bestämmer tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada på
Sid 5
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
grund av vattenverksamheten till 10 år räknat från utgången av arbetstiden,
bestämmer tiden för igångsättning av den miljöfarliga verksamheten till 10 år från
den dag tillståndsdomen vinner laga kraft, meddelar verkställighetsförordnande
samt godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.
Övriga yrkanden
Yrkanden om rättegångskostnader samt om rättegångshinder redovisas i domskälen.
ANSÖKAN
Om företagets verksamhet
Nordkalk utgör den svenska delen av Nordkalkgruppen som har sitt huvudkontor i
Finland. Nordkalkgruppen är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade
produkter för bland annat stål-, massa- och pappersindustrin. Omsättningen år 2004
var ca 271 miljoner euro. Antalet anställda inom hela Nordkalkgruppen uppgår till
ca 1 300 i åtta olika länder. Inom Nordkalkgruppen finns totalt omkring 20
kalkbrott och gruvor belägna i Sverige, Finland, Estland och Polen. Totalt bryts här
årligen omkring 11 miljoner ton kalksten. Den mest omfattande kalkbrytningen sker
på Gotland i Klinthagentäkten där drygt tre miljoner ton kalksten bryts per år.
Navet i Nordkalkgruppens verksamhet utgörs av Nordkalks verksamhet på Gotland.
Vid bolagets anläggning vid Storugns finns en industrianläggning för behandling,
homogenisering och lagring av den brutna kalkstenen. Anläggningen innefattar
kross- och sorteringsanläggningar och har en hamn för utlastning av sten på fartyg
på upp till 15-20 000 ton. Till hamnen anlöper ca 450 fraktfartyg per år.
Omkring 130 personer är anställda vid bolagets verksamhet på Gotland vilket gör
Nordkalk till en av öns största arbetsgivare.
Dagens kalkbrytning sker i Klinthagentäkten som ligger ca tre km från
anläggningarna vid Storugns. Brutet berg i Klinthagen krossas i en
grovkrossanläggning innan kalkstenen transporteras på ett drygt tre km långt
Sid 6
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
transportband till Storugns. Brytning har skett i Klinthagen sedan 1987. Det senaste
täkttillståndet från maj 2004 medger en brytning av 4,2 miljoner ton kalksten per år
fram till utgången av 2012. Den faktiska brytningstakten är betydligt lägre, ca 3,2
miljoner ton per år. Trots detta beräknas Klinthagentäkten vara utbruten 2010.
Bungetäkten beräknas med dagens brytningstakt kunna förse verksamheten med
kalksten under ca 25 års tid, dvs. fram till år 2035.
Tidigare prövning
Nordkalk har 2006 (Stockholms tingsrätt, miljödomstolens dom 2006-02-01 i mål
M 20062-05) beviljats tillstånd till brytning i två provbrott i den norra delen av
Bunge Ducker 1:64. Syftet med provbrytningen har varit att undersöka och testa
kalkstenens kvalitet inför fortsatt prospektering och prövning av den nu aktuella
huvudtäkten.
Lokaliseringen
Plan- och omgivningsförhållanden
Området där Bungetäkten planeras är inte detaljplanelagt. Området inom vilket
Bungetäkten kommer att ligga anges i den kommunala översiktplanen för Gotlands
kommun som ett område av riksintresse för naturvården och även som ett område
där systemekologisk forskning prioriteras.
Lämpligast lokalisering för ändamålet
Nordkalk är för sin fortsatta verksamhet beroende av tillgång till kalkstensråvara av
en särskilt hög kvalitet. Därutöver kräver investeringen i en ny täkt att fyndigheten
är tillräckligt stor för att säkra produktionen och leveranser under en lång tid
framöver. Ett annat viktigt kriterium är att Nordkalk ska kunna
utnyttja befintlig industri- och hamnanläggning och hamn vid Storugns, dvs. att
avstånd och transportmöjligheter måste framstå som rimliga.
Sid 7
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Utredning och prospektering av Bungetäkten har skett under ca tio års tid. Nordkalk
har förvärvat de markområden som efter vissa fastighetsbildningsåtgärder nu utgör
på fastigheten Bunge Ducker 1:64, Bungetäkten. Provborrningar om drygt 5 000
meter har skett på fastigheten och ungefär lika mycket på andra tänkbara gotländska
fyndigheter. Bolagets omfattande utredningarna rörande olika lokaliseringar och
alternativa lösningar visar att den idag enda realistiska och tillgängliga fyndigheten
som kan ersätta Klinthagen utgörs av den nu aktuella Bungetäkten. Bolaget har
avstått brytvärda kalkstenstillgångar närmare Storugns till förmån för
naturvårdsintresset (Hoburgsmyr och Mölnermyr). De kalkstensresurser som
bolaget avstått från motsvarar många års brytning.
Nordkalk har genom sitt långsiktiga prospekteringsarbete undersökt stora områden
på Gotland. I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) bedöms de fyra mest relevanta
alternativen till Bungetäkten; Hangvar, Fleringe, Risungs och Storugns.
Fyndigheterna vid Fleringe, Risungs och Storugns bedöms samtliga vara alltför små
i förhållande till Bungetäkten för att motivera investeringskostnaderna i en ny täkt.
Mot en utbrytning av fyndigheten vid Risungs talar vidare närheten till Natura
2000-området Mölnermyr. Ett näraliggande alternativ hade vidare kunnat vara en
fortsatt utvidgning av täkten vid Klinthagen men även här gränsar området till ett
Natura 2000-område, Hoburgsmyr. Kvarvarande stenresurs är vidare mycket
begränsad. Hangvartäkten framstår sammantaget som det mest realistiska
alternativet till Bungetäkten. Denna fyndighet finns därför särskilt utförligt
beskriven i MKB:n. Hangvarfyndigheten är dock inte lämplig sett i relation till
Bungetäkten. Fyndigheten är endast hälften så stor som Bungetäkten och skulle vara
utbruten efter ca 14 år. Den är grund och skulle därför nästan ta en dubbelt så stor
yta som Bungetäkten i anspråk. Den ligger nära bebyggelse och är i detta hänseende
betydligt sämre lokaliserad än Bungetäkten. Transporten av stenen skulle behöva gå
över viken vid Kappelshamn och kräva en komplicerad infrastruktur.
Även möjligheterna att bryta kalksten utomlands beskrivs i MKB:n liksom varför
detta alternativ inte är möjligt. Även det s.k. nollalternativet beskrivs.
Sid 8
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bungetäkten framstår i ljuset av detta som det bästa och enda rimliga alternativet
för att säkra fortsatt råvaruförsörjning till verksamheten.
Bungetäkten är mycket lämpligt lokaliserad sett till störningssynpunkt för
närboende och människors hälsa. Lokaliseringen är betydligt bättre än den
nuvarande täkten vid Klinthagen liksom det utredda alternativet Hangvartäkten.
Transportbandet innebär vidare att störningarna från transporterna av stenen till
Storugns blir mycket begränsade. Endast en privat brunn bedöms kunna påverkas av
vattenverksamheten. Bungetäkten ligger långt ifrån närmaste bebyggelse och ett par
kilometer från närmaste samhälle. Området används endast i begränsad utsträckning
för friluftsliv och turism och genomkorsas inte av några transportleder.
Av MKB:n framgår att Bungetäkten utgör en liten del av ett mycket stort område
med dokumenterat höga naturvärden. Nordkalk har inventerat naturen på själva
Bungetäkten liksom efter den tänkta dragningen av transportbandet. Dessa bekräftar
att det även finns värdefulla arter och naturtyper på själva täktområdet. Det finns
dock inget som talar för att Bungetäkten skulle vara unik i förhållande till
omgivningen. Gjordes en lika omsorgsfull inventering av hela norra Gotland skulle
bilden bli densamma. I ett regionalt perspektiv är Bungetäkten minst lika lämplig
som något annat alternativ.
Naturinventeringar, rödlistade arter, nyckelbiotoper m.m.
Naturinventeringar har visat att ett antal rödlistade arter förekommer samt att en stor
del av täktområdet utgörs av skogliga nyckelbiotoper, omfattas av
våtmarksinventeringen, utgör värdekärnor och eller arter eller naturtyper enligt
fågel- och habitatdirektivet (Natura 2000) påträffats mm.
Rödlistan har inte en föreskriftsform utan fastställs genom ett beslut av
Naturvårdsverket. Ett problem med tillämpningen av rödlistan är att den uteslutande
klassificerar arterna enligt deras risk för utdöende enligt vissa objektivt fastställda
kriterier (hotad, sårbar, missgynnad osv.). Däremot tas inte någon hänsyn till varför
en art betraktas som hotad. Detta leder t.ex. till att arter förs upp på rödlistan som
Sid 9
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
hotade enbart på den grunden att de befinner sig på gränsen till sitt
utbredningsområde. Med hänsyn till Gotlands något mildare klimat är det därför
fullt naturligt det påträffas ett stort antal arter som finns på den svenska rödlistan.
Detta syftar inte till att förringa naturvärdena vid Bungetäkten men är av betydelse
för den rättsliga bedömningen av de naturvärden som tillskrivs Bungetäkten.
Syftet med inventeringar och klassificeringar av naturvärden är i första hand att ge
ett kunskapsunderlag i arbetet med att bevara en tillräcklig mängd (men av naturliga
skäl inte alla) skyddsvärda områden. Resultatet av olika inventeringar har däremot
sällan någon direkt rättsverkan i sig. Det legala styrmedel som står till hands för
bevarandeändamål är olika former av områdesskydd främst naturreservat,
biotopskyddsområden eller naturvårdsavtal.
Det ur rättslig synvinkel viktigaste konstaterandet vad gäller Bungetäkten är därför
att området inte omfattas av något formellt områdesskydd i nu berört hänseende.
Det finns inte något naturreservat, biotopskyddsområde eller Natura 2000-område
på själva fastigheten.
Hushållningsbestämmelser
Nordkalk anser att det på norra Gotland går att förena naturvårdens intressen med
bolagets intresse av råvaruförsörjning vilket är i linje med miljöbalkens syn på vad
en långsiktigt god hushållning innebär.
I 3 kap 2 § miljöbalken finns en bestämmelse som anger att stora mark- och
vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av
exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt ska skydda mot
åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Den situation som avses med
bestämmelsen är att det finns en praktisk möjlighet att förlägga verksamheten till ett
område som redan är exploaterat. Enligt vad som anges ovan finns det inte något
realistiskt alternativ till Bungetäkten för att tillgodose bolagets behov. I begreppet
"så långt möjligt" ligger också att skyddsintresset kan få vika för regionalpolitiska,
Sid 10
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
sysselsättningspolitiska och enskilda intressen. Behovsutredningen visar att
Bungetäkten fullt ut uppfyller dessa kriterier.
Hela Gotland är av riksintresse enligt 4 kap miljöbalken
Gotland är enligt 4 kap 1 § och 2 § miljöbalken, med hänsyn till dess natur- och
kulturvärden, i sin helhet av riksintresse för turismen och friluftslivet. Vid en
sammantagen bedömning utgör dessa bestämmelser inget hinder mot Nordkalks
ansökan.
Riksintresse för naturvård
Bungetäkten om 170 hektar ligger inom ett 9 700 hektar stort område som
Naturvårdsverket utpekat som av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 §
miljöbalken, Bästeträsk med omgivningar. Ytterligare utpekade riksintressen för
naturvården i närheten är Bräntings och Hoburgsmyr. Det kan således konstateras
att största delen av norra Gotland är utpekat som riksintresse för naturvården.
Bungetäkten är av riksintresse för mineralbrytning
Kalkstensfyndigheten i Bungetäkten är å sin sida utpekad som av riksintresse för
mineralbrytning. I Sveriges Geologiska Undersökningars, SGU, beslut från 1994
utmärktes fyndigheterna med en koordinatsatt punkt. I beslutet 2005 gjordes en
detaljavgränsning av fyndigheterna. Som kriterier vid 1994 års utpekande nämndes
att fyndigheterna har från försörjningsberedskapssynpunkt stor betydelse för landet,
är väldokumenterad, uppfyller speciella krav på materialegenskaper, förekommer i
begränsad omfattning men är dock så stor att den även på lång sikt kan försörja hela
eller en del av landet med material, har betydelse för landets försörjning i ett
avspärrningsläge. I 2005 års beslut redovisade SGU skälen till varför fyndigheten är
av riksintresse avseende ämnen och material för landets materialförsörjning. SGU
beskrev i sitt beslut det väsentliga i att det finns råvara för försörjning långt fram i
tiden samt de krav som ställs på kalkstenens egenskaper för att kunna användas i
Nordkalks verksamhet. Råvarutillgången ger en nödvändig bas för framtida
investeringar och från social synpunkt skapar verksamheten sysselsättning i
området. Det konstateras vidare att fyndigheterna representerar värden i
Sid 11
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
miljardklassen. Länsstyrelsen har enligt beslutet ansett att områdena är relativt bra
lokaliserade då det inte finns så många närboende.
Mot ovanstående bakgrund finns det ett starkt och nära förestående behov av att
utnyttja fastigheten för kalkbrytning. Något rimligt alternativ finns inte. Utpekandet
av Bungetäkten som riksintresse för mineralbrytning innebär att området ska
skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av fyndigheten. Det är
uppenbart att ett anspråk på täktområdet för områdesskydd för naturmiljön är en
sådan åtgärd som påtagligt skulle försvåra utvinningen enligt denna bestämmelse.
Bungetäkten innebär inte påtaglig skada på riksintresse för naturvården. Enligt vad
som angetts ovan utgör Bungetäkten även en liten, skarpt avgränsad del av ett
utpekat riksintresse för naturvården, Bästeträsk med omgivningar, vilket omfattar
stora delar av norra Gotland.
Riksintresseavvägning
I detta fall synes två riksintressen stå emot varandra.. För en sådan situation anges i
3 kap 10 § miljöbalken att företräde ska ges åt de eller de ändamål som lämpligaste
sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i
övrigt. En avvägning enligt detta lagrum blir dock bara aktuell om naturmiljön i
riksintresseområdet för naturvården kan komma att skadas påtagligt av
Bungetäkten. Den första frågan gäller därför om den ca 170 hektar stora
Bungetäkten verkligen kan anses innebära en påtaglig skada på det 9 700 hektar
stora riksintresset för naturvård.
De naturvärden som har motiverat utpekandet av Bästeträsk med omgivningar som
riksintresse är ett stort och ekologiskt intressant hällmarkskomplex, värdefulla
våtmarker och egenartad hydrologi, kustområdet är geologiskt intressant,
lavförekomsten samt fågelfaunan, särskilt på Fallholmen, Stor- och Lillholmen.
Av dessa punkter kan Bungetäkten knappast sägas påverka kustområdet eller
fågelfaunan på öarna i sjön Bästeträsk. Några lavfynd av större intresse har inte
heller gjorts på fastigheten. Vad gäller hällmarkskomplexet är det främst
Sid 12
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kalktallskogen som berörs av Bungetäkten. Det kan dock noteras att kalktallskogen
inte är listad som naturvärde i registerbladet. Bungetäkten omfattar endast ca 100 av
minst 1 400 hektar kalktallskog i området. Enligt Nordkalk framstår det som
tveksamt om 7 % av skogen når upp till det relativt stränga rekvisitet påtaglig skada
i den mening som avses i 3 kap 6 § miljöbalken.
Begreppet egenartad hydrologi torde främst avse förekomsten av karstsprickor och
att området innehåller flera stora våtmarker. Dessa områden ligger dock i huvudsak
utanför Bungetäkten.
Bungetäkten kommer att påverka grundvattensituationen i området och ligger inom
Bästeträsks avrinningsområde. Med de omfattande skyddsåtgärder och
försiktighetsmått som kommer att vidtas för att minimera inverkan på de
hydrologiska förhållandena kommer någon påverkan på Bästeträsk inte att
uppkomma. Det är i detta avseende uteslutet att tala om en påtaglig skada.
Sammantaget menar Nordkalk i första hand att Bungetäkten inte bör bedömas
medföra en påtaglig skada på Bästeträsk med omgivningar. Det främsta skälet är att
täkten tar en så relativt sett liten areal i anspråk och att kvarvarande delar är
tillräckligt stora och sammanhängande för att förekommande djur- och växtarter ska
kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga populationer. Denna bild förstärks
ytterligare av att stora delar av omgivande områden är skyddade som naturreservat
och Natura 2000-områden. Det är därför liten risk för att dessa områden kommer att
exploateras. Riksintresset för kalkstensbrytning ska därför äga företräde.
Om påtaglig skada anses uppkomma äger intresset av kalkstensbrytning företräde
Naturvårdsverket har publicerat ett allmänt råd (NFS 2005:17) rörande tolkningen
av begreppet påtaglig skada enligt 3 kap 6 § miljöbalken. I råden kan bl.a. följande
läsas.
”Påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön kan uppstå om en åtgärd kan mer än
Sid 13
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
obetydligt skada något eller några av de natur- kultur- eller friluftsvärden som utgör
grunden för riksintresset /.../.”
Naturvårdsverket sätter här nivån på vad som kan utgöra en påtaglig skada tämligen
lågt. Mer än obetydlig skada görs synonymt med påtaglig skada. Enligt Nordkalks
uppfattning är det tveksamt om en sådan vid tolkning rent semantiskt kan inrymmas
i begreppet påtaglig skada.
Skulle miljödomstolen anse att Bungetäkten med tillhörande transportband utgör en
påtaglig skada på riksintresset Bästeträsk med omgivningar gör Nordkalk gällande
att företräde i detta fall ska ges åt kalkstensbrytningen. Kalkstensfyndigheten på
platsen har enligt Nordkalks uppfattning större betydelse för landet som
materialresurs än som naturvårdsobjekt i ett långsiktigt hushållningsperspektiv. Det
finns ett omedelbart "behov" av att utnyttja området som bergtäkt för att säkerställa
industrianläggningen i Storugns behov av råvaruförsörjning efter 2010 när
nuvarande fyndighet vid Klinthagen beräknas vara utbruten. Bungetäkten beräknas
räcka till ca 2035 vilket motsvarar kravet på en långsiktigt god hushållning. Någon
alternativ fyndighet som ens tillnärmelsevis kan jämföras med Bungetäkten finns
inte. Utan råvaruförsörjning i form av kalksten kan industrianläggningen i Storugns
inte bedrivas vidare. I detta sammanhang måste också den gotländska kalkstenens
betydelse för svensk basindustri, främst stålindustrin, tas i beaktande.
Vad gäller frågan om långsiktighet bör här även nämnas Nordkalks avsikt att
avsätta en del av intäkterna av det utbrutna materialet i en fond för främjandet av
näringslivets utveckling i området i framtiden.
Miljöbalkens utgångspunkt är att god hushållning innebär att man ska kunna
utnyttja mark- och vattenområden för flera olika ändamål samtidigt genom god
planering och hänsyn från respektive verksamhet. Bungetäkten innebär inte ett
hinder mot att Bästeträsk med omgivningar även fortsättningsvis utgör ett
riksintresse för naturvårdsändamål. Med de försiktighetsmått och skyddsåtgärder
Sid 14
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
som föreslås kommer Bungetäkten gott och väl kunna bedrivas inom området och
samexistera med naturvårdsintresset på norra Gotland.
Proportionalitetskravet
Företrädare för naturvårdsintresset, och då främst Naturvårdsverket, har anfört att
Bungetäkten inte bör få brytas ut med hänsyn till områdets naturvärden. Detta
absoluta bevarandeanspråk på området innebär i sin förlängning att Nordkalk skulle
gå miste om brytvärd kalksten på bolagets fastighet som kan värderas till tiotals
miljarder kronor.
Av 7 kap 25 § miljöbalken framgår att hänsyn ska tas även till enskilda intressen.
En inskränkning i den enskildes rätt att använda mark eller vatten som grundas på
skyddsbestämmelserna i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet
med skyddet ska tillgodoses. Det ska således finnas en rimlig balans eller
proportionalitet mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund
av inskränkningen.
Enligt vad lagrådet anförde måste denna princip iakttas vid tillämpningen av alla
bestämmelser i miljöbalken som kan medföra inskränkningar i rätten att använda
sin egen mark. Proportionalitetsprincipen gäller således inte endast vid beslut om
naturreservat eller Natura 2000-områden utan även vid tillståndsprövning och vid
tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna etc. Det är utomordentligt stora
skador och förluster som skulle drabba Nordkalk om Bungetäkten inte får brytas ut.
Fastigheten är inte oundgängligen nödvändig för att tillgodose naturvårdsintresset i
området. Någon ersättningsrätt för Nordkalk följer inte av 31 kap miljöbalken vilket
ytterligare minskar utrymmet för vad som kan anses som proportionella och rimliga
inskränkningar i användanderätten. Det naturvården vinner med ett bevarande av
täktområdet står inte i rimlig proportion till den skada som skulle drabba Nordkalk
och andra samhällsintressen.
Sid 15
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Täktverksamheten
Teknisk beskrivning m.m.
Bungetäkten kommer att brytas ut under 25 års tid med en takt av ca 2,5 miljoner
ton kalksten per år. Brytning kommer att ske vid två fronter för att erhålla de två
olika stenkvaliteter som finns i fyndigheten. Enligt vad som framgår av täktplanen
sker brytningen två pallar (nivåer) och brytningen är indelad i fem etapper. Fullt
utbruten blir täkten ca 170 hektar och mellan 12 och 23 m djup.
Täktverksamheten inleds med att skogen avverkas och marken avbanas med
grävmaskiner så att berget blottläggs. Avbaning sker eftersom brytfronterna flyttas.
Avbaningsmassorna läggs inledningsvis upp efter den västra kanten så att
avrinningen kan samlas upp och kontrolleras. Efterhand kan massorna läggas upp
nere i täkten. Det bör noteras att marktäcket överlag är mycket tunt på fastigheten.
Brytningen sker genom att hål borras för laddning av sprängmedel. Borrning utförs
av en larvburen borrigg och laddning med en särskild bulkbil. Inget sprängmedel
förvaras i täkten. Losstagning (sprängning) sker med tidsfördröjning mellan
borrhållen för att minska buller och vibrationer. Sprängning beräknas ske 3-4
gånger per vecka med 1-2 salvor per tillfälle men styrs ytterst av behovet av sten.
En grävmaskin lastar upp stenen på truckar för transport till grovkrossen i täkten.
Det krossade materialet förs därefter till transportbandet och vidare till fabriken i
Storugns. För att minimera risken för spill och läckage sker tankning på tät yta.
Drivmedelstankar är försedda med påkörningsskydd och invallade till hela sin
volym.
Arbete i Bungetäkten kommer att pågå året runt och huvudsakligen under dagtid
vardagar. Under begränsade perioder kan även natt och helgarbete förekomma.
Detta gäller dock inte sprängning. Omkring tolv personer kommer att arbeta i täkten
och vissa personalutrymmen anordnas. Behovet av elektrisk energi kommer att
tillgodoses genom leveranser som förutsätter viss utbyggnad av elnätet.
Sid 16
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Miljökonsekvenser
Den främsta miljöpåverkan av själva täktverksamheten är att området tas i anspråk
med den påverkan på naturmiljön och landskapsbilden som detta innebär. Täkten
kommer dock inte att kunna ses förrän man kommer direkt inpå den och inte heller
synas från t.ex. Fårösundsvägen. I området förkommer endast begränsat friluftsliv.
Genom att transporter sker på ett transportband uppkommer inte heller någon ökad
trafik i området. Vad gäller påverkan på själva naturmiljön är det främst effekterna
på livsbetingelserna för vissa hotade och sällsynta arter som är av betydelse.
Övriga störningar från täktverksamheten är främst buller, damning, vibrationer och
luftstötar. Enligt vad som sagts ovan är Bungetäkten bra lokaliserad sett ur
störningssynpunkt med tanke på att det inte finns några bostäder eller byar i
omgivningen. Även i denna del är det främst dessa störningars påverkan på
omgivande naturmiljö som är av intresse vid prövningen. Bullret från täkten liknar
mest ett bakgrundsbrus som avklingar med avståndet. Eventuellt dammpåslag
utgörs av kalkdamm som sköljs bort när det regnar, dvs. samma material som
berggrunden. Störningarna sträcker sig endast något hundratals meter från täktens
brytfronter. Med föreslagna skyddsåtgärder innebär Bungetäkten endast en
obetydlig risk för föroreningar av grundvatten och omkringliggande våtmarker.
Täktverksamheten kommer ha försumbar inverkan på luftkvaliteten. Verksamheten
genererar överlag mycket begränsade utsläpp och avfallsmängder. Det bör här
vidare noteras att störningarna till stor del kommer att flytta sig med brytfronterna
under täktens utbrytning under en 25-årsperiod. Störningarna är i detta perspektiv
relativt tillfälliga till sin karaktär.
De allmänna hänsynsreglerna
Kunskapskravet
Nordkalk har mycket lång erfarenhet av, och gedigen kunskap om
kalkstensbrytning på Gotland liksom av den omgivningspåverkan som
verksamheten medför. De erfarenheter, rutiner och metoder som används för att
Sid 17
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
minimera risker och påverkan och som utvecklats i nuvarande verksamhet kommer
att användas även i Bungetäkten.
Med hänsyn till de förhållandena som råder på norra Gotland har Nordkalk låtit
utföra långtgående utredningar, inventeringar och bedömningar av området. Detta
för att säkerställa att påverkan och störningar från verksamheten blir acceptabla. I
samband härmed har tänkbara miljörisker identifierats, värderats, och vid behov
skyddsåtgärder föreslagits för att begränsa den slutliga påverkan. Utredningarna
uppfyller vad som rimligen kan krävas och framstår som avsevärt mer omfattande
än vad som är normalt förekommande för denna typ av verksamhet.
Kravet på försiktighetsmått och bästa tillgängliga teknik
Nordkalk kommer att vidta de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs för
att förebygga, hindra och motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet
för människors hälsa eller miljön. Den täktverksamhet som kommer att bedrivas i
Bungetäkten kommer i stora delar vara identisk med den nuvarande verksamheten i
Klinthagen. Nordkalk är ett ledande bolag vad det gäller kalkstensbrytning och
sprängteknik och känner väl till de Gotländska förhållandena. Åtgärder kommer att
vidtas för att minimera risken för olyckor inom och utom täktområdet.
Varningsskyltar samt ett staket längs den norra och södra täktkanten kommer att
varna allmänheten. Arbets- och säkerhetsinstruktioner samt utbildning och
fastställda rutiner för personalen bidrar till att förebygga incidenter och oförutsedda
händelser.
Den teknik och de försiktighetsmått som används för att minimera damm, buller
och vibrationer i den nuvarande täkten i Klinthagen kommer även att tillämpas i
Bungetäkten. I Klinthagen är det främst närheten till omkringboende som motiverar
långtgående begränsningar av omgivningspåverkan. Detta är inte förhållandet vid
Bungetäkten. Bolaget kommer trots detta minimera störningar kring täkten på
motsvarande sätt av hänsyn till djur, växter och naturmiljön i övrigt.
Nordkalks utarbetade åtgärdsprogram mot damning kommer att tillämpas i
Bungetäkten innefattande bl.a. vattenbegjutning av vägar och uppsamling av
Sid 18
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
borrdamm. Krossen kommer på sikt att sänkas ner i täkten för att minimera buller.
Genom att delvis ny utrustning och ny teknik kommer att användas i Bungetäkten
kommer störningarna minska ytterligare.
Genom rutiner för drivmedelshantering, invallning, beredskap för sanering etc.
kommer risken för förorening av grundvatten att minimeras och kontrolleras.
Hantering av täktvatten kommer också att ske så att risken för förorening av
omgivande vattensystem kan undvikas. Olika vattenströmmar kommer så långt som
möjligt hållas separerade t.ex. att vatten från brytfronten och nederbörd respektive
inträngande grundvatten hålls åtskilda. Klarningsbassänger med oljeavskiljare och
omfattande kontroll innan bortledande sker ska ytterligare säkerställa detta.
Sammantaget menar Nordkalk att den planerade verksamheten vid Bungetäkten väl
motsvarar miljöbalkens krav på bästa tillgängliga teknik.
Hushållning, kretslopp och produktval
Den kalksten som bryts kommer till användning i bolagets verksamhet och i de
kalkstensprodukter som framställs. Genom användning av ny teknik kommer
fraktionen finmaterial och därmed materialförlusten minska med åtminstone en
fjärdedel jämfört med idag. Den nya tekniken är bl.a. resultatet av ett EU-projekt
som Nordkalk medverkat i. Fraktioner som inte kommer till användning i
produktionen lämnas kvar och återanvänds i samband med efterbehandlingen av
täkten.
Nordkalk har genom åren arbetat för att successivt minska den specifika laddningen
vid sprängning. Vetenskapliga utvärderingar har visat att de markvibrationer som
bolaget uppnått i sin verksamhet är bland de lägsta i hela landet.
Arbetsmaskinerna drivs med diesel och kommer att uppfylla gällande
utsläppsbestämmelser. Utöver drivmedel och sprängämneshantering kommer endast
en mycket begränsad hantering av kemiska produkter att förekomma. Inom ramen
för Nordkalks interna miljöorganisation finns en Kemigrupp med uppgift att
fortlöpande utreda möjligheten att byta ut kemiska ämnen mot miljövänligare
Sid 19
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
alternativ när så är möjligt. Endast små mängder avfall uppkommer i verksamheten
i övrigt.
De särskilda täktbestämmelserna
Vid prövning av en ansökan om tillstånd till täkt ska enligt 9 kap 6 a § miljöbalken,
behovet av det material som kan utvinnas vägas mot de skador på djur- och
växtlivet och miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka. Av nämnda
bestämmelse följer vidare att tillstånd inte får lämnas till en täkt som kan befaras
försämra livsbetingelserna för någon särskilt skyddsvärd djur- eller växtart.
Avvägning mellan behov och skada
Den huvudsakliga påverkan som uppkommer till följd av Bungetäkten är att ett
relativt opåverkat område som idag huvudsakligen utgörs av hällmarksskog tas i
anspråk. Fullt utbruten efter ca 25 år blir Bungetäkten ca 170 hektar. Omkring 100
hektar av området utgörs av hällmarksskog och drygt 30 hektar av våtmarker.
Knappt åtta hektar av området är upptagen i ängs- och betesinventeringen.
Hällmarkskogen betraktas som skoglig nyckelbiotop och värdekärna främst på
grund av sitt innehåll av död ved och rödlistade arter. Enligt vad som framgår av
MKB:n har omkring 1 100 hektar hällmarkskog på Gotland inventerats varav ca
680 hektar i Bästeträsks omgivningar. Till detta ska dock läggas den ännu ej
nyckelbiotopsinventerade kalkpräglade skogen inom de näraliggande Natura 2000-
områdena Bästeträsk och Bräntings haid. I praktiken innebär detta att Bungetäkten
ligger inom ett område med en total area av kalktallskog med höga naturvärden som
försiktigtvis kan uppskattas till åtminstone 1 400 hektar. Även efter etableringen av
Bungetäkten så kommer den återstående hällmarkskogen vara tillräckligt stor för att
härbärgera den mångfald av ekologiska nischer som krävs för att upprätthålla
artsammansättningen. Arter och individer trängs djupare in i skogarna men kommer
att finnas kvar i livskraftiga bestånd. Det bör här särskilt beaktas att lågt räknat ca
720 hektar av omgivande hällmarkskog har ett formellt skydd i egenskap av
naturreservat och Natura 2000-områden vilket förstärker bevarandemöjligheterna
för berörda arter och biotoper ytterligare.
Sid 20
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
I sammanhanget bör vidare beaktas att Nordkalk för att kompensera de ca 100
hektar kalktallskog som tas i anspråk för Bungetäkten avser att avsätta ca 300
hektar skog på bolagets fastigheter.
Inom täktområdet finns ca 30 hektar våtmark som enligt våtmarksinventeringen
skulle tillhöra Släkmyr (klass 1). I själva verket tillhör våtmarksområdet inom
täkten de östligaste delarna av ett annat område, Gaistmyr. Den egentliga Släkmyr
ligger väster om Bräntings haids naturreservat och Natura 2000-område på ett
alltför långt avstånd från täkten för att kunna påverkas.
På Gotland finns totalt 24 000 hektar våtmarker 14 000 hektar tillhör klass 1 enligt
våtmarksinventeringen. Sammanlagt rör det sig om drygt 1 000 våtmarker.
Bungetäkten tar som sagt i anspråk drygt 30 hektar våtmark. Även vid
bedömningen av våtmarksförlust bör Nordkalks förslag till kompensationsåtgärder
beaktas. Bolaget är villigt att kompensera för förlusten av våtmark genom att stödja
länsstyrelsens arbete med restaureringen av våtmarker och småvatten inom andra
delar av Gotland.
Vid bedömningen av påverkan på område bör vidare noteras att täktområdet inte till
någon del utgörs av naturreservat, Natura 2000-område, kulturreservat eller
biotopskyddsområde. Bungetäktens påverkan på miljön i övrigt genom buller,
damm, utsläpp och påverkan på kulturmiljön i övrigt framstår som högst begränsad.
Sett ur störningssynpunkt är lokaliseringen mycket lämplig.
Trots Bungetäktens storlek framstår de skador på djur- och växtlivet och miljön i
övrigt som täkten kan befaras medföra som tämligen begränsade. Enligt vad som
anges ovan ska dessa effekter vägas mot behovet av utvinning av materialet.
Av behovsutredningen framgår Bungetäktens stora betydelse för Nordkalks fortsatta
verksamhet på norra Gotland. En avgörande faktor är tillgången på kalksten av en
viss kvalitet som tillgodoser kundernas behov. Det existerar inte några andra
kalkfyndigheter inom landet med samma goda egenskaper som den gotländska
Sid 21
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kalken. Av vad som närmare redogörs för i behovsutredningen motsvarar kvaliteten
t.ex. den svenska stål- och pappersindustrins behov, dvs. industrisektorer av största
betydelse för det svenska samhällets ekonomi och sysselsättning.
Kalkstensprodukterna har även en lång rad andra viktiga funktioner, av vilka vissa
är av direkt miljövårdande syfte t.ex. rökgasrening och vattenrening.
Alternativet att hämta motsvarande kvalitet utomlands t.ex. i Norge, Frankrike eller
England eller eventuellt Kanada eller Mexico, innebär ett flertal negativa
konsekvenser både för Nordkalk och bolagets kunder vad gäller logistik,
transportavstånd och kostnader. Följden skulle både bli ökad miljöbelastning och
förlorade arbetstillfällen på Gotland. Det kan vidare tas för givet att samma typ av
naturmiljö skulle behöva tas i anspråk oavsett i vilket land brytningen sker. Bolaget
har i dagsläget inte tillgång till några sådana fyndigheter. Av MKB:n framgår att
Bungetäkten utgör det enda rimliga gotländska alternativet.
Det kan konstateras att marknaden i dagsläget och under överskådlig tid har ett
behov av kalksten av den kvalitet som finns i Bungetäkten. Gjorda utredningar
rörande transportavstånd, logistik och kvalitetskrav visar att råvarubehovet inte kan
tillgodoses på något annat sätt. Ändamålet kan enligt Nordkalks uppfattning inte
uppnås med mindre intrång i miljön någon annanstans.
Förädlingsvärdet av Nordkalks verksamhet på Gotland uppgår lågt räknat till ca 650
mkr/år. Det motsvarar ett värde av Bungetäkten till minst 16-17 miljarder kr. Utan
säkrad råvaruförsörjning är risken dock att Nordkalks industriverksamhet i Storugns
tvingas till nedläggning. Detta utgör således det noll-alternativ som Bungetäktens
påverkan på naturmiljön ska ställas mot i behovsprövningen. Det rör sig här om
140-150 arbetstillfällen i vart fall under 25 år. Detta motsvarar årligen ca 43 mkr i
löner och ca 14 mkr i sociala avgifter. Vidare skulle omkring 150 leverantörer som
Nordkalk köper varor och tjänster av på Gotland, gå miste om ca 16 mkr per år.
Totalt sett kan således behovet av Bungetäkten värderas till uppemot 20 miljarder
kronor. Här har inte inräknats de negativa effekter i socialt och ekonomiskt
Sid 22
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
hänseende samt ren värdeförstöring som följer med arbetslöshet och
företagsnedläggningar.
Enligt Nordkalks uppfattning framstår det som uppenbart att det ovan konstaterade
behovet av den kalksten som kan utvinnas överväger de relativt begränsade skador
på djur- och växtlivet och miljön i övrigt som täkten kan befaras orsaka.
Livsbetingelser för hotade arter m.m.
I enlighet med vad som framgår av MKB:n har det vid utförda inventeringar av
täktområdet påträffats en rad arter som är förtecknade på den svenska rödlistan.
Resultatet var inte oväntat. Rödlistan tar inte någon hänsyn till orsaken till varför en
art är hotad vilket t.ex. innebär att arter på gränsen till sitt klimatmässiga
utbredningsområde automatiskt upptas på listan. Gotlands gynnsamma klimat
innebär att en mängd arter som inte förkommer på fastlandet har sin norra
utbredning på ön. Det behöver däremot inte betyda att arten som sådan skulle vara
utrotningshotad. Det finns enligt Nordkalks uppfattning särskild anledning att i
detta fall ta denna omständighet i beaktande vid tillämpningen av den för täkter
särskilda bestämmelsen i 9 kap 6 a § miljöbalken om att livsbetingelserna för
hotade arter m.m. inte får försämras på grund av täktverksamheten.
Det bör vidare noteras att någon motsvarande inventering som den Nordkalk låtit
utföra på täktområdet och efter den tänkta dragningen av transportbandet inte torde
ha utförts någon annanstans på norra Gotland. En av de viktigare slutsatserna som
kan dras av inventeringarna är att det inte finns något som talar för att motsvarande
artrikedom och naturvärden inte skulle finnas även i omkringliggande områden. Det
saknas skäl att anta att de inventerade områdena skulle vara unika för norra
Gotland. Med största sannolikhet förekommer de påträffade arterna i motsvarande
mån i omkringliggande områden. Dessa områden omfattas till stor del av formellt
bevarandeskydd som naturreservat och Natura 2000-områden vilka har till syfte att
säkerställa en gynnsam besvarandestatus.
Sid 23
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bland påträffade insekter är tallskalbaggarna av störst intresse i detta sammanhang.
För hårig dolkstekel, gulfläckig praktbagge, hårig blombock och reliktbock innebär
ianspråktagen hällmarkskog en påverkan på populationen. Återstående
hällmarktallskog bedöms dock vara tillräckligt stor för att hysa samtliga insektsarter
som lever där idag. Inte heller övriga insekters livsbetingelser kan befaras försämras
av täkten.
Bland inventerade kärlväxter är på motsvarande sätt kalknarv, alvarglim, brun
ögontröst, kalkmaskros och gaffelfibbla av särskilt intresse i beaktande av
bestämmelsen i 9 kap 6 a § miljöbalken. Av MKB:n framgår att kalknarven är väl
etablerad på stora delar av Gotland och att Bungetäkten därför inte kan anses utgöra
något hot mot arten. Vad gäller alvarglim innebär täkten en viss begränsad
habitatförlust men de huvudsakliga populationerna finns söderut på ön. Brun
ögontröst har endast påträffats i den sydvästra delen av egentliga Släkmyr och inte
på täktområdet. Den bedöms därmed inte påverkas av täkten. Två bestånd
kalkmaskros har påträffats på täktområdet. De främsta lokalerna har dock påträffats
nordost om täktområdet och då främst på Fårö. Dessa påverkas inte av
verksamheten.
Gaffelfibblan har tidigare varit relativt okänd och fördes upp på den svenska
rödlistan så sent som i april 2005. Arten är endemisk för Öland och Gotland vilket
betyder att dessa områden utgör artens världsutbredning. Endast ett 40-tal
förekomster är ännu så länge kända. Hälften av dessa har påträffats vid
inventeringen av täktområdet och efter den inventerade korridoren för
transportbandets tänkta sträckning. Detta talar starkt för att motsvarande
inventeringar i omkringliggande områden skulle leda till ytterligare fynd. Sex
förekomster påträffades på själva täktområdet. Nordkalk har mot denna bakgrund
för avsikt att som kompensationsåtgärd för förlorade växtlokaler för gaffelfibblan
stödja forskning och försök för att stödja artens fortlevnad. Inom ramen för detta
avser bolaget att stödja ett projekt för flyttning av befintliga bestånd från
täktområdet samt försök med att driva upp plantor för utplantering. Något hot mot
artens livsbetingelser kan Bungetäkten inte anses utgöra. Det bör här särskilt
Sid 24
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
beaktas att arten tills helt nyligt varit relativt okänd vilket ger goda möjligheter till
upptäckt av hittills okända bestånd i omkringliggande hällmarksskogar.
Vad gäller fåglar är det observationer av ängshök och nattskärra som är av
huvudsakligt intresse i detta sammanhang. Det har framkommit uppgifter om att
havsörn finns i omgivande områden. Boets placering ligger dock på ett sådant
avstånd från täkten att det inte påverkas. Nattskärran är rödlistad och har vid studier
visat sig bli störd av friluftsliv. Genom att arten är nattaktiv påverkas den i mycket
låg grad av täktverksamheten. Det största hotet mot arten är den minskade tillgång
på häckningsmiljöer som följt av nedläggning av jordbrukslandskap i södra Sverige.
Minskade mängder ängs- och betesmark bidrar också till mindre mängder föda.
Någon risk för att arten skulle försvinna från Gotland på grund av täktverksamheten
finnsinte. Även ängshöken är rödlistad och har vid studier visat sig bli störd av
friluftsliv. Arten har också varit utsatt för äggsamlare. Inga säkra uppgifter om
häckande ängshök i närheten av täkten finns. Artens huvudsakliga utbredning i
Sverige är på Öland. På Gotland finns endast fåtal häckande par rapporterade.
Skälet till detta antas vara att näringsunderlaget är för dåligt. Den europeiska
populationen utanför Ryssland uppgår till ca 15 000 par och i Ryssland
uppskattningsvis 20 000 - 30 000 par. Sammantaget kan Bungetäkten inte anses
utgöra ett hot mot artens livsbetingelser.
Generellt gäller för fåglar att de visat sig bli mer störda av en fotgängare än av
fordon, t.ex. bil, båt eller flyg. Noterbart är också att det sedan lång tid pågår en
omfattande kalkstensbrytning i närområdet (Svenska Mineral AB:s, SMA,
kalkbrott på fastigheten Bunge Stucks 1:357). Det finns inte några dokumenterade
rapporter eller utredningar som pekar på att denna verksamhet skulle ha lett till
skador eller negativ påverkan på djurlivet i omkringliggande områden.
Sammantaget visar de omfattande utredningar Nordkalk låtit utföra i samband med
framtagandet av denna täktansökan att Bungetäkten inte kan antas försämra någon
berörd artslivsbetingelser i området. En starkt bidragande faktor till detta är att den
typ av livsmiljöer som direkt berörs av täkten kommer att finnas kvar i avsevärd
Sid 25
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
omfattning och i mycket stora sammanhängande områden i omgivningen kring
täkten. Dessa områden har i många fall ett formellt starkt bevarandeskydd som
naturreservat och Natura 2000-områden vilket motverkar exploatering och därför
ger ett särskilt skydd åt förekommande arter och biotoper.
Transportbandet
Teknisk beskrivning
Bungetäkten ligger ca 9 km från Nordkalks hamn- och industrianläggning i
Storugns. Med transportbandet avses den krossade kalkstenen transporteras mellan
täkten och verket. Sett till de alternativa sätt som finns för att transportera den
utbrutna kalkstenen från täkten till Storugns framstår transportbandet som den
överlägset bästa lösningen. Detta ur såväl tekniskt miljömässigt, säkerhetsmässigt
som ekonomiskt hänseende. Alternativ som har valts bort som betydligt sämre i nu
berörda hänseenden är järnväg, linbana och olika former av fordonstransporter, t.ex.
med lastbil.
Transportbandet blir ca 9 km långt och uppdelat i tre segment med
omlastningsstationer däremellan. Konstruktionen blir två meter hög och två meter
bred och inklädd med plåt på ena sidan och på översidan. Samma modell används
idag mellan Storugns och den nuvarande täkten i Klinthagen. Längs med
transportbandet kommer en mindre serviceväg att dras.
Även den elkabel som behövs för att försörja krossen i Bungetäkten och
transportbandet med elkraft kommer att markförläggas i anslutning till
transportbandet. Bandet kommer att passera två vägar och tanken är att bandet dras
under dessa. Detta sker i samråd med Vägverket. Även trappövergångar kommer att
anordnas i erforderlig omfattning för att underlätta för friluftsliv och kringboende.
Närmare placering och utformning av övergångarna bestäms i samråd med
tillsynsmyndigheten. Transportbandet kommer att byggas ut i sin helhet innan
brytningen i Bungetäkten påbörjas. Under anläggningsskedet bedöms en upp till 30
m bred zon tas i anspråk. Upphandling och anläggande av transportbandet beräknas
Sid 26
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
ta ca ett och ett halvt år. När transportbandet inte längre behövs kommer det att
monteras ner.
Miljöpåverkan
Av MKB:n framgår bl.a. följande med avseende på transportbandets miljöpåverkan.
Transportbandet innebär en viss förändring av landskapsbilden. Ytmässigt tar den
mindre än 30 hektar mark i anspråk. Till största delen utgörs marken av
hällmarktallskog. Vissa mindre våtmarker kommer också att påverkas. I långa
stycken kommer transportbandet att döljas i skogen. Främst vid passagen av vägen
mellan Fleringe och Rute och omkringliggande öppna områdena kommer bandet
dock att synas. Transportbandet är så lågt och smalt att det inte bedöms utgöra
något hinder för insekter, fåglar eller vindspridda frön. Bandet är inte tätt under.
Mindre djur kommer därför kunna passera under bandet som för övrigt är avstängt
under nattetid. Den störning som transportbandet ger upphov till under drift är
huvudsakligen ett begränsat buller. Mänsklig närvaro kommer endast undantagsvis
förekomma efter anläggningsskedet. Bullret dämpas av att bandet delvis är inbyggt
och kan närmast beskrivas som ett bakgrundsbrus. Ljudnivån avklingar till en låg
nivå på ett relativt kort avstånd från bandet. Damm från transportbandet faller rakt
ner och sprids inte i omgivningen.
Tillåtlighetsfrågor avseende transportbandet
Några Natura 2000-områden eller andra skyddade områden tas inte i anspråk för
dragningen av transportbandet. Transportbandet korsar Mölner myrs utlopp
(Mölnerbäcken) och kommer därför utformas att så vattenflödet i bäcken inte
påverkas.
En viss påverkan på landskapsbilden är oundviklig men framstår som godtagbar.
Påverkan är inte heller permanent utan landskapsbilden återställs på sikt när bandet
monteras ner. Stor omsorg kommer läggas på att i samråd med kringboende och
tillsynsmyndigheten välja och utforma lämpliga platser för övergångar.
Barriäreffekten för olika djurarter framstår som högst begränsad. En lång rad
försiktighetsmått kommer att vidtas för att förhindra och motverka eventuella
Sid 27
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
störningar från transportbandet. Omlastningsstationerna blir inbyggda och utrustas
med filter för dammbekämpning. Stup och trattar är gummiklädda för att minska
buller.
Vid passager av vattendrag läggs trummor ner eller lyfts bandet för att inte påverka
flödena. Passagerna överdimensioneras också här för att underlätta för
vattenlevande djur att passera. För att undvika att kabeldiket ska kunna dränera
ytvatten fylls diket med tät lera med jämna mellanrum. Efter verksamhetsperioden
monteras transportbandet ner och landskapsbilden återgår till den ursprungliga.
Vattenverksamheten
Teknisk beskrivning
Hanteringen av vatten i Bungetäkten syftar främst till att upprätthålla en oförändrad
vattenbalans i omgivningen och att skydda vattenresursen och omkringliggande
våtmarker (i förlängningen Bästeträsk) och enskilda brunnar. För att säkerställa
detta ska mängden inträngande vatten i täkten minimeras samt det vatten som
bortleds kontrolleras med avseende på vattenkvalitet. Huvudsaklig tillrinning till
täkten kommer från sydväst. Längs de delar av täkten som direkt gränsar mot
våtmarkerna i Släkmyrskomplexet kommer ett avskärmande dike/vall att anläggas i
syfte att upprätthålla vattenbalansen och i möjligaste mån bibehålla flödesmönstret
norrut. Den periodiska bäckfåran i täktens västligaste del leds om i samma syfte.
Täkten kommer att öppnas på två ställen och brytas ut i olika etapper. Detta innebär
att två pumpstationer med tillhörande sedimenteringsbassänger/pumpdammar
kommer att anläggas i täkten. Inom täkten anordnas diken för vattenstyrning mot
bassängerna i täkt med täktens utvidgning.
Pumparna dimensioneras för att omhänderta beräknat tillflöde av inträngande
grundvatten, ytvatten, nederbörd och smältvatten (täktvatten). Medelflödet vid fullt
utbruten täkt uppgår uppskattningsvis till 35 l/s (ca 100 m³/h) varav två tredjedelar
utgör nederbördsvatten inom själva området.
Sid 28
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Efter sedimentering rinner klarvattnet över i pumpdammarna. Efter kvalitetskontroll
pumpas täktvattnet över pallkanten fördelas ut i lugna flöden via
infiltrationsdammar vid sidan om själva dagbrottet. Huvuddelen återförs österut mot
Ojnaremyr och en mindre del västerut mot Släkmyr och våtmark vid Bästeträsk. På
så sätt upprätthålls omgivande våtmarkers vattenbalans. Den mer exakta
utformningen anpassas efter rådande förhållanden och med täktens utvidgning.
Miljöpåverkan och inverkan på grundvattenförhållandena
Med hänsyn till de i många fall komplexa grundvattenförhållanden som råder på
Gotland har Nordkalk låtit genomföra mycket noggranna utredningar och
undersökningar av de hydrogeologiska förhållandena på och omkring Bungetäkten.
Utöver egna utredningar och undersökningar i form av nivåmätningar och
smalhålspumpning m.m. har befintligt kunskapsunderlag insamlats och utvärderats,
t.ex. erfarenheter från andra kalkbrott och utvärderingen av Gotlands kommuns
provpumpning i närheten av Fårösund. SGU har genomfört en hydrogeologisk
bedömning som ligger till grund för bedömt influensområde. Sammantaget innebär
detta att kunskapsläget vad det gäller bedömd hydrologisk påverkan från
Bungetäkten måste bedömas som mycket gott.
Bolagets utredningar visar att Bungetäkten ligger på gränsen mellan ett västligt
område med tätt berg och högre stående grundvattennivåer och ett östligt område
med sprickigare ytberg och varierande grundvattenyta ca 5 m under marken.
Det finns inget som tyder på avvikelser liknande de som upptäcktes vid den
kommunala provpumpningen sydost om Bungehöjden i området mot Fårösund.
Detta område utgör ett eget hydrauliskt system med god tillrinning av vatten.
Grundvattensänkningen fortplantade sig hastigt mot sydost vid provpumpningen
och avbröts. Under samrådsförfarandet har enskilda brunnsägare framfört farhågor
om att Bungetäkten skulle kunna medföra liknande avsänkningar av grundvattnet.
Det finns dock inget som tyder på att Bungetäkten skulle orsaka liknande långväga
grundvattensänkningar. En utförd brunnsinventering visar att antalet brunnar i
Sid 29
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bungetäktens närhet är mycket lågt, endast ett tiotal inom en radie på 2 km från
täkten. Inom bedömt influensområde finns endast en brunn.
Bungetäkten ligger i sin helhet inom Bästeträsks avrinningsområde. Området kan
indelas i olika delavrinningsområden som försörjer de olika våtmarkerna som leder
ner mot sjön Bästeträsk. Till största del ligger Bungetäkten inom avrinningsområdet
för Ojnaremyr -Tvärlingsmyr - Bästeträsk. Endast de nordvästliga delarna av
Bungetäkten förmodas rinna av västerut i systemet Släkmyr - våtmark vid
Bästeträsk.
Sjön Bästeträsk kommer inte att påverkas av Bungetäkten, vare sig med avseende
på vattenkvalitet eller vattentillgång. Hanteringen av vattnet i täkten sker på ett
sådant sätt att kvaliteten på det bortledda vattnet inte i något väsentligt hänseende
ska skilja sig från opåverkat vatten. De utredningar som utförts visar att insamlat
vatten i täkten inte kommer att skilja sig nämnvärt från omgivande vatten.
Avståndet från täkt till sjö, tillsammans med det faktum att transporten sker genom
berget eller via våtmarker medför att det tar en avsevärd tid innan vattnet når
Bästeträsk varvid det poleras ytterligare. Bungetäkten kommer inte att tillföra eller
förbruka något vatten utan endast att ändra strömningsmönstren i täktens närhet.
Fullt utbruten bedöms Bungetäkten ge upphov till ett influensområde på maximalt
upp till 300 m från täktkanten. Bedömningen baserar sig i hög grad på erfarenheter
från Filehajdar-brottet. Utredningen visar att de hydrogeologiska förhållandena är
jämförbara.
Det bör dock understrykas att grundvattenavsänkningen minskar avsevärt med
avståndet från täktkanten. Längs den västra sidan av täkten, mot Bräntings haid, där
berget är tätare bedöms avsänkningszonen begränsas till några tiotal meter. Inom
resten av det försiktigtvis angivna influensområdet på 300 m blir avsänkningen mer
teoretisk och knappast ens mätbar. Mot öster där berget är sprickigare sträcker sig
influensområdet sannolikt något längre.
Sid 30
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Den naturliga tillgången på vatten i våtmarkerna i närheten av Bungetäkten varierar
stort under året, från rikligt under vintern till nästa torrlagda vissa somrar. Detta
visar att tillrinningen främst beror på nederbörd och snösmältning. Eftersom
grundvattenytan varierar med flera meter under året har våtmarkerna bara kontakt
med grundvatten under vissa perioder. De våtmarker som vilar på tillräckligt tätt
berg med täta bottnar kommer inte alls att påverkas av en grundvattensänkning.
Observationer från täktområdet visar att våtmarkerna företrädesvis uppträder på tätt
berg.
Genom återledning av omhändertaget vatten från täkten kommer vattenbalansen för
våtmarkerna att upprätthållas. Den sammanlagda våtmarksarealen utanför
täktområdet blir därför oförändrad.
Ojnaremyr ligger direkt nedströms Bungetäkten och är därför den myr som i första
hand påverkas av förändrade inströmningsmönster. Det är också mot Ojnaremyr
som huvuddelen av det omhändertagna täktvattnet kommer att återledas. Genom
kontroll av vattenkvalitet och vattennivåer kommer myrens övergripande
ekologiska funktion och utbredningsområde bevaras intakta. Påverkan på den
uppströms belägna våtmarken vid Släkmyr bedöms bli obetydliga.
Sakägare
Av den brunnsinventering som genomförts framgår att antalet brunnar i närheten av
Bungetäkten är mycket lågt. Endast en enskild brunn på fastigheten Bunge Ducker
1:39 omedelbart söder om täkten ligger inom beräknat influensområde. Det kan inte
uteslutas att brunnen kan påverkas av grundvattensänkningen. Ägaren till
fastigheten Bunge Ducker 1:39 är därför att anse som sakägare i målet.
Utanför influensområdet, inom en radie av 1 km, har endast ett tiotal ytterligare
brunnar påträffats. Dessa ligger samtliga söder om täkten på andra sidan av länsväg
148 mot Fårösund. Brunnarna ligger på andra sidan vattendelaren söder om täkten,
dvs. i ett annat hydrologiskt system. Dessa brunnar kan därför inte påverkas av
vattenverksamheten. Övriga fastigheter inom influensområdet bedöms inte utsättas
Sid 31
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
för en sådan risk för skada eller olägenhet till följd av vattenverksamheten att
ägarna är att betrakta som sakägare.
Allmänna hänsynsregler
Utformningen av vattenverksamheten är i sig en del av en skyddsåtgärd som syftar
till att skydda omgivande våtmarker och hydrologiska system. Lokaliseringen av
vattenverksamheten följer av naturliga skäl täktens lokalisering. För att säkra
vattenkvaliteten kommer olika delströmmar i täkten hållas separerade så långt detta
är möjligt. Olika strömmar är t.ex. vatten från brytfronten, lakvatten från
avbaningsmassor och regnvatten.
En viktig fråga är att säkra drivmedelshanteringen i täkten. All tankning måste ske
över särskilda hårdgjorda ytor. Tankarna ska vara invallade till hela sin volym och
försedda med särskilda påkörningsskydd. I anslutning till samtliga fordon och
tankar kommer saneringsutrustning att finnas tillgänglig. Eftersom verksamheten
sker under grundvattenytan och täkten hålls torr genom pumpning råder ett
uppåtriktat vattentryck vid täktens botten. Där tidigare vattenmättat berg tryckt
tillbaka grundvattnet etableras ett tomrum. I takt med att mottrycket försvinner
kommer grundvattnet att pressas uppåt. Det innebär att ett eventuellt spill endast
mycket långsamt kommer att spridas ner i grundvattnet.
Vattnet som samlas upp i täkten kommer att passera klarningsbassänger försedda
med oljeavskiljare. Vattnets kvalitet kontrolleras innan det leds vidare. Vid
avvikelser kan beslut tas om särskilda reningsåtgärder eller om att leda vattnet till
havet eller att det körs till Storugns. Skulle en oförutsedd grundvatteninträngning
ske i täkten kan tätning ske med betong eller genom injektering.
Kontrollprogrammet för grund- och ytvatten utgör en integrerad del av
skyddsåtgärderna för att minimera eventuell påverkan. En viktig del i detta är att
genom en nulägesbeskrivning fastslå naturliga variationer i vattenflödena redan
innan täktverksamheten påbörjas. Nordkalk har mot denna bakgrund redan påbörjat
en omfattande nulägesinventering avseende grundvattennivåer, vattenkvaliteter etc.
Sid 32
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Det är också viktigt att notera att Bungetäkten bryts ut stegvis under en lång följd av
år och att ökade kunskaper om täktens påverkan på omgivningen således kan vinnas
successivt och fortlöpande tas till vara i skyddsarbetet.
Förbud mot utsläpp av avloppsvatten i Bästeträsk
Genom beslut 1973-04-27 meddelade Kungl. Maj:t med stöd av 2 § fjärde stycket
och 8 § miljöskyddslagen förbud mot allt utsläppande från mark, byggnad eller
anläggning av avloppsvatten fast ämne eller gas, utöver vad som för närvarande
äger rum, i sjön Bästeträsk med tillflöden och källsjöar i Gotlands län samt mot
uppläggande av fast avfall så att nämnda vattenområden kan förorenas.
Enligt vad som framgår av beskrivningen av vattenverksamheten ovan kommer det
grundvatten som pumpas upp ur täkten att efter noggranna kvalitetskontroller
infiltreras i marken inom det område som berörs av 1973 års beslut. Enligt
Nordkalks uppfattning strider inte den planerade verksamheten mot 1973 års beslut
om förbud mot utsläpp av avloppsvatten. Det bortledda grundvattnet bör inte
betraktas som avloppsvatten i strikt juridisk mening. Det rör sig dessutom inte om
ett direkt utsläpp i sjön Bästeträsk eller dess tillflöden och källsjöar. Förbudet kan
enligt ordalydelsen inte anses omfatta infiltration i marken på det sätt som nu är
aktuellt. Verksamheten kan inte anses strida mot beslutet.
Planerad vattentäkt i Bästeträsk
Tekniska nämnden Gotlands kommun har upplyst att nämnden inlett ett
tillståndsförfarande i avsikt att leda bort vatten från Bästeträsk för allmän
vattenförsörjning samt ett förfarande för att inrätta ett vattenskyddsområde.
Enligt vad som framgår av de utredningar och bedömningar som Nordkalk låtit
utföra inom ramen för MKB-förfarandet kommer vare sig vattenkvaliteten eller
vattentillgången i Bästeträsk att påverkas av Bungetäkten. Täkten kommer vidare på
grund av det stora avståndet till sjön endast att ligga i en eventuell framtida yttre
skyddszon och måste med hänsyn till den ringa föroreningsrisken anses förenlig
med Tekniska nämndens planerade vattentäkt.
Sid 33
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Samhällsekonomisk tillåtlighet
Enligt 11 kap 6 § miljöbalken får en vattenverksamhet endast bedrivas om dess
fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och
olägenheterna av den. Nyttan av vattenverksamheten består främst i att den är
nödvändig för genomförandet av den planerade täktverksamheten. Den fungerar
ytterst som en skyddsåtgärd. Det kapitaliserade värdet av Bungetäkten har beräknats
till ca 17 miljarder kr. Till detta kommer den nytta i form av sysselsättning,
näringspolitiska aspekter m.m. Mot den samlade nyttan av verksamheten ska vägas
kostnaderna för den planerande täktverksamheten. Den sammanlagda
investeringskostnaden kan beräknas till ca 250 mkr varav ca 1-5 mkr avser kostnad
för utförande av vattenverksamheten i täkten. Nyttan av verksamheten överstiger
således kostnaderna. På grund härav och då några skador till följd av
vattenverksamheten inte förutses bör tillåtlighetskravet enligt bolagets uppfattning
vara uppfyllt.
Arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada
Med hänsyn till att arbetena för vattenverksamheten delvis är avhängiga av täktens
stegvisa utvidgning hemställes om att arbetstiden sätts till 10 år från det att domen
vunnit laga kraft. Tiden för anmälan av oförutsedd skada bör stättas till 10 år från
utgången av arbetstiden.
Natura 2000-prövningen
Om Bungetäkten innebär en betydande påverkan på de livsmiljöer och arter som
skyddas enligt bestämmelserna för Natura 2000-områden Bräntings haid respektive
Bästeträsk krävs ett särskilt tillstånd för verksamheten. Tillstånd får endast ges om
påverkan från verksamheten ensam eller tillsammans med andra planerade
verksamheter eller åtgärder inte är så ingripande att den eller de livsmiljöer som
avses skyddas i området kan skadas, eller medför att den art eller de arter som avses
skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i
området av arten. För Bungetäktens del innebär detta att det är den samlade
påverkan från täktverksamheten, vattenverksamheten samt transportbandet som ska
Sid 34
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
bedömas. Eftersom täkten angränsar till Bräntings haid och Bästeträsk har Nordkalk
bedömt att områdena påverkas på ett sådant sätt att MKB:n ska belysa denna
påverkan.
Fågeldirektivet och habitatdirektivet
Natura 2000 är det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemsstater
ska bidra till att skapa enligt två olika direktiv, habitatdirektivet (92/43/EEG)
respektive fågeldirektivet (79/409/EEG). I särskilda bilagor till dessa direktiv listas
de arter och naturtyper för vilka områden ska pekas ut. Det bör noteras att urvalet av
arter enligt direktiven i många stycken inte passar svenska förhållanden utan utgår
från ett mellaneuropeiskt perspektiv. En hel del vanliga naturtyper och arter i
Sverige tas ändå upp i bilagorna eftersom de nästan är helt borta i Mellaneuropa.
Det är här viktigt att notera att alla områden som innehåller arter eller naturtyper
enligt de båda direktivens listor inte behöver finnas med i nätverket och beredas
skydd. Endast tillräckligt många områden för att säkra arternas och livsmiljöernas
långsiktiga existens i ett europaperspektiv. Prövningen enligt Natura 2000-
bestämmelserna ska således ske med avseende på det direktiv som legat till grund
för utpekandet samt avseende de arter och livsmiljöer som föranlett utpekandet
enligt direktivet. Den omständighet att det kan förekomma arter eller naturtyper i
området som finns med i direktivens listor men som inte föranlett något utpekande
ska därför inte beaktas. På motsvarande sätt saknar det i sammanhanget betydelse
att det på själva täktområdet finns arter och naturtyper som i och för sig omfattas av
direktivens bilagor. Bägge områdena har utpekats enligt habitatdirektivet men
däremot inte enligt fågeldirektivet.
Livsmiljöer, djur- och växtarter som skyddas i Bräntingshaid och Bästeträsk
Följande livsmiljöer och arter har enligt Naturvårdsverkets förteckning (NFS
2004:8) föranlett utpekandet av Bräntings haid enligt habitatdirektivet.
Livsmiljöer:
- Gräsmarker på kalkhällar 6110
- Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6280
Sid 35
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
- Fuktängar med blåtåtel eller starr 6410
- Kalkkärr med gotlandsag 7210
- Rikkärr 7230
- Västlig taiga 9010
- Skogsbevuxen myr 91
Arter:
- Styv kalkmossa 1988
För Bästeträsks del avser utpekandet enligt habitatdirektivet följande livsmiljöer
och arter.
Livsmiljöer:
- Perenn vegetation på steniga stränder 1220
- Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger 3140
- Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 5130
- Gräsmarker på kalkhällar 6110
- Kalkgräsmarker 6210
- Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6280
- Fuktängar med blåtåtel eller starr 6410
- Kalkkärr med gotlandsag 7210
- Rikkärr 7230
- Västlig taiga 9010
- Skogsbevuxen myr 91 DO
Arter:
- Smalgrynsnäcka 1014
- Bred gulbrämad dykare 1081
- Stensimpa 1163
- Kalkkrassing 1493
Sid 36
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Påverkan på Natura 2000-områdena
Bungetäktens konsekvenser för Natura 2000-områdena är i hög grad beroende på
avståndet mellan täkten och de livsmiljöer och arter för vilka respektive område har
utsetts. Eftersom vare sig själva täkten eller transportbandet tar någon del av Natura
2000-områdena i anspråk begränsas störningarna till buller, damm, förändrad
hydrologi samt vissa kanteffekter.
Nordöstra delen av Bräntings haids Natura 2000-område gränsar till Bungetäkten
längs en sträcka av en kilometer. Berörd naturtyp är först och främst våtmarken i
nordväst som sträcker sig från det egentliga Släkmyr väster om Bräntings haid
genom Natura 2000-området och ett stycke in på Bungetäktens område. Våtmarken
består av rikkärr och kalkkärr med gotlandsag. Direkt gränsande naturtyper är
därutöver västlig taiga och nordiskt alvar. En viktig fråga är påverkan på områdets
hydrologi. Av MKB:n framgår att denna bedöms bli ringa. En orsak härtill är att
Natura 2000-området ligger uppströms täkten och att tillrinningen därför inte
påverkas. Genom avgränsande diken och säkerställande av det flöde som sker via
bäcken norrut bibehålls de naturliga vattenflödena mellan de olika våtmarkerna.
Våtmarkerna är till största del ytvattenförsörjda och inte beroende av grundvatten.
Grundvattenpåverkan fortplantar sig också kortare uppströms än nedströms. I
praktiken uppkommer sannolikt en grundvattensänkning högst något tiotal meter
från täktkanten, dvs. inom avbaningszonen mot Natura 2000-området Bräntings
haid. I sådana fall blir det inte fråga om någon grundvattensänkning alls inom
Natura 2000-området. Vad gäller övriga livsmiljöer i kantzonen, västlig taiga och
nordiskt alvar är det främst ökad solexponering och vind som kommer att påverka
livsmiljöerna. Påverkan bedöms bli mycket begränsad och lokal. Övriga livsmiljöer
och arter som avses skyddas i området påverkas inte av täkten på något
beaktansvärt sett.
I fråga om konsekvenserna för skyddade livsmiljöer och arter i Bästeträsks Natura
2000-område framgår följande. Norra delen av täktområdet gränsar drygt 600 meter
mot Natura 2000-området. I gränslinjen går Ojnarevägen som en naturlig avdelare.
Med den planerade avbaningszonen kommer det därmed vara ett avstånd på ca 40
Sid 37
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
m mellan brottkanten och Bästeträsks Natura 2000-område. Flera av områdets
skyddade livsmiljöer och arter är enligt bevarandeplanen för området knutna till
sjön Bästeträsk och dess våtmarker samt till Tvärlingsmyr. Sjön Bästeträsk ligger
nästan 2 km från Bungetäkten. De förtecknade arterna är med undantag av
kalkkrassingen direkt knutna till sjön och bedöms inte påverkas. Den berörda
naturtyp som gränsar till täkten på andra sidan Ojnarevägen är västlig taiga.
Naturtypen är knuten till naturskog och består i detta fall i hög grad av gammal
tallskog. Förekomst av död ved är viktig för många arter. Effekten av täkten blir en
förstärkt kanteffekt efter Ojnarevägen med ökad solexponering och vindhastighet.
Detta kan i sin tur leda till ökade stormfällen vilket ökar andelen död ved.
Bevarandemålet bedöms ej påverkas. Övriga berörda naturtyper är främst rikkärr i
Våtmark vid Bästeträsk samt Kalkkärr med gotlandsag (Tvärlingsmyr). Bägge dessa
våtmarker ligger nedströms den planerade täkten. De närmaste delarna av Våtmark
vid Bästeträsk ligger 50-60 m från Ojnarevägen och därmed omkring 70-80 meter
från brottkanten. I bevarandeplanen anges att våtmarken huvudsakligen består av
vätar och främst är ytvattenförsörjt. Tillrinningen kommer från Släkmyrshållet och
täktens påverkan bedöms som mycket liten. Genom att vattenbalansen upprätthålls i
Bräntings haid omfattas även Våtmark vid Bästeträsk 1. Tvärlingsmyr ligger i
utkanten av det beräknade influensområdet för täktens grundvattenpåverkan.
Influensområdet beräknas till 300 m från brottkanten med kraftigast avsänkning vid
kanten som sedan avtar successivt. Grundvattenpåverkan bedöms därför inte
påverka Tvärlingsmyr. Vattenhanteringen i täkten syftar till att upprätthålla
vattenbalansen i Ojnaremyr och därmed i förlängningen i Tvärlingsmyr och
Bästeträsk. Genom att flödet genom Ojnaremyr i stort ska hållas oförändrat kommer
någon påverkan på Tvärlingsmyr inte heller att uppkomma. Som försiktighetsmått
kommer kontroller ske vad avser vattenstånd, vattenkvalitet och flöden enligt ett
särskilt utarbetat åtgärdsprogram. Enligt vad som anges i MKB:n bedöms inte
Bungetäkten påverka övriga skyddade livsmiljöer eller arter i Bästeträsks Natura
2000-område i någon beaktansvärd omfattning.
Sid 38
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Tillåtlighetsbedömning
Natura 2000-bestämmelserna har i första hand utarbetas med sikte på verksamheter
och åtgärder som bedrivs inom ett Natura 2000-område och således direkt tar en del
av området i anspråk. Reglerna är emellertid även tillämpliga på verksamheter och
åtgärder utanför själva området i den mån dessa innebär en motsvarande påverkan
på de skyddade arterna och livsmiljöerna i området. Enligt förarbetena till
lagstiftningen torde, i fråga om verksamheter och åtgärder som vidtas utanför ett
område, prövningen i de flesta fall leda till slutsatsen att tillstånd kan lämnas. Att
stoppa en verksamhet som avses vidtas utanför ett skydds- eller bevarandeområde
kommer enligt förarbetena sannolikt höra till ovanligheterna. Den första frågan att
ta ställning till är därför om den av Nordkalk planerade verksamheten verkligen kan
anses medföra sådana betydande konsekvenser till nackdel för miljön i Bräntings
haids och Bästeträsks Natura 2000-områden att verksamheten är tillståndpliktig
enligt 7 kap 28 a § miljöbalken.
Sett till resultatet av de omsorgsfulla utredningar och bedömningar som bolaget låtit
utföra och som redovisas ovan och i MKB:n, framstår påverkansgraden som så
begränsad att det kan ifrågasättas om tillståndsplikt föreligger. Detta gäller i vart
fall påverkan på Bräntings haid. Vad gäller Bästeträsks Natura 2000-område ligger
detta nedströms täkten och berörs i vart fall indirekt av den grundvattenpåverkan
och vattenhantering som kommer att ske i täkten. I denna del finns det därför mer
som talar för att åtgärden skulle vara tillståndspliktig. Oavsett hur det förhåller sig
har Bolaget dock valt att ansöka om tillstånd enligt 7 kap 28 a § för den verksamhet
och de åtgärder som kan påverka Natura 2000-områdena Bräntings haid och
Bästeträsk.
Vad gäller tillståndsbedömningen enligt 7 kap 28 b § miljöbalken visar enligt
Nordkalks uppfattning MKB:n tydligt att verksamheten inte medför sådana skador
på livsmiljöer, eller betydande störningar för de arter, för vilka områdena utsetts, att
tillstånd inte skulle medges. I förarbetsuttalanden understryks också att
bestämmelserna inte innebär hinder mot varje fysisk påverkan på området eller
Sid 39
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
varje störning som påverkar området. För varje verksamhet eller åtgärd måste en
bedömning göras avseende dess effekt för det skyddsintresse som
motiverar att området pekats ut. I vissa fall kan en verksamhet eller åtgärd uppfattas
som svårförenlig med naturintressena utan att den fördenskull försämrar en
livsmiljö eller stör en art på ett sådant sätt verksamheten eller åtgärden inte får
tillåtas. Genom de omfattande utredningar och undersökningar som Nordkalk
redovisat i MKB:n har bolaget på motsvarande sätt visat att den planerade
täktverksamheten, trots sin relativt stora omfattning, är förenlig med de syften och
målsättningar som ligger bakom utpekandet av Bästeträsk och Bräntings haid inom
nätverket Natura 2000.
Tillåtlighet enligt 16 kap miljöbalken
Detaljplaner och miljökvalitetsnormer
Ingen detaljplan gäller för fastigheten Bunge Ducker 1:64. Området anges i
nuvarande kommunala översiktplan som ett område av riksintresse för naturvården.
I översiktsplanen anges området även som ett område där systemekologisk
forskning prioriteras. Den akvatiska forskningen i området startade 1981 och
bedrivs sedan 1999 i Högskolan på Gotlands regi. Med hänsyn till att Bästeträsk
inte kommer att påverkas av täktverksamheten bör inte heller den pågående
forskningsverksamheten i Ar påverkas av täktverksamheten. Det kan konstateras att
gällande översiktsplan ännu inte har uppdaterats med anledning av SGU:s beslut att
detaljavgränsa Bunge Ducker 1:64 som av riksintresse för mineralbrytning.
Verksamheten medverkar inte till överskridande av någon miljökvalitetsnorm
Miljömål
Täktverksamheten är förenlig med flertalet av de av statsmakterna beslutade
miljömålen. Det kan dock konstateras att de miljömål som fastställts regionalt
avseende Myllrande våtmarker och Levande skogar inte synes överensstämma med
den planerade verksamheten. De regionala miljömålen kan nämligen tolkas som om
inte någon Natura 2000-naturtyp får påverkas negativt av någon form av
exploatering samt att all skog äldre än 140 år ska bevaras. Miljömålen har
Sid 40
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
emellertid inte någon formellt bindande rättverkan. Det kan ifrågasättas om de
regionalt fastställda målen är realistiska när andra samhällsvärderingar än rent
ekologiska bevarandeintressen vägs in i bedömningen.
Kompensationsåtgärder
Enligt 16 kap 9 § miljöbalken får tillstånd förenas med en skyldighet för
verksamhetsutövaren att utföra eller bekosta bl.a. särskilda åtgärder för att
kompensera för det intrång i allmänna intressen som verksamheten medför.
Nordkalk är väl medvetet om att Bungetäkten innebär intrång i ett värdefullt
naturområde. Bolaget föreslår därför en rad åtgärder som syftar till att kompensera
för den negativa påverkan verksamheten kan medföra. Åtgärderna syftar dels till att
kompensera för de livsmiljöer som Bungetäkten tar i anspråk och då främst
kalktallskog och våtmarker. Nordkalk avser att avsätta 300 hektar egen skogsmark
som ersättning för de ca 100 hektar hällmarkskog som tas i anspråk på Bunge
Ducker 1:64. Som ersättning för de ca 30 hektar våtmarker som finns på
täktområdet är Nordkalk villigt att bidra ekonomiskt till länsstyrelsens pågående
projekt med restaurering av tidigare utdikade våtmarker på Gotland.
Nordkalk vill även stödja utveckling av ny kunskap kring den relativt nyligen
uppmärksammade arten Gaffelfibbla som påträffats inom täktområdet. Möjligheten
att flytta befintliga bestånd eller driva upp nya plantor framstår här som av särskilt
intressanta. Nordkalk har varit i kontakt med landets främste expert på fibblor,
Torbjörn Tyler vid Lunds Universitet, för att utreda förutsättningarna för att
omplantera eller odla Gaffelfibblor. Enligt honom är detta säkert fullt möjligt. En
viktig fråga gäller dock utplaceringen. Det finns anledning att iaktta försiktighet vid
utplantering i lokaler som redan har en skyddsvärd flora eller fauna. Tidigare
kalkbrott framstår som ett lämpligt alternativ för detta. Den närmare utformningen
och inriktningen på ett projekt rörande Gaffelfibblan samt våtmarksrestaurering bör
bestämmas i samråd med myndigheter och forskare på området.
Nordkalk anser att frågan om fastställande av den närmare innebörden och formen
för kompensationsåtgärderna bör delegeras till tillsynsmyndigheten.
Sid 41
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Efterbehandling och säkerhet
Efterbehandlingen av Bungetäkten ligger mycket långt in i framtiden.
Förhållandena kommer att vara annorlunda jämfört med idag (effekten av
klimatpåverkan, ny teknik, ny lagstiftning m.m.). Nordkalk har föreslagit att frågan
om vad den utbrutna täkten ska användas till bör skjutas upp under en prövotid och
inte avgöras idag. En preliminär plan ska lämnas till miljödomstolen inom tre år
från det att verksamheten påbörjas och en slutlig plan i god tid innan verksamheten
avslutas. En säkerhet för efterbehandlingen ska byggas upp under utbrytningen av
täkten för att säkerställa efterbehandlingskostnaden vid behov. Det finns många
olika tänkbara användningsområden för utbrutna kalkstenstäkter. Dalhalla i Rättvik
och Gotland Ring i Storugns är exempel på detta. Ett annat alternativ är att låta
brottet vattenfyllas för att sedan kunna användas som t.ex. vattentäkt. Detta får
anses utgöra en god hushållning i ett mycket långt tidsperspektiv.
Nordkalk har tidigare bedömt att det skulle ta mellan 25 och 30 år att fylla täkten
för det fall allt tillrinnande vatten tilläts stanna i brottet. Farhågor har nu väckts
kring vad som skulle hända med Bästeträsks vattenförsörjning liksom nedströms
liggande naturmiljöer för det fall de planerade tekniska åtgärderna för att
upprätthålla vattenbalansen upphörde. Det kan konstateras att det skulle ta längre tid
att återfylla brottet om det skulle visa sig att en viss mängd av det tillrinnande
vattnet även fortsättningsvis skulle behöva bortledas ur och förbi täkten. Det går
inte att idag beräkna återfyllnadstiden under sådana förhållanden men påståendet att
det skulle ta ända upp till 100 år eller mer tillbakavisas.
Rent tekniskt är det inte svårare att upprätthålla vattenbalansen runt brottet efter
brytningsperioden än under pågående drift. Tvärtom kan det förutsättas att både
kunskapen om områdets hydrologi och teknikutvecklingen kommer att ha
förbättrats avsevärt under de närmaste 25-40 åren. Vill Nordkalk upphöra med
bortledandet kommer bolaget att behöva ansöka om tillstånd för detta. Nordkalk
Sid 42
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
anser att föreslagen säkerhet för efterbehandling av täkten även innefattar kostnader
för att bibehålla ett system för vattenhantering under en uppfyllnadsfas.
Bolaget överväger att närmare utreda förutsättningarna för att successivt avsätta
medel från kommande kalkbrytning i Bunge till en fond för främjandet av
utvecklingen av det lokala näringslivet
Prövotid
Mot bakgrund av vad som sägs ovan hemställer Nordkalk om frågan om vilka
villkor som ska gälla för efterbehandlingen av täkten skjuts upp under en prövotid.
Som prövotidsföreskrift bör gälla en skyldighet för bolaget att utarbeta en plan för
efterbehandling. Nordkalk föreslår att en preliminär plan ska lämnas till
miljödomstolen inom tre år från det att täktverksamheten påbörjats. En slutlig plan
ska inlämnas för fastställelse i god tid innan verksamheten upphör.
Villkor om säkerhet
Bungetäkten kommer att brytas ut i olika etapper under en period av 25 år. Den
beräknade kostnaden för efterbehandling kommer därför vara betydligt lägre
inledningsvis än vid fullt utbruten täkt. Nordkalk föreslår att säkerhet för
efterbehandling ska anpassas efter detta förhållande och därmed utökas allt eftersom
täkten bryts ut. Säkerhet föreslås i form av bankgaranti. Innan täkttillståndet tas i
anspråk ställer bolaget en säkerhet på 1 mkr. Därefter föreslås att säkerheten årligen
byggs på med ett belopp motsvarande 80 kr/1000 ton producerad sten. Med
planerad produktion motsvarar detta ca 240 000 kr/år. En standardiserad
efterbehandling av en fullt utbruten täkt med avsläntningar, skogsplantering m.m.
kostar sannolikt omkring 7 mkr. Med den ovan föreslagna modellen kommer
säkerheten att uppgå till detta belopp vid fullt utbruten täkt.
Skyddsåtgärder och förslag till villkor
Bolaget föreslår att följande villkor ska gälla för verksamheten.
Sid 43
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
1. Om inte annat framgår av nedan angivna villkor ska verksamheten – inbegripet
åtgärder för att minska störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i
ansökningshandlingarna eller i övrigt i målet.
2. Personal som arbetar inom täktområdet ska vara väl informerade om betydelsen
av innehållet i domen. En kopia av domen (täkttillståndet med villkor) samt arbetsoch
säkerhetsinstruktioner för arbetsmoment innefattande miljörisker ska finnas
tillgängligt vid täkten.
3. Inträffar driftstörningar som kan innebära risk för skada på miljön eller på
människors hälsa ska verksamheten omedelbart avbrytas och tillståndsmyndigheten
kontaktas.
4. För att förhindra att allmänheten beträder täkten ska markytan närmast täkten
vara avbanad så att kanten markeras. Skyltar som varnar för livsfarligt stup ska
sättas upp runt hela täkten. Utmed brytfronten mot söder och norr (dvs. mot
Ojnarevägen respektive länsväg 148) ska stängsel sättas upp.
5. Buller från täktverksamheten ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån vid
närmaste bostäder som riktvärde inte överskrider 50 dB (A) dagtid (kl 07-18) och
45 dB(A) kvällstid (kl 18-22) samt lördagar, sön- och helgdagar och 40 dB(A)
nattetid (kl 22-07). Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer, ska den
tillåtna ljudnivån sänkas 5 dB(A) enheter.
6. Vid sprängning får vibrationshastigheten som riktvärde0 uppgå till högst 2 mm/s
(i vertikal led) och som gränsvärde2 inte överskrida 4 mm/s (i vertikal led), mätt i
närmast belägna bostadsfastighets bottenvåning.
7. Sprängning får endast ske vid i förväg bestämd tidpunkt som meddelas de
närboende med en tydlig förvarningssignal.
8. Bolaget ska vidta åtgärder för att förhindra stenkastning förekommer utanför
verksamhetsområdet.
9. De vattentäkter inom influensområdet som kan påverkas av verksamheten ska
provtas regelbundet. Mätning och kontroll av grundvatten i övrigt ska regleras i
kontrollprogrammet.
10. Tillfällig deponi i brottet för överblivet material får enbart innehålla inert
material och inte något som kan förorena grundvatten. Uppläggning eller tippning
Sid 44
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
av utifrån kommande sten, schaktmassor, rivningsmassor och dylikt får inte ske
inom verksamhetsområdet.
11. Förvaring och hantering av petroleumprodukter och andra för grundvatten
skadliga ämnen inklusive avfall ska ske på hårdgjord tät yta och utföras med största
aktsamhet så att risken för skador till följd av spill/läckage elimineras. Cisterner ska
vara utrustade med påkörningsskydd samt vara invallade till hela sin volym.
12. Utrustning för sanering av oljespill eller annat läckage ska finnas lätt
tillgängligt. God beredskap ska finnas för att ta hand om kemikalier eller farligt
avfall från olyckor som kan hota grundvatten.
13. Tankning av fordon eller cisterner ska där så är möjligt ske utanför täktområdet,
och i annat fall utföras över hårdgjord, tät yta där spill kan saneras. Inga
reparationer av maskiner som kan innebära tömning eller spill av vätskor får göras
inom verksamhetsområdet. Om akut reparationsbehov uppkommer ska åtgärder
vidtas så att förorening av mark eller grundvatten inte sker.
14. Vatten som samlas upp i täkten ska passera klarningsbassänger, försedda med
oljeavskiljare. I dessa bassänger kontrolleras att vattenkvaliteten upprätthålls innan
det bortleds. Bortledda volymer ska mätas kontinuerligt.
15. Hantering av sprängmedel ska ske så att risk för spill vid laddning kan
minimeras.
16. Vatten som pumpas ut från brottet till angränsande marker inom Bästeträsks
avrinningsområde, far i kvalitetshänseende inte på något påtagligt sätt avvika från
prov av referensgrundvatten tagna i närheten av täkten. Vid avvikelser tas beslut om
lämplig hantering av vattnet i samråd med tillsynsmyndigheten, t.ex. att behandla
vattnet på plats, pumpa bort det via ett förberett slangsystem, eller till tankbil för
vidare transport.
17. Transportbandet ska vid passage av Mölnermyrs utlopp utföras så att flöde och
vattenkvalitet inte påverkas negativt.
18. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan
verksamheten påbörjas.
Sid 45
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Kontroll av verksamheten
En viktig fråga att beakta vid prövningen av Bungetäkten är verksamhetens
förändring över tiden. Den maximala miljöpåverkan som den fullt utbrutna täkten
har, t.ex. i fråga om hydrologi och påverkan på landskapsbilden, kan sägas vara
"momentan" i den meningen att efterbehandlingsfasen inleds den dag täkten är fullt
utbruten.
Tillåtlighetsbedömningen och MKB:n tar ytterst sikte på denna ögonblicksbild av
verksamheten som ligger ca 30 år fram i tiden. I själva verket börjar verksamheten
med relativt begränsade täkter som successivt växer i etapper under ett tidsspann av
25 år. Detta ger goda möjligheter att genom ett utvecklat kontrollprogram vinna
erfarenheter av verksamhetens inverkan på omgivningen och att kontinuerligt följa
upp och vidta lämpliga anpassningar. Som exempel på detta kan nämnas
tillflödet av täktvatten (grundvatten, ytvatten, nederbörd och smältvatten) som
långsamt kommer att öka från noll vid verksamhetsstart till uppskattningsvis 30 l/s
vid fullt utbrutet brott år 2035. Frågan om fortlöpande kontroll- och uppföljning av
verksamhetens verkningar är därför av central betydelse och skapar ytterligare
förutsättningar för att minimera täktens miljöpåverkan allt eftersom den växer fram.
Det kommer att krävas tekniska åtgärder för att länshålla täkten och för att
upprätthålla vattenbalans och vattenkvalitet vilket bl.a. syftar till att säkerställa att
inga negativa ekologiska konsekvenser uppstår i omkringliggande Natura 2000-
områden och att grundvattnet och Bästeträsk inte påverkas i negativt avseende.
Dessa åtgärder innefattar bl.a. avskärande diken för att leda ytvatten förbi det
framväxande täktområdet samt rening och återföring av länshållningsvatten från
täkten via olika reningssteg och infiltrationsmetoder. Vid en noterad risk för
avvikelser eller påverkan på de hydrologiska omgivningsförhållandena som kan
hänföras till täktverksamheten kan anpassningar och justeringar göras vad avser
infiltration och förbiledning av ytvatten. Kontrollen utgör därmed en integrerad del
av de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som föreslås.
Sid 46
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Nordkalk har utarbetat en modell för kontrollen av verksamheten vilken finns
beskriven i ingivna handlingar i målet. Nordkalk föreslår ett villkor om att ett
kontrollprogram baserat på de principer som redovisas i MKB:n och anpassad till
miljödomstolens dom, ska ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan
verksamheten påbörjas.
Frågan om samlad bedömning med SMA;s tillståndsansökan
SMA söker tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid Stucks kalkbrott och att
en gemensam bedömning av den sammantagna grundvattenpåverkan bör föregå
domstolens avgörande i detta mål. Nordkalk konstaterar att handläggningen av
SMA;s tillståndsansökan befinner sig i ett tidigt handläggningsskede. Nordkalk gör
i förevarande mål gällande att bolaget med föreslagna kontroll- och skyddsåtgärder
kommer att upprätthålla vattenbalans och vattenkvaliteten i täktens omgivningar.
Nordkalk förutsätter att SMA i en framtida eventuell ansökan om bortledande av
grundvatten från täkten vid Stucks måste göra samma åtagande. Detta är dock
omöjligt att uttala sig om i dagsläget eftersom de långtidsprovpumpningar som ska
ligga till grund för ansökan har utvärderat tidigast om ett år. Stucks ligger dessutom
delvis inom ett annat hydrologiskt område varför vissa frågor kommer att vara
unika för verksamheten där. Respektive mål ska därför prövas mot bakgrund av det
kunskapsunderlag som föreligger vid varje givet tillfälle. Den sammanlagda
effekten av de båda verksamheterna får bedömas vid en framtida tillståndsprövning
av vattenverksamheten vid Stucks. SMA har vidare angett att påverkan från täkten
vid Stucks inte är av den omfattningen att ett särskilt tillstånd behöver sökas enligt
Natura 2000-bestämmelserna. Slutligen är bestämmelsen om förening av mål i
miljöbalken, enligt avgörande i miljööverdomstolen, inte tillämplig när fråga är om
två skilda verksamhetsutövare.
Effekten av justerat yrkande mm
Nordkalk har i juni månad 2008 justerat yrkandet vad avser brytdjup från - 9 m
under havsytan till + 1 över havsytan. Justeringen innebär vidare en minskad
brytningstakt och en ny mer specialiserad inriktning på verksamheten i
Sid 47
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bungetäkten. Utredningar främst med inriktning på risk för saltvattenuppträngning
och hantering av inneslutet relikt havsvatten har föranlett Nordkalk att justera
yrkandena vad avser brytdjup och brytningstakt. Det tekniska utförandet av
transportbandet har vidare ändrats för att medge en möjlighet för bolaget att
använda en alternativ lösning i den mån det visar sig tekniskt och ekonomiskt
möjligt.
Skälen till att Nordkalk minskat brytdjupet är i första hand den farhåga för
saltvattenuppträngning i täkten som olika remissinstanser har gett uttryck för och då
främst en eventuell inverkan på kommunens planerade vattentäkt i Bästeträsk. Det
är angeläget att det finns en tillräcklig säkerhetsmarginal mellan täktbotten och det
på ett större djup belägna salta grundvattnet. Som en följd av att Nordkalk justerar
ansökan i fråga om brytdjup har bolaget beslutat om en minskad brytningstakt och
en ny mer specialiserade inriktning på verksamheten i Bungetäkten (stålindustrins
behov). Samtidigt som täktens livslängd bibehålls medför dock förändringarna
neddragningar i personalstyrkan. Den nya inriktningen och den minskade bryttäkten
innebär en i än högre grad långsiktigt god hushållning med den unika gotländska
kalksten som är av riksintresse för landets mineralförsörjning och säkerställer
därmed en långsiktigt hållbar råvaruförsörjning för den svenska och nordiska
stålindustrin.
Vid ett brytdjup på 20 m ger beräkningsmodellen vid handen att influensområdet
reduceras med ca 40 procent till ca 185 m från täktkant. Ytterligare positiva effekter
av det minskade influensområdet utgörs av en minskad effekt på
grundvattenutströmningen till Ojnaremyr; en minskad grundvatteninträngning till
täkten (vilket i sin tur medför mindre täktvattenhantering); minskad risk för en
eventuell påverkan på omkringliggande Natura 2000-områden samt slutligen en
ytterligare minskad risk för skador eller påverkan på enskilda brunnar i
omgivningen. Det i ansökan bedömda influensområdet på 300 m måste mot denna
bakgrund anses vara konservativt och uppfylla rimliga krav på försiktighet i nu
berört hänseende.
Sid 48
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
En minskad brytningtäkt minskar föroreningsmängden från sprängning samtidigt
som recipientvolymen är densamma. Resulterande halter kommer därmed att bli
lägre i Ojnaremyr än som tidigare redovisats. Bedömningar är således gjorda med
god säkerhetsmarginal. I WSP Environmentals rapport görs bedömningen att
behovet av kvävereduktion kan ifrågasättas. Frågan om eventuella åtgärder för
kvävereduktion bör därför avvakta till efter en prövotid på två år, under vilken
period kvävehalterna i utgående vatten upp. En minskad brytningstakt medför även
en reduktion av frekvensen av störningar i form av buller, damning och vibrationer
och luftstötepisoder och annan påverkan i täktens omgivningar.
Nordkalk avser dock att fortsätta utredningarna med målsättningen att på sikt bryta
täkten ner till tidigare ansökt djup. En framtida brytning under +1 m förutsätter
dock en förnyad prövning av miljödomstolen.
SYNPUNKTER
Naturvårdsverket
Naturvårdsverket hemställer att miljödomstolen avslår ansökan. Området står i en
särklass i sitt slag vad avser naturmiljö och omfattar stora, ostörda hällmarks- och
våtmarkskomplex med rik biologisk mångfald. Den planerade täkten har ett flertal
Natura 2000-områden i sin absoluta närhet. Bästeträskområdet har dessutom av
verket föreslagits som lämpligt nationalparksobjekt.
Enligt Naturvårdsverkets uppfattning är den sökta verksamheten inte förenlig med
miljöbalkens mål om att bl.a. skydda värdefulla naturmiljöer och att använda mark
och vatten på ett sätt som främjar en ekologisk långsiktigt god resurshushållning.
Enligt Naturvårdsverket är den långsiktigt bästa hushållningen med marken, vattnet
och den fysiska miljön i övrigt att området bevaras opåverkat.
Naturvårdsverkets bedömning är att den planerade täkten skulle innebära ett mycket
omfattande ingrepp i ett område som är av riksintresse för naturvården. Enligt
Sid 49
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
verkets uppfattning ger därför den planerade täkten upphov till påtaglig skada enligt
3 kap 6 § miljöbalken. Naturvårdsverket anser att den långsiktigt bästa
hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt är att området
bevaras opåverkat och att riksintresset för naturvården bör ges företräde vid en
avvägning.
Naturvårdsverket anser att tillstånd inte kan medges enligt 9 kap 6 a § första
stycket miljöbalken. Vid en avvägning mellan behovet av materialet och de skador
på djur- och växtlivet som täkten kan befaras orsaka anser verket att det
senare intresset har betydligt större tyngd och därför ska ges företräde.
Verksamheten kan vidare befaras försämra livsbetingelser för en rad rödlistade
arter i området.
Naturvårdsverket anser att det saknas förutsättningar för att tillstånd enligt 7
kap 28 a § miljöbalken ska kunna lämnas. Naturvårdsverket anser att den sökta
verksamheten är av sådan art och omfattning att den kan skada de livsmiljöer
som avses skyddas i Natura 2000-områdena Bästeträsk, Bräntings haid samt
Gildarshagen och att den innebär en störning som på ett betydande sätt kan
försvåra bevarandet av de arter som avses skyddas i Natura 2000-området.
Bolagets ändringar av ansökans omfattning ändrar inte Naturvårdsverkets yrkande
om avslag av tillståndsansökan. Ändringarna påverkar i huvudsak heller inte verkets
grunder för yrkat avslag då ändringarna i huvudsak inverkar på risker kopplade till
planerad vattentäkt och inte på det omfattande ingrepp i områdets värdefulla
naturmiljöer som skulle bli en följd av etableringen.
Långsiktigt god hushållning med mark- och vattenområden
Sökanden har beskrivit fyndigheten som unik med avseende på kalkstenens kvalitet
och ekonomiska brytvärdhet. Sökanden anger vidare att Bungealternativet är det
enda ekonomiskt försvarbara alternativet. Naturvårdsverket ifrågasätter inte att
platsen är lämplig med hänsyn till ändamålet, d.v.s. brytning av kalksten.
Ifrågavarande verksamhet kommer dock att ta en mycket värdefull naturmiljö i
Sid 50
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
anspråk. Naturvårdsverket är medvetet om att även andra lokaliseringar innebär
påfrestningar på miljön. Det kan vidare tänkas att alternativa lokaliseringar och
utformningar innebär att kalken inte håller samma kvalitet eller att behovet av
kalkstenen exempelvis måste tillgodoses av flera täkter. Mot bakgrund av områdets
karaktär anser dock verket att det måste ställas höga krav på en utredning om vilken
plats som är lämplig för att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och
olägenhet för miljön. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning har inte sökanden
förmått visa att platsen är lämplig för att ändamålet ska kunna uppnås med minsta
intrång och olägenhet för miljön.
Hushållning med mark- och vattenområden
Mot intresset av att bedriva täkt på platsen står intresset av att bevara ett orört
område med osedvanligt höga naturvärden. Bästeträskområdet har utpekats och
beskrivits som ett mycket värdefullt område ur naturmiljösynpunkt i samband med
bland annat beslut om områdesskydd enligt miljöbalken och nationella
inventeringar.
Naturvårdsverket har vidare ansvar för planering av och förslag till nya
nationalparker. För närvarande pågår en översyn av planen och regeringen har
angivit att förutsättningarna för en nationalpark vid Bästeträsk bör övervägas.
Naturvårdsverket har bedömt området vid Bästeträsk och funnit att det väl
motsvarar de kriterier som gäller för nationalparker. Att Bästeträskområdet föreslås
som lämpligt nationalparksobjekt är naturligtvis i sig ett ställningstagande i ett
nationellt perspektiv till områdets mycket höga naturvärden.
En stor del av värdet med att bevara området för framtiden består just av
orördheten. När verksamheten på området avslutas och fyndigheten är uttömd har
området skadats på ett irreversibelt sätt. Det är således inte möjligt att bevara
området för framtiden samtidigt som täkt bedrivs på platsen. Enligt
Naturvårdsverkets uppfattning har inte sökanden på ett övertygande sätt visat att det
från allmän synpunkt i stället skulle vara god hushållning med mark- och
vattenområden att bedriva täkt på platsen. Enligt verkets uppfattning är området
Sid 51
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
mest lämpat för att bevaras för framtiden och det medför även en från allmän
synpunkt god hushållning med mark- och vattenområdet. I denna bedömning ligger
även att det är fråga om en specifik och avgränsad fyndighet som kan tillgodose
behovet av materialet under en relativt kort period jämfört med
hushållningbestämmelsernas flergenerationsperspektiv.
Ifrågavarande mark- och vattenområden är obetydligt påverkade av ingrepp i miljön
och ska således skyddas så långt det är möjligt mot åtgärder som kan påtagligt
påverka områdenas karaktär enligt 3 kap 2 § miljöbalken. Den planerade täkten
kommer ofrånkomligen att påtagligt påverka ifrågavarande markområdens karaktär.
Naturvårdsverket anser inte att sökanden förmått visa att behovet av material inte
kan tillgodoses med annan utformning och/eller annan lokalisering utan att ta det
stora opåverkade markområdet i anspråk.
Naturvårdsverket delar inte bolagets uppfattning att justeringen av yrkandet skulle
innebära en bättre hushållning av kalkstensresursen eller att ändringarna skulle
stärka bolagets argument avseende riksintresseavvägningen. Verket anser tvärtemot
att ändringarna begränsar nyttan, sett till resursen kalksten, av det sökta uttaget.
Verksamheten skulle i stort innebära lika stor skada på bland annat riksintresset för
naturvården som med tidigare sökt utformning samtidigt som en avsevärt mindre
mängd kalksten skulle kunna tillgodogöras. Naturvårdsverket anser heller inte att
bolagets resonemang om inriktning mot stålindustrisegmentet som främsta
kundkategori är relevant. Bolaget har ju tidigare hävdat att stålindustrin kväver
speciella kvaliteter ur den sökta Bungetäkten och har inte redogjort för varför nu
samtliga kalkstenstyper kan styras till stålindustrin. Naturvårdsverket anser att en
långsiktigt hållbar utveckling av kalkindustrin på Gotland istället förutsätter att
industrin fortsätter att förbättra tekniken för att använda kalk med lägre kvalitet i
stålframställning, att alternativa områden för kalkbrytning på Gotland eftersöks där
påverkan på känsliga och värdefulla naturområden kan undvikas samt att industrin
överväger import av vissa kalkkvaliteter. Naturvårdsverket konstaterar att nu begärt
uttag om 62,5 miljoner ton kalksten ligger närmare de uppskattade totala reserverna
kalksten om 45 miljoner ton i alternativet Hangvartäkten. Hangvaralternativet,
Sid 52
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
ensamt eller i kombination med andra mindre fyndigheter, bör därför redovisas
utförligt som ett jämförbart alternativ.
Sökanden har redovisat konsekvenserna avseende utsläpp till luft av att importera
tre miljoner ton kalk till svensk industri. Detta motsvarar hela Nordkalks produktion
på Gotland men endast hälften av stålindustrins behov av detta flöde. Om andra
användare har samma höga krav på specifika brännegenskaper framgår inte.
Analysen är intressant som ett ”värsta fall” men sökanden bör även utreda exempel
på möjligheter att till viss del importera exempelvis kalksten med goda
brännegenskaper eller att från andra täkter i Sverige införskaffa kalk med lägre
kvalitet. Vidare borde kostnaderna och miljökonsekvenserna av sådana alternativa
materialflöden bedömas.
Naturvårdsverket ifrågasätter bolagets påstående att den sökta täkten, i linje med
hushållningsbestämmelserna, skulle innebära en permanent lösning av
vattenförsörjningsfrågan på norra Gotland. Verket anser inte att en omfattande
industriell täktverksamhet är ett lämpligt sätt att omvandla en mindre känslig
grundvattenvattenförekomst till en betydligt känsligare ytvattenförekomst.
Verksamheten som sådan innebär risker som kan påverka grundvattnet inom
området under minst hela verksamhetstiden. Verket ifrågasätter också underlaget
avseende hur kommande storskaliga ytvattenuttag skulle påverka kringliggande
hydrologiskt känsliga naturområden. Mer vatten kommer inte finnas tillgängligt på
grund av att området omformas till en ytvattentäkt. En sådan ytvattentäkt skulle
även öka sårbarheten för vattenförsörjningen vid tex. förorening av vattentäkten.
Påtaglig skada på naturmiljön i område av riksintresse för naturvården
Det föreslagna brytningsområdet är en central del av det 9707 hektar stora
riksintresset Bästeträsk med omgivningar. Naturvårdsverket beslutade i februari
2000 om vilka områden på Gotland som är av riksintresse för naturvård. Beslutet
baseras bl.a. på rikstäckande inventeringar av våtmarker, skog samt ängs- och
hagmarker.
Sid 53
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Naturvårdsverket anser att riksintressets mest framstående värde består av de
omfattande, ostörda hällmarks- och våtmarkskomplexen med rik biologisk
mångfald, bland annat många rödlistade arter. Enligt Naturvårdsverket står området
i en särklass i sitt slag på Gotland och i Sverige, särskilt med avseende på väl
utvecklade naturtyper i stora mosaiker som utgör en sammanhängande yta samt
graden av orördhet. Liknande natur finns på andra delar av Gotland men inte alls av
samma klass. Den extrema ansamlingen av skogliga nyckelbiotoper understryker
dessa förhållanden. Det bör vidare framhållas att det är ovanligt att ett naturområde
kan uppvisa så starka samlade biologiska och geologiska värden samt värden med
hänsyn till naturlighet.
Skadorna på den mark som omfattas av själva täkten kommer att vara irreversibla.
För marken längs med transportbandet, kommer en återhämtning troligen att kunna
ske, men först efter mycket lång tid. Det handlar om minst en eller flera
trädgenerationer vilket i dessa områden med låg tillväxttäkt innebär mer än 100-200
år. Även om skogen återkommer är det långt ifrån säkert att de hotade arter som
lever i dessa miljöer återkommer. Det gäller bl.a. mossor och lavar, däribland
Sveriges viktigaste förekomst av den akut hotade falska guldskivslaven. Områdets
mycket låga produktivitet, exempelvis mycket låg skoglig bonitet, innebär att
läkningsprocesser tar mycket längre tid än i områden på samma breddgrad med
annan berggrund, jordmån och andra naturgivna förutsättningar. Längs
transportbandet finns det också risk för permanent störning av häckande kungs- och
havsörn under de decennier som transportbandet är i funktion.
Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2005:17) om påtaglig skada kan sådan
skada på naturmiljön uppstå om en åtgärd mer än obetydligt kan skada något eller
några av de naturvärden som utgör grunden för riksintresset. En negativ inverkan
som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för
riksintresset bör som regel anses utgöra påtaglig skada på naturmiljön. Vidare
framgår det att man vid bedömningen av om en åtgärd ska anses påtagligt skada
naturmiljön bör beakta hur mycket, på vilket sätt och för hur lång tid åtgärden kan
inverka negativt på de värden som utgör grund för att området har bedömts vara av
Sid 54
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
riksintresse. Områdets känslighet för påverkan bör beaktas liksom naturmiljöns
återhämtningsförmåga.
Av Naturvårdsverkets handbok (2005:5) med allmänna råd för tillämpningen av 3
kap 6 § andra stycket miljöbalken, sid. 49 f, framgår att man bör beakta om den
föreslagna åtgärden påverkar särskilt skyddsvärda eller känsliga naturtyper eller
hotade djur- och växtarter negativt.
Naturvårdsverkets bedömning är att den planerade täkten skulle innebära ett mycket
omfattande ingrepp i ett område som är av riksintresse för naturvård. De mycket
höga, i många fall unika, naturvärden som utgör grunden för riksintresset skulle
därigenom gå om intet för all framtid. Enligt Naturvårdsverkets uppfattning är det
därmed uppenbart att den planerade täkten ger upphov till påtaglig skada enligt 3
kap 6 § miljöbalken.
Oförenliga ändamål, riksintresseavvägning
Enligt nyss nämnd handbok, sid. 56, ska man vid en bedömning av vilket
riksintresse som ska ges företräde beakta bl.a. om det finns möjlighet till alternativ
lokalisering av det konkurrerande riksintresset, om det konkurrerande riksintresset
är en permanent verksamhet, om de förhållanden som utgör grunden för
riksintresset för naturvård är unika eller mycket ovanliga i landet eller regionen, om
det finns livsmiljöer för akut hotade arter i området, om skyddsvärda eller känsliga
naturtyper berörs, om området som är av riksintresse för naturvården har dålig
återhämtningsförmåga, skadans storlek på riksintresset för naturvård och samhällets
behov av att utnyttja området för det konkurrerande riksintressets ändamål.
Naturvårdsverket anser att den långsiktigt bästa hushållningen med marken, vattnet
och den fysiska miljön i övrigt är att området bevaras opåverkat och att riksintresset
enligt 3 kap 6 § miljöbalken därför bör ges företräde. Detta eftersom
sammansättningen av naturtyper och naturvärden som utgör grunden för
riksintresset är ovanliga nationellt och är så väl företrädda att riksintresseområdet
enligt Naturvårdsverkets uppfattning kan betecknas som unikt. I området finns ett
stort antal rödlistade arter och ett högt skyddsvärde föreligger för naturtyperna.
Sid 55
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Skadorna kommer delvis att vara oåterkalleliga och i övrigt kräva mycket lång tid
för återhämtning.
Vad gäller transportbandet bör det noteras att det endast till en mindre del av sin
längd löper genom ett område som är utpekat som riksintresse med avseende på
förekomsten av ämnen och material för landets materialförsörjning. Större delen av
det område som påverkas av transportbandet är endast utpekat som riksintresse för
naturvården. Någon avvägning mellan olika motstående riksintressen behöver i
detta avseende därmed inte göras. Som ovan påpekats bedömer Naturvårdsverket att
transportbandet och dess påverkansområde skulle orsaka påtaglig skada på
naturmiljön och att de negativa effekterna för naturvärdena troligen kommer att
kvarstå i långt mer än ett sekel efter avslutad verksamhet.
Behovsprövning enligt 9 kap 6 a § miljöbalken
Sökanden har uppgett att det finns ett stort behov av materialet som kan utvinnas ur
just Bungetäkten. Naturvårdsverket ifrågasätter inte att sökanden kan avsätta
materialet. Däremot anser verket att det inte är visat att behovet av materialet från
den sökta täkten kan anses överväga den skada ur naturvårdssynpunkt som
verksamheten kommer att orsaka.
Tillstånd får inte lämnas till en täkt som kan befaras försämra livsbetingelserna för
någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande.
Inom området för den planerade täkten finns en rad arter som är hotade, sällsynta
eller i övrigt hänsynskrävande. Den s.k. rödlistan ger vägledning om vilka arter som
berörs. Rödlistan är en förteckning från ArtDatabanken, SLU, över de arter som
bedöms inte ha långsiktigt livskraftiga populationer i Sverige. Med andra ord, arter
som löper risk att försvinna från landet.
På norra Gotland finns ca 550 rödlistade arter registrerade, vilket är knappt hälften
av alla rödlistade arter som påträffats på hela Gotland. På norra Gotland finns
dessutom de rödlistade arterna ofta i större antal än i andra områden.
Sid 56
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
På norra Gotland finns många förekomster av arter inom flera organismgrupper som
i övriga Sverige är extremt sällsynta. Exempel på sådana grupper är lavar,
kärlväxter, fjärilar, marksvampar och skalbaggar. Den planerade täkten ligger inom
ett stort område bestående av ett mosaikkomplex av hällmarker, hällmarksskog och
våtmarker där förekomsten av rödlistade kärlväxter är oerhört rik jämfört med
övriga Sverige. Detta område hyser förmodligen norra Europas artrikaste
tallanknutna skalbaggsfauna.
Av rödlistade och hotade arter i det föreslagna täktområdet kan exempelvis
gaffelfibblan nämnas. Globalt förekommer den enbart på Öland och Gotland och
beståndet i täktområdet antas hysa en betydande del av världspopulationen. Andra
hotade arter i täktområdet är bl.a. apollofjäril och svartfläckig blåvinge. Längs
transportbandet finns en nationellt mycket viktig förekomst av falsk guldskivlav,
samt i nära anslutning även boplatser för de båda svenska örnarterna. För alla dessa
och ytterligare ett stort antal rödlistade arter innebär täkten respektive
transportbandet att livsbetingelserna försämras. Naturvårdsverket delar således inte
sökandens syn om en utebliven, eller mer marginell, påverkan för flertalet arter.
Natura 2000
Sökanden har inte redogjort för hur stor areal av de förtecknade naturtyperna som
kommer att påverkas negativt eller utvecklat hur skador på våtmarksområdena ska
undvikas. Trots dessa brister i ansökan bedömer Naturvårdsverket att det är
uppenbart att täkten på ett betydande sätt kan påverka naturmiljön i angränsande
Natura 2000-områden och därmed initiera en tillståndsplikt. Förändringarna i
området är, som verket utvecklat ovan, omfattande och permanenta.
Naturvårdsverket anser att den sökta verksamheten är av sådan art och omfattning
att den kan skada de livsmiljöer som avses skyddas i ett Natura 2000-område och att
den innebär en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av de
arter som avses att skyddas i Natura 2000-områdena. Tillstånd kan därför inte
lämnas enligt 7 kap 28 a § miljöbalken. Enligt Naturvårdsverkets handbok med
allmänna råd, Natura 2000 i Sverige, är redan risken för att skador uppkommer eller
Sid 57
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
för att störningar som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av
arten eller arterna kan uppkomma tillräcklig för att åtgärden inte ska vara tillåten.
Placeringen av den föreslagna täktverksamheten, omedelbart gränsande till Natura
2000-områdena Bästeträsk och Bräntings haid är direkt olämplig med hänsyn till
möjligheterna att bevara utpekade arter och habitat i långsiktigt gynnsam
bevarandestatus. Påverkanszonens bredd beror på vilka habitat eller arter som
diskuteras och kan variera från några tiotals meter upp till flera hundra meter och
undantagsvis kanske kilometervis.
Påverkan på habitaten kan vara både direkt och indirekt. Det rör sig främst om olika
typer av våtmarker samt skogliga habitat. Samtliga våtmarkshabitat i dessa Natura
2000-områden är ytterst känsliga för åtgärder som kan förändra deras intrikata och
känsliga hydrologi. Små förändringar i såväl ytvatten- som grundvattenbalans
bedöms kunna ge mycket stora och i många fall irreversibla skador på habitaten och
deras arter. När det gäller Natura 2000-områdena Bästeträsk och Bräntings haid
skär det föreslagna täktområdet dessutom av ett intrikat system av mycket
värdefulla våtmarker inom och mellan dessa områden. Naturvårdsverket bedömer
att hydrologin och därmed de olika våtmarkerna med flera utpekade särskilt
prioriterade habitat riskeras att skadas permanent. Utpekade våtmarker av högsta
nationella klass samt flera utpekade, särskilt prioriterade Natura 2000-
våtmarkshabitat med naturlig, opåverkad hydrologi ska under mycket lång tid och
delvis för all framtid ersättas av artificiell pumpning av vatten, vallar för att leda av
ytvatten, samt omgrävning och omledning av befintlig bäckfåra. Även om täkten
efter att verksamheten upphört återfylls med vatten kommer hydrologin i
kantzonernas övre delar vara permanent påverkade.
De skogliga miljöerna riskerar särskilt att skadas genom kanteffekter direkt mot
täktområdet. Det kan bl.a. medföra förändringar i mikroklimat, solinstrålning,
vindpåverkan m.m. Flera särskilt utpekade prioriterade skogliga habitat berörs.
Sid 58
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
För de hotade arter som lever i våtmarkerna och skogsmiljöerna riskerar täkten att
påverka genom fragmenteringseffekter, barriäreffekter och förändrade livsvillkor
genom kanteffekter. Att ett större orört skogs- och våtmarksområde fragmenteras
gör inte bara att arternas totala livsutrymme minskar. Det blir också svårare för
arterna att sprida sig mellan olika lämpliga habitat. Lämpliga habitat riskerar att
hamna under kritiska arealkrav, och artens faktiska population kan därmed minska
avsevärt. För en hotad art kan effekten av att våtmarkerna och skogen i det
planerade täktområdet raderas ut få mycket stora negativa konsekvenser i områden
även långt utanför täktområdet.
Naturvårdsverket konstaterar vidare att någon egentlig bedömning av hur stora ytor
som kommer att skadas saknas i underlaget. För den prioriterade naturtypen västlig
taiga, som totalt kommer att beröras av kanteffekter längs en stäcka av 670 + 400
m, gör sökanden samma bedömning för hela området, d.v.s. att bevarandemålen inte
kommer att påverkas negativt, trots att väderstreck, vindpåverkan och hydrologi
skiljer sig åt mellan de olika berörda Natura 2000-områdena och trots att sökanden
har identifierat förändrade förhållanden såsom ökad solexponering och
vindhastighet, torrare lokalklimat, förändrad hydrologi, barriäreffekter och förlust
av naturmiljöer på täktytan, damning och buller. Förklaringen till varför påverkan
längs den drygt en km långa kantzonen inte skulle påverka bevarandemålen för
västlig taiga behandlar i stort sett tallens tålighet för uttorkning och fördelen av
ökad mängd död ved. Att Natura 2000-områdenas kärlväxter och tallar är torktåliga
är ju dock inte samma sak som att de inte påverkas vid förändrad hydrologi. Dessa
skogar och dess arter har anpassats till växelvis torka och vatten. Naturvårdsverket
delar inte sökandens syn på att dessa torra skogshabitat inte är särskilt känsliga och
därför inte kommer att påverkas negativt av täktverksamheten. Tvärtom anser
verket att den lilla men avgörande fukt- och vattentillförsel som växterna är
beroende av under sommarens torrperioder gör att området är ytterst känsligt för
förändringar i hydrologin, och vidare att förändrat lokalklimat och kanteffekter
genom täkten otvivelaktigt kan påverka denna balans negativt för växternas del.
Sid 59
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
För Bästeträsk och Bräntings haid tar respektive bevarandeplan upp många
ovanliga och känsliga arter, såväl rödlistade arter som arter från EU:s art- och
habitatdirektiv respektive fågeldirektivet. Gaffelfibblan har även här en nyckelroll.
En stor del av världspopulationen bedöms finnas i täktområdet samt i angränsande
delar av Bästeträsk och Bräntings haid. Täkten innebär att områdets viktigaste
växtlokaler för arten utraderas vid kalkbrytningen och att förekomsterna i
angränsande delar av Natura-områdena påverkas negativt av den minskande
totalpopulationen, fragmentering, barriäreffekter och risk för förändrade
livsbetingelser. Arten är beroende av fuktiga vinterförhållanden och risken för
negativ påverkan genom förändrad hydrologi kan inte uteslutas.
Andra arter där Naturvårdsverket, till skillnad från sökanden, anser att negativa
effekter på arternas långsiktiga bevarandestatus i Natura 2000-området inte kan
uteslutas är exempelvis skalbaggen gulfläckig praktbagge, fjärilen svartfläckig
blåvinge och kärlväxten kalknarv, for att ta några exempel.
Även oberoende av den hydrologiska påverkan i de berörda Natura 2000-områdena
bedömer Naturvårdsverket att den sökta verksamheten kommer att innebära en
störning som på ett betydande sätt kan försvåra för många av arterna i objekten.
Exempelvis kan den gulfläckiga praktbaggens bevarandestatus påverkas negativt
genom förlust av livsmiljö (täktområdet), minskning av totalpopulationen, samt
fragmenterings- och barriäreffekter.
De sammantagna riskerna och effekterna som sökanden identifierat är omfattande
och komplexa och kräver en bred noggrann analys som tar hänsyn till vilka
strukturer och funktioner samt vilka typiska arter och arters livsmiljöer som riskerar
att skadas genom verksamhen. Bedömningen försvåras av att sökanden inte
tillräckligt undersökt hydrogeologiska avvikelser i täktens kantzoner eller påverkan
på bland annat våtmarker och funktion av de vallar, kanaler, tärningar m.m. som
föreslås i anslutning till Natura 2000-områdena.
Sid 60
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
För det fall kompletterande hydrogeologiska undersökningar, i likhet med den
genomförda kommunala provborrningen med en grundvattenpåverkan upp till 1000
m, skulle visa på ett större påverkansområde, kan den areal som påverkas för
respektive naturtyp bli större än den som antagits genom sökandens avgränsning om
300 m. Dessutom är det oklart hur sökanden avser att anlägga de artificiella vallar
m.m. som föreslås för att skada inte ska uppkomma framför allt på naturtyperna
"Rikkärr" och "Kalkkärr med Gotlandsag”. Om åtgärderna inte fungerar
tillfredsställande kan skadan nära kantzonen bli stor och den yta som faktiskt
påverkas bli större än förväntat. I Bräntings haid riskerar stora arealer av olika
naturtyper att påverkas negativt, varav flera är prioriterade habitat, bl.a. merparten
av Gräsmarker på kalkhällar 6110 och uppemot en tredjedel av arealen Rikkärr
7230. Även flera andra naturtyper riskerar att påverkas påtagligt.
Sammantaget anser Naturvårdsverket att den planerade täktverksamheten riskerar
att allvarligt skada de livsmiljöer som de omgivande Natura 2000-områdena avser
att skydda. Verksamheten riskerar även att påtagligt försämra livsbetingelserna för
de hotade arterna i Natura 2000-områdena, och att utpekade Natura 2000-arters
långsiktigt gynnsamma bevarandestatus därmed kan påverkas negativt.
Täktplanerna strider därför mot Natura 2000-områdenas bevarandesyfte och
bevarandeplaner.
Naturvårdsverket bedömer att förutsättningar för tillstånd jämlikt 7 kap 29 §
miljöbalken saknas i det aktuella fallet.
Alternativa lokaliseringar
Sökandens skäl för att inte presentera jämförbara alternativ är bland annat
fyndigheternas begränsade volym, risk för tidsbrist och brist på rådighet över
marken. Naturvårdsverket anser inte att dessa skäl bör beaktas i prövningen enligt
miljöbalken och vidhåller att det är av vikt att sökanden beskriver alternativa
lokaliseringar av verksamheten. Det bör vara fullt möjligt att beskriva lösningar
med en kombination av mindre täkter samt att nya fyndigheter söks och redovisas.
Sid 61
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Hydrogeologisk undersökning
Naturvårdsverket anser inte att den hydrogeologiska undersökningen avseende
bland annat dimensionering och placering av brunnar samt genomförande av
provpumpningar är tillräcklig för att avgöra omfattningen av skadorna på de
naturmiljöer som gränsar till den planerade täkten. Provpumpningar har genomförts
under alltför kort tid och i otillräckligt dimensionerade s.k. smalhålsborrhål.
Dessutom har "riktigt" dimensionerade brunnar inte alls utförts i kantzonerna mot
Bräntings haid och Bäste träsk eller inom området i övrigt.
Naturvårdsverket har låtit granska sökandens ansökan och MKB ur hydrogeologisk
synpunkt. Enligt denna granskning är de utförda korttidspumpningarna alltför få,
har för liten spridning inom täktområdet, är alltför kortvariga, är inte upprepade och
är inte relaterade till kärnborrhålens geologi och grundvattenytans läge. Någon
diskussion om sannolikheten av förekomst av större anomalier i berggrunden av den
typ som den kommunala provpumpningen i södra delen vid väg 148 visade görs
inte.
Det saknas en redogörelse från den enda långtidsprovpumpning som hittills
företagits i Bungetäktens närmaste omgivning, nämligen den kommunala
månadslånga provpumpningen år 2004. Dessutom saknas information om
observationsbrunn söder om väg 148. Denna provpumpning är mycket
intressant genom att grundvattenytan påverkades på ett avstånd av 1000 -
1500 m från pumpplatsen. Detta är med all sannolikhet ett exempel på en
hydrogeologisk anomali i berggrunden.
Frågor om förändringar i ytvattenregimerna under brytningstiden och tiden
tills täkten har bedömts vara helt vattenfylld är sannolikt de helt kritiska
frågorna för säkerställandet av Natura 2000-områdenas framtid. Dessa frågor
har i flera avseenden inte berörts alls i ansökan.
Det saknas en geohydrologisk matematisk modell som täcker föreslaget
brytningsområde med omgivning och omgivande Natura 2000-områden.
Sid 62
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Naturvårdsverket anser sammanfattningsvis att dagens kunskapsläge inte är
tillräckligt och att eventuella framtida undersökningar har någon betydelse i detta
skede. Enligt verkets mening utgör avsaknaden av korrekt dimensionerade,
placerade och genomförda borrhål samt provpumpningar en avgörande brist i
MKB:n. Dessa undersökningar utgör en viktig del av utredningen, men även
kompletterade analyser krävs för att klarlägga såväl yt- som
grundvattenförhållanden inom området. För att det ska vara möjligt att bedöma
omfattningen av de risker och effekter som kan uppkomma på miljön krävs enligt
Naturvårdverket en betydligt mer omfattande hydrogeologisk undersökning.
Bolaget har genom SF GeoLogic AB genomfört kompletterande undersökningar
bland annat i form av tolv korttidsprovpumpningar. Naturvårdverket tolkar
rapportens slutsatser som att försiktiga bedömningar avseende vattenförande
strukturer vid täktkanten kan göras. Samtidigt pekas på att en bedömning avseende
vilket scenario (avseende strukturgeologi och grundvattenströmning) som är troligt
inte har kunnat undersökas fullt ut i denna utredning p.g.a. brist på observationshål i
vissa riktningar.
Påverkan på grundvatten och naturvården
Tvärlingsmyrs avrinningsområde är enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rapport ett
hydrologiskt mycket dynamiskt område dvs. responsen på nederbörd skiljer sig
mycket mellan olika tillfällen och platser. IVL gör bedömningen att täkten inte
behöver ha en direkt effekt på Ojnaremyrs grundvattentillflöde men att täkten ändå
kan komma att påverka grundvatteninflödet. Ytterligare undersökningar och
analyser krävs för att nå klarhet i vilken långsiktig påverkan på Ojnaremyr som kan
förväntas. Ansökan saknar även en redovisning av hur skapande av artificiella
vattenfåror, bassänger, översilningsytor samt flödesreglering konkret är tänkt att
fungera tekniskt och biologiskt under överskådlig framtid.
Naturvårdsverket konstaterar att bolaget kraftigt missbedömt tillrinningen av vatten
för båda provtäkterna. För det västra brottet har tillrinningen varit mer än 10 gånger
större än beräknat. IVL konstaterar att "den västra provtäkten har gett upphov till en
Sid 63
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
betydligt större effekt på grundvattensituationen än den förväntade, enligt inlämnad
ansökan" samt pekar på ett antal viktiga erfarenheter, bland annat att "behovet av
fortsatta hydrogeologiska utredningar bekräftas av skillnaderna mellan de båda
provtäkterna". Naturvårdsverket anser att dessa erfarenheter visar att det för
huvudtäkten krävs en betydligt mer omfattande hydrogeologisk undersökning för att
det ska vara möjligt att bedöma omfattningen av risker och effekter som kan
uppkomma på miljön.
Ytvattenutredning
IVL har genomfört en analys av ytvattnets funktion i Tvärlingsmyrs
avrinningsområde på norra Gotland. I rapportens slutsatser redovisas bland annat
att: "Med lämpliga tekniska åtgärder bedöms Bungetäktens effekter på
ytvattensituationen i Bästeträsks och Brantings haids Natura 2000-områden kunna
begränsas så att inga negativa konsekvenser uppstår." I rapporten nämns kort
tänkbara lösningar för reglering av ytvattenflöden. Naturvårdsverket vill åter
framhålla att en noggrann redovisning bör lämnas av hur sådana, enligt rapporten
nödvändiga system, är tänkta att fungera ur teknisk och biologisk synpunkt samt
erfarenheter av likartade situationer även långt efter det att täkten avslutats.
Rapporten behandlar inte sådana utvecklade färdiga förslag till lösningar och inte
heller annat än översiktligt förändrade förutsättningar för flora och fauna.
Naturvårdsverket anser därför att IVL:s slutsats är hypotetisk och saknar betydelse.
Teknik för behandling av vatten
WSP har upprättat ett principförslag som beskriver olika möjligheter att omhänderta
och behandla läkagedagvattnet. Rapporten beskriver även allmänt olika tekniker för
rening av läkagedagvatten. Det är fråga om högst schematiska beskrivningar om hur
rening av läkagedagvatten och återföring av ytvatten skulle kunna gå till. Verket har
inte ifrågasatt att tekniska lösningar för att rena dagvatten finns tillgängliga och
vidhåller att sökanden dessutom noga bör redovisa hur sådana omfattande
regleringar av ytvattenflöden är tänkta att utformas och fungera.
Sid 64
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Strategi för formellt skydd av skog
Bolaget framhåller att Bungetäkten inte längre är utpekat som område i
länsstyrelsens strategi för formellt skydd av skogsmark. Naturvårdsverket vill dock
framhålla att det faktaunderlag som låg till grund för ett tidigare utpekande
fortfarande gäller. Området innehåller således en viktig del av den koncentration av
skogliga nyckelbiotoper som finns i Bästeträskområdet.
Slitage på området vid en eventuell nationalparksbildning
Bolaget pekar på ett ökat slitage på området vid en nationalparksbildning. Vid en
nationalparksbildning sker en noggrann planering av hur området ska göras
tillgängligt och skötas. Parken ska inte utsättas för slitage som medför risker för
naturvärden. Bolagets påståenden om störningseffekter av en nationalpark saknar
grund. Den planerade kalkbrytningen kommer däremot göra det omöjligt att
upprätthålla de naturvärden som finns i området för täkten och kommer enligt
verkets bedömning dessutom att innebära buller och damm runt om och slitage i
närområde och längs det projekterade transportbandet.
Miljökonsekvensbeskrivningen
Naturvårdsverket anser att MKB:n inte uppfyller miljöbalkens krav
avseende alternativredovisning, beskrivning av försiktighetsåtgärder eller uppgifter
som krävs för att bedöma täktens påverkan på människors hälsa, miljön och
hushållningen med mark och vatten och att den därför inte bör godkännas.
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
SGU tillstyrker ansökan samt anser att ett kontrollprogram bör fastställas.
SGU har anfört att huvuddragen i den komplexa grundvattenströmningen i
anslutning till den tänkta brytningen är väl dokumenterad och verifierad genom de
undersökningar och resultat som redovisats. SGU anser vidare att slutsatser och
prognoser avseende grundvattnets kvalitet är väl grundade och genomarbetade.
Sid 65
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
SGU har anfört att Nordkalk i kompletteringen av ansökan har lämnat väl grundade
och genomarbetade förklaringar och prognoser beträffande risken för och åtgärder
mot saltvatteninträngning. SGU noterar att SMA har påbörjat en tillståndsprocess
om fortsatt brytning inom fastigheten Stucks 1:368. Det är av vikt att de
hydrogeologiska frågeställningarna i de två ärendena ses i ett sammanhang,
eftersom båda aktörerna är eller avser att bli verksamma inom tillrinningsområdet
för Bästeträsk. Från hydrogeologisk synpunkt kan således verksamheterna komma
att samverka.
Länsstyrelsen i Gotlands län
Länsstyrelsen anser att tillstånd för den sökta täktverksamheten inte bör ges.
Miljökonsekvensbeskrivningen i målet kan dock godkännas.
Vattenfrågan
Såväl de kompletterande utredningarna som utvärderingen av provbrotten visar
tydligt hur komplicerad både hydrologin och kalkstensstrukturen i området är. Den
hydrauliska konduktiviteten varierar till exempel mellan 6-10-8 - 1-10-5 m/s. Den
stora variationen beror på kalkberggrundens egenskaper med svårdefinierade och
svårtolkade spricksystem, något som medför att det är mycket svårt att göra
schablonbilder av grundvattnets rörelser. Stort utrymme har ägnats åt att visa att det
inte föreligger någon hydraulisk kontakt mellan kommunens brunnar från
provpumpningen 2004 och det planerade täktområdet. Den viktigaste slutsatsen av
kommunens provpumpningar är dock att det i området finns så svårdefinierade och
svårtolkade sprickformationer att man har mycket svårt att i förväg uttala sig om
grundvattnets rörelser i berggrunden.
Underlagsrapporten rörande mätning av konduktivitet och kloridhalt visar att
saltvatteninträngning i området är trolig. I utredningen har mätning av grundvattnets
konduktivitet och kloridhalt på 25 meters djup utförts i 20 av områdets befintliga
borrhål. Resultatet visar att fyra hål i den nordöstra delen av området har förhöjda
klorid- och konduktivitetshalter. Bolaget bedömer i det kompletterande materialet
Sid 66
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
att övergången till salint grundvatten går cirka 25 meter lägre än täktbotten. Den
ovan redovisade undersökningen visar dock att i det i det aktuella området har
uppmätts förhöjda kloridhalter långt ovan täktbotten. Värt att notera här är också att
detta är under opåverkade förhållanden. Hur grundvattenkvaliteten på djupet
påverkas vid fullt utbruten täkt är oklart.
Länsstyrelsen anser att hydrologin i området är komplex och svårbedömd. Det
framstår fortfarande som oklart vad som egentligen händer när man förändrar
områdets hydrologi genom att ta bort stora mängder sött grundvatten. Förändringar i
vattenströmningen kan medföra påverkan och saltvattenuppträngning både i och
utanför täktområdet. Det saknas förklaringar till de utpekade lågresistiva punkterna,
som kan vara vattenfyllda sprickzoner med kontakt med underliggande saltvatten.
Modelleringen visar också att sådana sprickzoner kan medföra att
saltvattenuppträngning kan ske. Länsstyrelsen gör också bedömningen att det är
svårt att avgöra hur mycket inneslutet relikt havsvatten som finns i området.
Bolaget redovisar tre olika åtgärdsalternativ om grundvatten med höga kloridhalter
erhålls i brottet: utspädning, avsaltning samt bortledning. Ingen av dessa metoder
har redovisats fullt ut.
Natura 2000
När det gäller den planerade täktens påverkan på närliggande Natura 2000-områden
gör länsstyrelsen bedömningen att flera av de livsmiljöer som finns i dessa områden
kan komma att påverkas på ett betydande sätt och främst då genom täktens
påverkan på avrinningsförhållanden och hydrologin. Det är rimligt att anta att
influensområdet lokalt kommer att vara närmare 1000 meter. Förutom i nu aktuell
tillståndsansökan berörs Natura 2000-området Bästeträsk även av SMA:s planerade
bergtäkt och kommunens planerade vattenuttag från Bästeträsk.
Länsstyrelsen menar att det inte som bolaget påstår krävs några "exceptionella
förhållanden" eller "kvalificerade skadenivåer" för att Natura 2000-skyddet ska
hindra verksamheten. I 17 kap 28 b § miljöbalken anges två skadetyper och
gemensamt för dessa är att redan risken för att skada kan uppkomma - antingen
Sid 67
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
genom att skada någon av Natura 2000-områdets naturtyper eller genom att utsätta
någon av områdets skyddsvärda arter för en störning som kan försvåra bevarandet
av arten i området - är tillräcklig för att verksamheten eller åtgärden inte ska vara
tillåten.
Bolaget påstår felaktigt att nationellt föreslagna Natura 2000-områden utgör en
bruttolista och att områden kan komma att tas bort i den mån områdena inte behövs
för att skapa ett tillräckligt skydd i ett europeiskt perspektiv. Sverige (Gotlands län)
har vid ett flertal tillfällen, efter kommissionens utvärderingsmöten, tvärtom varit
tvunget att komplettera listorna med nya områden för att få med tillräckligt mycket
av de naturtyper och arter som direktiven avser att skydda. De svenska Natura
2000-områden som utpekats enligt habitatdirektivet är dessutom inte bara
föreslagna utan nu även fastställda av kommissionen som s.k. särskilda
bevarandeområden.
Transportbandet
Analysen av transportbandet visar på att många konfliktpunkter finns ur
naturvårdssynpunkt där flera hotade naturmiljöer och arter kan komma att beröras.
Det planerade transportbandet kommer att innebära en påtaglig skada på
riksintresset för naturvård och medföra risk för försämrade livsbetingelser för ett
flertal hotade, sällsynta eller i övrigt hänsynskrävande djur- och växtarter. För den
planerade passagen över flera våtmarker har inte någon bedömning gjorts avseende
hydrologisk påverkan på omgivande mark. Länsstyrelsen anser att passagen över
Mölnerbäcken är särskilt känslig och saknar en bedömning över vilken påverkan
transportband och serviceväg kan komma att få på Natura 2000-området
Mölnermyr.
Riksintresset för kulturmiljövård kommer att skadas påtagligt av det planerade
transportbandet. Bolaget hävdar att värdena är högst i centrum och norr.
Riksintresset är dock en helhet och bedöms därefter. Ingen del är därmed mindre
värt än någon annan. Spåren av bandet kommer att finnas kvar i många
generationer, om de någonsin försvinner.
Sid 68
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Strategi för ett formellt skydd av skog
Det aktuella täktområdet ingår i länsstyrelsens Strategi för formellt skydd av skog i
Gotland län.
Naturturism
Bolaget ifrågasätter hur naturturism som ersättning för kalkstensindustrin skulle
kunna gå att förena med de bevarandemål som finns för omgivande naturreservat
och Natura 2000-områden. Länsstyrelsen vill här framföra som exempel
nationalparkerna Söderåsen och Store Mosse, som båda har ett stort antal besökare
(ca 300 000 respektive ca 100 000 personer per år). Bevarandemålen går väl att
förena där med det stora besöksantalet. I de två nationalparkerna utnyttjar besökarna
nästan uteslutande de vandringsleder som finns, vandringsleder som är utformade så
att de inte går genom de känsligaste delarna av parkerna.
Kompensationsåtgärder
Bolaget hänvisar till att fastigheterna Hangvar Flenvike 3:1 samt Hangvar Skälsstäde
1:32 skulle kunna utgöra ersättningsmark. Bolaget måste visa vilka värden
dessa fastigheter har i jämförelse med Bunge Ducker 1:64 samt hur de anser att
detta skulle vara en fullgod kompensation. Länsstyrelsen kan inte utan sådant
underlag ta ställning till detta förslag.
Gotlands kommun
Kommunens inställning allmänt
Kommunen tillstyrker Nordkalks ansökan. För kommunen är det ytterst angeläget
att grundvattnet och Bästeträsk inte påverkas negativt såvitt avser kvalitet och
kvantitet. Kommunen har ansökt om tillstånd till bortledande av vatten (22 l/s) från
Bästeträsk, för allmän vattenförsörjning samt till forskningsstationen i Ar, vilket
understyrker sjöns och dess tillrinningsområdes betydelse för den allmänna
vattenförsörjningen. Risken för saltvatteninträngning till täkten med ödesdigra
konsekvenser för sötvattenresurserna på norra Gotland bedömer kommunen vara
Sid 69
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
liten vid den nu angivna täktbotten på +1 m över havet. Även risken för att
inläckande grundvatten och ytvatten i täkten inte ska renas när det leds bort från
täktområdet bör vara liten om erforderliga skydds- och kontrollåtgärder vidtas.
Utförda undersökningar säkerställer inte att det helt saknas större geologiska
strukturer som kan medföra stor lokal påverkan för bl.a. myrmarker.
Influensområdets utbredning kan därför komma att variera. Mängden inläckande
vatten till täkten kan således bli både större och mindre än den beräknade och
påverka vattenförsörjningen om inte detta vatten återförs till Bästeträsks
tillrinningsområde. Genom ökad väderexponering med öppna dammar och
återinfiltration på naturmark torde tillrinningen minska. Dessutom kommer
tillrinningen till Bästeträsk minska kraftigt under den kanske 100 år långa tiden för
att fylla kalkbrotten när brytningen avslutats. Hur efterbehandling närmare ska
genomföras är oklart. Frågan om säkerhet för de väsentligt mera omfattande
åtgärder än standardiserad efterbehandling som kan bli aktuella efter det att täkten
är utbruten har inte alls uppmärksammats. Kommunen anser att det fortfarande
finns viss osäkerhet kring Bungetäktens påverkan på omgivningen och att det finns
risk för att tillrinningen till Bästeträsk i någon mån kommer att reduceras. Därtill
kommer viss risk för att grundvattnet och Bästeträsks vatten förorenas.
Sammantaget finner kommunen dock att de skydds- och kontrollåtgärder som
Nordkalk planerar att vidta gör att bolaget bör kunna hålla påverkan på en
godtagbar nivå.
Bungetäkten utgör en del av ett mycket stort område med dokumenterat höga
naturvärden. Området anges i den kommunala översiktplanen för Gotlands kommun
som ett område av riksintresse för naturvården och även som ett område där
systemekologisk forskning prioriteras. Värdefulla arter och naturtyper finns även
inom själva täktområdet. Gjorda naturinventeringar utvisar att ett antal rödlistade
arter identifierats, att en stor del av täktområdet utgörs av skogliga nyckelbiotoper,
omfattas av våtmarksinventeringen, utgör värdekärnor och/eller arter eller
naturtyper enligt fågel- och habitatdirektivet mm. Med de försiktighetsmått,
skyddsåtgärder samt kompensationsåtgärder som föreslås bedömer Gotlands
Sid 70
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kommun dock att en samexistens mellan föreslagen verksamhet och
naturvårdsintresset på norra Gotland är möjlig.
Kommunen bedömer således att den påverkan som kommer att ske på områdets
naturvärden som ett resultat av kalkbrytningen inte är av sådan omfattning att det
motiverar en avstyrkan på ansökan. Kommunen poängterar att näringslivsskälen för
en fortsatt kalkbrytning på norra Gotland är starka och en eventuell nedläggning av
Nordkalks verksamhet skulle få negativa sociala och ekonomiska konsekvenser.
Kommunen motsätter sig dock yrkandet om omedelbar verkställighet. Kommunen
yrkar att Nordkalk ska ställa säkerhet för de relativt omfattande åtgärder som kan
bli aktuella när täkten är utbruten.
Rådande grundvattenförhållanden
De befintliga grundvattennivåerna inom det planerade täktområdet ligger mellan +
20 och + 28 m. Avsänkningen av grundvattennivån inom täktområdet kommer att
uppgå till 19-27 m. I kommunens anlitade sakkunnige Håkan Djurbergs
promemoria anges att befintlig grundvattensituation kommer att väsentligt förändras
genom kalkbrytningen. Det nordvästliga grundvattenflödet från Bungeberget
kommer att upphöra och Ojnaremyrens hydrauliska förhållanden kommer att
förändras markant. Täkten kommer att ta i anspråk en stor grundvattenresurs som
inte nyttjas idag. Att avrinningsförhållandena förändras innebär dock inte att
tillrinningen till Bästeträsk upphör, eftersom Nordkalk planerar att återföra vattnet
till Bästeträsks avrinningsområde, men mängden vatten och vattenkvaliteten kan
komma att förändras.
Nordkalk har låtit genomföra tolv korttidsprovpumpningar i åtta brunnar. Varje
korttidsprovpumpning pågick mellan två och sex dagar. Uttaget från brunnarna har
varierat mellan 0,1 l/s och 0,7 l/s. Den totala mängd vatten som tagits ut under
provpumpningarna har varierat mellan 1,3 m3 och 240 m3. Det är svårt, för att inte
säga omöjligt, att beräkna eller bedöma influensområdets lokala utbredning utan att
genomföra provpumpning som efterliknar de förhållanden som ett utbrutet brott
kommer att få. Influensområdets utbredning kommer att variera runt brottet. De
Sid 71
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
geologiska strukturerna kommer att styra influensområdets utbredning och
utseende. I Håkan Djurbergs promemoria anges att det föreligger stor sannolikhet
för att det påträffas strukturer som medför stor lokal påverkan. Är strukturerna
riktade mot myrmarker kan dessa bli påverkade. Om strukturerna är riktade mot
kommunens provpumpningsbrunnar finns risk att privata brunnar påverkas, vilket
indirekt kan komma att påverka den kommunala vattenförsörjningen. Mängden
inläckande vatten kan bli både större och mindre än den beräknade. Eftersom en del
av de brunnar som har provpumpas kan ha hydraulisk kontakt med Ojnaremyrens
våtmarker - där Bästeträsk till stor del får sitt vatten från - är ett klarläggande av
influensområdet av stor vikt för kommunen.
Risk för saltvattenuppträngning och andra grundvattenkvalitetsförändringar
Den tidigare ansökta nivån -9 hade medfört uppenbara risker för att salthaltigt
vatten skulle tränga upp i kalkbrottet. Genom förändringen av yrkandet och
bottennivån har riskerna för saltvattenuppträngning reducerats. Av Håkan Djurbergs
utredning framgår att det enligt teoretiska beräkningar finns indikationer på att det
med hänsyn till det reducerade brytningsdjupet inte kommer att bli någon
saltvattenuppträngning i bergtäkten. Riskerna är dock inte helt obefintliga men det
torde kräva speciella förhållanden för att detta ska inträffa.
Kommunens vattenförsörjning
Den framtida vattenförsörjningen är en av de högst prioriterade lokala miljöfrågorna,
och ett säkerställande av befintliga och planerade vattentäkter utgör en
grundförutsättning för utvecklingen på ön. Hela Bungetäkten ligger inom
Bästeträsks tillrinningsområde. Det planerade uttaget ska i första hand försörja bl a
Fårösunds samhälle och delar av Fårö, områden för vilka kommunen under lång tid
eftersökt och utrett olika möjligheter för en tillfredsställande vattenförsörjning. Det
är mot den bakgrunden av yttersta vikt att varken mängd eller kvalitet på vattnet
inom tillrinningsområdet försämras.
Sid 72
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Beräkning av förlorad tillrinning till Bästeträsk
Tillrinningen till Bästeträsk är redan idag osäker. Kommunens planerade uttag av
ytterligare vatten för den allmänna vattenförsörjningen på Gotland måste dessutom
beaktas. Av Nordkalks yttranden framgår varken hur tillrinningen till Bästeträsk ska
säkras under tiden för brytningen eller under tiden för täktens tilltänkta
uppfyllnadsskede.
Avrinningen från Bästeträsk kan beräknas uppgå till 200 - 250 l/s. Nordkalk har
bedömt att länshållningsmängden kommer att uppgå till ca 30 l/s i genomsnitt under
året. En utebliven återföring av länshållningsvattnet skulle således reducera
avrinningen från Bästeträsk med ca 15 %. En utebliven återföring av
länshållningsvattnet står i konflikt med framför allt ett eventuellt framtida ökat uttag
för allmän vattenförsörjning. Vidare kommer brottet efter avslutad täktverksamhet
att vattenfyllas under en tidsperiod i storleksordningen 100 år varvid tillrinningen
till Bästeträsk kommer reduceras.
Nordkalk avser att återföra täktvattnet till våtmarkssystem som avrinner mot
Bästeträsk. Enligt Djurbergs utredning kommer Ojnaremyr inte att "få det
grundvattenutflöde (vatten med konstant temperatur) som finns idag utan
tillrinningen kommer huvudsakligen att ske på ytan". Detta kan medföra förutom
förändrade levnadsbetingelser för växt- och djurliv även att tillförseln förändras i
tiden på grund av grundvattenmagasinets buffertförmåga. Vidare finns inte någon
ingående bedömning hur tillrinningen kommer att förändras. Mängden inläckande
vatten kan bli både större och mindre än den beräknade. Även här har de geologiska
strukturerna stor betydelse. Även om mängden blir större behöver inte den
kommunala vattenförsörjningen påverkas om den mängden vatten som återförs till
Bästeträsks avrinningsområde ökar i motsvarande mån.
Nordkalk hävdar att avrinningen från det aktuella området inte kommer att minska.
Detta finns dock inte belagt och det är troligare att en ökad väderexponering med
bl.a. direkt solstrålning på öppna dammar och därefter återinfiltration på naturmark
leder till att tillrinningen minskar. Det är inte heller troligt att
Sid 73
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
grundvattenmagasinets buffert och utjämnade effekt på tillrinningen kan återskapas.
Under uppfyllnadsfasen kommer tillringen till Bästeträsk att kraftigt reduceras. Ska
denna konsekvens minska måste åtgärder vidtas som måste pågå i decennier eller
ända upp till ett sekel.
Infiltration av täktvatten
Nordkalk har sökt tillstånd till infiltration av vatten i syfte att öka
grundvattenmängden. Någon beskrivning av hur och när infiltration ska ske saknas.
Enligt Djurbergs utredning framstår det som osäkert om infiltrationen ens är möjlig
och att utredning möjligheten att återföra uppumpat vatten till grandvattenmagasinet
i kalkbergrunden saknas. Det är därför högst osäkert om Ojnaremyr kommer att få
behålla grundvattentillrinningen från söder.
Ojnaremyrs hydrauliska förhållanden kommer vidare med stor sannolikhet att
förändras. Hur detta påverkar hela avrinningsområdets avrinning till Bästeträsk är
inte helt klarlagt.
Risk för förorening av grundvattnet
Vid all täktverksamhet uppkommer restprodukter från tex. sprängning. Det kan
även förekomma andra oönskade ämnen från t.ex. utsläppsolyckor där drivmedel
eller andra ämnen från utlastnings och transportfordon, som påverkar
vattenkvaliteten negativt. För att förorenat vatten inte ska spridas vidare krävs att
det behandlas och genomgår noggranna kontroller och att det först därefter pumpas
bort från brottet. Djurberg gör bedömningen att Nordkalk kommer att ha
behandlingsmetoder och kontrollåtgärder som medför att kvaliteten är godtagbar
innan vattnet lämnar brottet och att riskerna för den kommunala vattenförsörjningen
därmed blir liten.
Användande av inläckande vatten som dricksvatten
Det torde inte finnas några förutsättningar att inom överskådlig framtid använda
vatten från kalkbrottet för allmän vattenförsörjning. Dessutom är kommunen
negativ till att utnyttja ett vatten som närmast är att betrakta som ett avloppsvatten
för dricksvattenproduktion.
Sid 74
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Näringsliv
Kalkfyndigheterna på norra Gotland är av Riksintresse för kalkstensbrytning enligt
beslut av SGU. Upphör denna brytning måste svensk och nordeuropeisk industri
hitta kalksten på annat håll, dvs. utanför landets gränser, vilket uppges bli
kostsammare än idag. Gotlands kommun konstaterar att produktionen således har
ett nationellt intresse, men uppehåller sig inte ytterligare vid det nationella
perspektivet. Det kan inte ifrågasättas att den sökta verksamheten har stor betydelse
för arbetsmarknaden på norra Gotland, som redan är hårt ansträngd genom nedläggningar
och rationaliseringar. Alternativa möjligheter till sysselsättning är i dagsläget
ytterst begränsade, och det står därmed helt klart att en nedläggning av
produktionen får allvarliga negativa konsekvenser. Vilka möjligheter som finns att
på sikt ersätta denna verksamhet med annan sysselsättning är svårt att bedöma.
Förutom de direkta arbetstillfällena påverkas även näringslivet i övrigt genom att de
företag, som säljer varor och tjänster till bolaget, genom bortfall av bolaget som
kund får sämre förutsättningar att överleva och utvecklas. Det är därför kommunens
uppfattning att stora ansträngningar måste göras för att hitta lösningar som
möjliggör fortsatt produktion med hänsyn tagen till de motstående intressen som
finns.
I händelse av att miljödomstolen inte beviljar sökt tillstånd och Nordkalk tvingas
avveckla sin verksamhet minskar antalet sysselsatta på norra Gotland med 5 % (120
personer). Detta motsvarar en ökning av arbetslösheten på Gotland med 0,3 %. I
utredningen sägs vidare att företaget varje år köper lokala varor tjänster för 20-30
mkr, intäkter som försvinner vid en eventuell avveckling av verksamheten. Till
detta kommer konsekvenser i form av minskad konsumtion och minskade
skatteintäkter.
SMA:s ansökan angående provpumpning och utökat täkttillstånd
SMA har en pågående täktverksamhet i Stucks. Även denna bergtäkt ligger inom
Bästeträsks tillrinningsområden. Vattnet från Stucks avrinner i likhet med
Nordkalks bergtäkt till Ojnaremyr och vidare till Bästeträsk. Även från detta
Sid 75
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
område avrinner viss del av vattnet genom grundvattenmagasinet. Djurberg anser
att en bedömning av all planerad täktverksamhets miljöpåverkan borde komma till
stånd innan tillstånd ges till en av täkterna.
Sprängmedelshantering
Nordkalk menar att risken för att kväveföroreningar från sprängmedel sprids till
grundvattnet måste bedömas som mycket begränsad med hänsyn till den teknik som
används vid sprängningsarbetena. Av underlaget framgår att det i princip inte
kommer att förekomma något spill av sprängmedel. Trots detta uppkommer viss
adsorption av kväve i bergmassorna. Det teoretiska kväveläckaget i
länshållningsvattnet uppskattas till 0,7-1,8 ton kväve per år. Med ett
medelvattenflöde på 35 l/s och en ursprunglig kvävehalt på 1 mg/l blir
totalkvävehalten i länshållningsvattnet 1,5-2,6 mg/l. Det är oklart för kommunen
hur dessa beräkningar överensstämmer med erfarenheterna från provbrytningen.
Nordkalk har föreslagit att frågan om åtgärder avgörs först efter en prövotid på två
år. Under denna tid skulle kvävhalterna i utgående vatten följas upp. I materialet
saknas en bedömning av vilken påverkan en total-kvävehalt i länshållningsvattnet
på 2 eller 2,5 mg/l skulle medföra. En sådan analys är en förutsättning för att under
två års tid släppa ut allt länshållningsvatten utan kväverening. Bolaget bör
presentera någon form av anläggning för att reducera spridning av kväve till vatten.
Transportbandet
Nordkalk anser att de skyddsåtgärder som föreslås ska regleras genom det allmänna
villkoret samt att bolaget ska ges viss teknisk frihet vid det faktiska anläggandet av
transportbandet. Kommunen anser att ett alternativ till detta är att villkor 17 ges ett
mera generellt innehåll med avseende på vattenområden.
Efterbehandling
Kommunen har ingen erinran mot att detaljfrågor om efterbehandlingen delegeras
till tillsynsmyndigheten. Kommunen vidhåller dock sin inställning att domstolen i
samband med tillåtlighetsprövningen ska bedöma vilka efterbehandlingsåtgärderna
Sid 76
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
som kan bli aktuella att utföras och konsekvenserna av dessa, främst på områdets
hydrologi.
Skyddsåtgärder och villkor
Det bör föreskrivas som villkor att om verksamheten, trots vidtagna
försiktighetsåtgärder, ändå medför en oförutsedd påverkan på grundvattnet, ska
verksamheten omedelbart upphöra och motåtgärder ska redovisas och genomföras.
Villkor 17 anger att transportbandet vid passage av Mölnermyrs utlopp ska utföras
så att flöde och vattenkvalitet inte påverkas negativt. Detsamma ska gälla vid övriga
vattendrag och mindre våtmarker som transportbandet kommer att korsa.
Säkerhet
Den säkerhet som Nordkalk föreslår avser en standardiserad efterbehandling. De
åtgärder som kan bli aktuella efter det att täkten är utbruten kan bli väsentlig mera
omfattande. I avvaktan på att bolaget redovisar åtgärderna och kostnaderna för
dessa bör bolaget åläggas en flerdubbelt högre säkerhet än de knappt 5 mkr som
bolaget föreslagit.
Riksantikvarieämbetet
Riksantikvarieämbetet anser att avståndet från täktplatsen till närmast liggande
rikintresseområde för kulturmiljövården är så stort att påverkan inte kan anses
föreligga och ser därför från kulturmiljövårdens synpunkt inga hinder för att lämna
bifall till ansökan. Riksantikvarieämbetet har dock inte någon avvikande mening
från de synpunkter länsstyrelsen lämnat i ärendet beträffande kulturmiljövården i
området.
Svenska Botaniska Föreningen
Svenska Botaniska Föreningen anser att ansökan bör avslås. Fastigheten ingår i ett
komplext mosaiklandskap i sluttande terräng (kalkhällar med omväxlande torra och
fuktiga våtmarker och fastmarksområden, med öppna gläntor och glesa trädbevuxna
Sid 77
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
ytor med träd av varierande ålder) som främst kännetecknas av kalkhällar,
våtmarker och tallskogar av olika typer. Gamla träd och träd med varierande
åldersfördelning har här under århundraden utvecklat och skapat robusta
förutsättningar för att bibehålla växt- och djurliv intakt i en naturmiljö vars
motsvarighet inte längre finns i övriga Europa. Området innehåller ett stort antal
skyddsvärda och känsliga naturtyper och arter. Området är ovanligt lite påverkat av
exploatering, vilket har skapat förutsättningar att bibehålla den sista opåverkade
delen av det gotländska landskapet som kännetecknas av såväl kvalitetsmässigt rent
vatten som störningskänsliga naturmiljöer och naturtyper med ett ursprungligt och
artrikt växt- och djurliv. Fågelfaunan har vildmarkskaraktär. Insektsfaunan, särskilt
skalbaggsfaunan, är resultatet av att äldre hundraåriga träd fortfarande förekommer
i området. Gotlands kalktallskogar och dess insektsfauna i det nu aktuella området
är unika i Europa.
Glesa hällmarksskogar med gamla träd och våtmarkskomplex, tillika
nyckelbiotoper, dvs. skogsområden med särskilt höga naturvärden, dominerar
fastigheten. Nyckelbiotopsinventeringen visar att det inom fastigheten finns
nyckelbiotoper av väsentligt större omfattning än vad som är normalt i svenska och
gotländska skogar. Detta är resultatet av att naturskogar och våtmarker i
hällmarksterrängen förblivit oexploaterade och inte avverkats eller dränerats
(fragmenterats). Denna typ av urskogar/naturskogar är en synnerligen sällsynt
bristvara i södra Sverige.
Inom området finns olika slag av våtmarker, som bildar ett hydrologiskt ovanligt
intakt och väldifferentierat komplex. Bunge Ducker ligger i en sluttning med
översilning och diffust vattenflöde. Våtmarker av högsta värde finns dokumenterade
såväl inom som utanför fastigheten. Våtmarkerna inom fastigheten bildar
tillsammans med våtmarkerna i omgivningen ett hydrologiskt sammanhängande
område, som omfattar flera kvadratkilometer när vattenståndet är som högst.
Härigenom tryggas vattentillförsel till fuktängar, olika typer av kalkkärr och öppna
vatten liksom övrig vegetation samtidigt som grundvattenreserven fylls. Vissa
ekologiskt anpassade fuktängar är sommartid till synes torrlagda, vilket innebär att
Sid 78
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
växt- och djurarter speciellt anpassats till detta levnadssätt. I detta sammanhang
finns särskilt skäl att betona att s.k. torra växtplatser och naturtyper även sommartid
är helt beroende av små men livsviktiga mängder vatten för att överleva. Nordkalk
vill i ansökan göra gällande att torrmarksmiljöer saknar intresse, eftersom de inte
skulle vara vattenberoende, vilket är fel. Utan vattentillgång blir området mycket
torrt till skada för växter och djur. Efter nederbördsrika perioder och efter
snösmältningsperioder ingår Bunge Ducker i ett vattendominerat landskap. Ytvatten
rinner av, marker översvämmas och permanenta vattensamlingar bildas på sätt som
skett under århundraden och som är förutsättningen för att de olika komplexen av
våtmarker ska bestå. För att hålla ett täktområde fritt från vatten under sådana
förhållanden krävs enorma vattenförflyttningar som skulle dränera och skada stora
arealer.
Om marken blir torrare i Bräntings haid, inleds en igenväxningsprocess där nu högt
skyddsvärda naturtyper och dess typiska arter skulle ersättas av triviala arter.
Ändrade vattenflöden och uttorkning i Natura 2000-område skulle i dessa extremt
känsliga naturmiljöer direkt leda till ändrade naturförhållanden med följd att
prioriterade naturtyper som skogbevuxen myr (91 DO) och kalkkärr med gotlandsag
samt rikkärr minskar i areal, att typiska arter försvinner och att funktioner förändras.
Gynnsam bevarandestatus skulle aldrig kunna uppnås.
Inom hela fastigheten finns en koncentration av ett extremt stort antal hotade,
sällsynta och hänsynskrävande växt- och djurarter d v s arter som inte har sin
framtid säkrad i landet (rödlistade arter). Art- och individrikedomen är
uppseendeväckande stor. Många av arterna är fridlysta. Här finns endemiska arter
samt globalt rödlistade växt- och djurarter. Här finns också arter som Sverige
förbundit sig att skydda.
En täktverksamhet inom Bunge Ducker skulle oåterkalleligt skada förekomsten av
ett stort antal arter och som Sverige ska ge ett starkt skydd. Hit hör bland annat
nattskärra, spillkråka, trana, trädlärka, ängshök, kungsörn, apollofjäril och
svartfläckig blåvinge. Det är mycket få områden i Sverige som innehåller så många
Sid 79
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
högt skyddsvärda arter i sina naturliga livsmiljöer som är fallet i det aktuella
området.
Gotlands Botaniska Förening
Gotlands Botaniska Förening anser att tillstånd inte ska beviljas eftersom området
hyser en ovanligt hög täthet av i Sverige rödlistade organismer.
Hotade arter
Ett antal känsliga arter som upptagits av fågeldirektivet och art- och habitatdirektiv
har registrerats inom täktområdet, närområdet samt längs transportbandet. Inom
täktområdet har det hittats 28 arter upptagna i rödlistan for Sverige. Detta stora antal
rödlistade arter och mängden fynd av dessa visar på områdets unika
naturförhållanden och omistliga värden. Av dessa är 20 arter med över 120 fynd
klassade som NT (Missgynnad), 8 arter med över 40 fynd klassade som VU
(Sårbar) samt 3 arter med 11 fynd klassade som EN (Starkt hotad) enligt rödlistan.
På mark som påverkas av sträckningen för transportbandet har 10 rödlistade arter
anträffats med sammantaget 30 fynd. Den rödlistade (CR) falsk guldskivlav har
anträffats på 4 växtplatser längs transportbandet. Transportbandet hotar förstöra en
sjättedel av det svenska beståndet av laven.
Bräntings haid
Det hävdas av Nordkalk att Släkmyrskomplexet avvattnas endast vid högt
vattenstånd som vanligen förekommer vid snösmältningen på våren Verkligheten är
dock den att beskrivna vattenflöden finns under en stor del av hösten, vintern och
våren så länge vattnet ej fryser till samt efter häftiga regn sommartid. Särskilt rik är
vattenföringen i snösmältningstid
Föreningen har noterat flödesvärden som innebär att det under en vecka i
snösmältningstid passerar uppskattningsvis 900 000 m3 vatten från Bräntings haid
Natura 2000, genom Bunge Ducker mot Bäste träsk Natura 2000. Detta kan
jämföras med angiven normalvattenföring under ett år på ca 2,3 miljoner m3.
Ordentliga flöden förekom även i april 2005 samt under den gångna milda vintern
Sid 80
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kontinuerligt från november 2006 till januari 2007, då dock med svagare flöden. Att
dessa vattenflöden endast förekommer under en "begränsad period på våren", som
Nordkalk hävdar, måste därför tillbakavisas eftersom de förekommer från november
till minst slutet av april milda vintrar.
Nattskärran kommer till skillnad från vad bolaget hävdat störas eftersom de även
dagtid ligger och ruvar på lagda ägg i boet. Detta bo läggs på marken och bör då
påverkas av vibrationer från sprängningsverksamheten i täkten. Förutom att de tre
revir som ligger inom täktområdet försvinner kommer även de häckande paren i
täktens närområde kraftigt att störas vid boplatserna. Hela detta område med
utbredda hällmarkstallskogar utgör en optimal biotop för nattskärra. Populationen
inom täkten och flera kilometer runt densamma kan förmodas minska genom
upphörd häckning på grund av den störning som åstadkoms vid sprängning och
övrigt arbete i brottet. Täkten utgör även en spridningsbarriär. Denna senare effekt
rör kanske i än högre grad de rödlistade och hotade insekter, som har stora och rika
bestånd i omgivande skogar.
Bästeträsk
Flöden från Släkmyr passerar idag fastigheten och flera källor i östra kanten av
samma fastighet rinner med vattenflöden ned till Ojnaremyr. Dessa flöden bidrar
alltså till att Bästeträsk fylls på med nytt vatten. En stor del av detta vatten kommer
från eller passerar det planerade täktområdet.
Samma vatten genom täktområdet, från källor norr om Littorinagränsvallen och från
Ojnaremyr ansamlas på sin väg mot Bästeträsk i agmyren Tvärlingsmyr, vilken med
hälften av arealen ligger inom Natura 2000. Här häckade den rödlistade (EN) arten
ängshök år 2006. Det är viktigt att myrens vattennivå hela tiden hålls på en hög nivå
för att minska predationsrisken från räv.
Påverkan på Västlig taigas bevarandesyfte och ekologi
I den västra delen av gränsområdet mellan fastigheten och Bästeträsk Natura 2000
finns norr om Littorinagränsvallen ett flertal källor, vilka framspringer ur
Sid 81
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
sluttningen. Dessa källor rinner i små flöden norrut mot våtmarkerna inom Natura
2000. Här finns också en gles tallskog med stort inslag av den rödlistade idegranen
(NT). Den senare är även riklig längs hela Ojnarevägen som följer gränsen. Detta
träd blir ofta särskilt vanligt spridd på grusåsar, där rörligt grundvatten passerar,
som sker i detta fall. Vid en kalktäkt på Bunge Ducker kommer dessa rörelser av
grundvatten helt att upphöra genom Littorinagränsvallen och källorna på nordsidan
av vallen att sina. Detta kommer märkbart att påverka förekomsterna av den
rödlistade idegranen, tallskogen i sluttningen på nordsidan samt de våtmarker, som
får sitt vatten från källorna i sluttningen. Enligt karta över grundvattenflöden efter
total utbrytning av täkten skulle grundvattenströmmen vändas söderut under
Littorinagränsvallen och en inströmning till kalktäkten bli aktuell. Naturvärdena i
åtminstone denna del av Natura 2000 kommer därmed att påtagligt skadas av
kalktäkten på Bunge Ducker.
Rikkärr (våtmark vid Bästeträsk) och kalkkärr med gotlandsag (Tvärlingsmyr)
En inte obetydlig del av tillrinningen kommer genom flöden från Bräntings haid
Natura 2000, rinner norrut inom västra delen av Bunge Ducker och ned till dessa
våtmarker och vidare till Bäste träsk Natura 2000. Uppskattningsvis kommer upp
till 50 % från detta håll.
Högskolan på Gotland
Utifrån lokaliseringen och omfattningen av den planerade verksamheten, liksom
den begränsade varaktigheten av aktiviteten, anser Högskolan på Gotland på grund
av områdets höga naturvärden med internationellt åtagande i angränsande Natura
2000-områden, samt den osäkerhet som råder vad gäller påverkan på
vattenhushållningen, att tillstånd till ovanstående verksamhet inte ska medges.
De höga naturvärdena gör att området är skyddsvärt inte bara i ett gotländskt- eller
nationellt perspektiv utan även i ett internationellt perspektiv. Av denna typ av
alvarmark finns ca en tredjedel av förekomsten i världen på Gotland.
Hällmarksområdet i Fleringe-Bunge-Rute utgör ett stort sammanhängande och till
Sid 82
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
stora delar orört område av denna typ. Den tänkta täkten skulle, förutom att direkt
förstöra det 170 ha stora området som utgör själva täkten, även innebära negativ
påverkan för den biologiska mångfalden genom fragmentering och därmed minskat
livsutrymme för ett flertal rödlistade arter, samt medföra uppenbar risk för negativ
inverkan på angränsande Natura 2000-områden, som måste anses vara oerhört
känsliga, framförallt för förändringar i vattenförhållandena, liksom i hög grad
omintetgöra områdets vildmarkskaraktär. I en tid då antalet större områden med
liten mänsklig påverkan blir allt färre, ökar skyddsbehovet för att främja den
biologiska mångfalden liksom för att i framtiden kunna nyttjas som ekologiska
referensområden och för växande ekoturism. Högskolan anser att
försiktighetsprincipen bör råda eftersom osäkerheter som råder kring påverkan på
vattenförhållandena i området. Vidare bör skydds- och hållbarhetsaspekten
beträffande vattenförsörjningen d.v.s. att säkra god tillrinning till Bästeträsk vara
avgörande för beslutet. Ett hållbart nyttjande som vattentäkt främjar, i motsats till
en bergtäkt, en långsiktigt hållbar hushållning av mark- och vatten i området. Även
här måste försiktighetsprincipen framhållas, den framtida vattenförsörjningen får
inte äventyras av en irreversibel kortsiktig bergtäktverksamhet.
Världsnaturfonden WWF Sverige
Världsnaturfonden WWF Sverige anser att ansökan ska lämnas utan bifall. WWF
menar att Bästeträskområdet utgör ett unikt naturområde som inte kan jämföras med
andra områden. Här finns äldre skogar, de flesta med nyckelbiotopsklass,
interfolierade med alvarytor med unika växtsamhällen och vätar av högsta
naturvärde. I anslutning till ansökt brytområde och angöringsvägar finns några av
Gotlands och därmed norra Europas mest skyddsvärda agkärr. Denna inom EU
prioriterade naturtyp finns i Mölner myr, Släkmyr och Ojnaremyr. Alla dessa har
mycket höga skyddsvärden, både för sin relativt ostörda omgivning, och stora
innehåll av både djur- och växtarter.
I och med att riktigt skyddsvärda naturområden minskar i antal och storlek i södra
Sverige och angränsande delar av Östersjöbäckenet borde denna del av Gotland
Sid 83
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
undantas all svår exploatering. Alltför storskalig exploatering har redan skett öster
om tänkt nationalpark liksom i väster och söderut intill Slite samt mitt i File Hajdar.
Ytterligare allvarlig påverkan på naturen i denna del av Gotland är oacceptabel. De
kvarvarande värdena är omistliga, inte bara för den biologiska mångfalden utan
även för människors mentala välbefinnande och för att säkra de ekosystemtjänster
området ger.
Synpunkter från föreningen Bevara Ojnareskogen
Föreningen Bevara Ojnareskogen anser att Nordkalks ansökan om täkttillstånd ska
avslås eftersom det enligt föreningen är uppenbart att så stora ingrepp som
Nordkalks verksamhet skulle innebära i det känsliga och skyddade naturområdet
skulle strida mot miljöbalkens övergripande målsättning. Föreningen har i inlagor
utvecklat sin talan och därvid berört frågor om hydrologi, samhällsnytta,
kulturmiljö, störning av de kringboende, påverkan på Natura 2000-områden och
alternativa lokaliseringar. Föreningen anser att MKB:n är otillräcklig.
Synpunkter från Svenska Naturskyddsföreningen
Naturskyddsföreningen avstyrker ansökan eftersom föreningen anser att en
verksamhet i enlighet med ansökan skulle strida bl.a. mot
hushållningsbestämmelserna, reglerna om takter och reglerna om särskilda
skyddade områden i miljöbalken. Naturskyddsföreningen anser också att
beslutsunderlaget innehåller sådana brister att ansökan redan pga. detta inte kan
godtas.
Naturskyddsföreningen menar att områdets karaktär av nästan helt oexploaterat
landskap påtagligt skadas. Skadorna kommer väsentligen att vara irreversibla. Till
den del återhämtning kan ske kommer det att ta mycket lång tid. Denna karga miljö
har en mycket dålig återhämtningsförmåga. Det är enligt Naturskyddsföreningens
synsätt uppenbart att ett bifall till ansökan innebär att riksintressets centrala värden
av oexploaterat naturlandskap med väl utvecklade naturtyper i stora mosaiker som
Sid 84
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
utgör en sammanhängande yta kommer att gå förlorade och därmed självklart
påtagligt skadas. Att det rör sig om stora sammanhängande arealer innebär bland
annat att möjligheterna for att bevara naturvärdena intakta är mycket goda, långt
bättre än i en uppsättning mindre områden avskilda från varandra.
Naturskyddsföreningen anser att det är tydligt att den långsiktigt bästa
hushållningen med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt är att området
bevaras opåverkat och att riksintresse för naturvården ska ges företräde. Vid en
sådan användning finns dessutom båda naturresurserna kvar (naturvärdena och
mineralresursen) för kommande generationer. vilket är ytterligare ett argument för
att beslutet främjar en hållbar utveckling. Naturskyddsföreningen anser vidare att
det av beslutsunderlaget framgår att så många osäkerheter och brister finns i
underlaget avseende grundvattenförhållanden och mellan yt och
grundvattenförhållanden att det inte är tillräckligt för att kunna bedöma vilka
konsekvenser verksamheten kommer att få på vattenförhållandena. n. Det är stor
risk för skador genom hydrologisk påverkan på de känsliga Natura 2000-områden
som gränsar till takten.
Det tilltänkta transportbandet går genom områden av riksintresse för naturvården i
närmare två tredjedelar av sin totala längd. Den störning på riksintresset för
naturvård som transportbandet i form av intrång och barriäreffekter skulle innebära
riskerar att skada naturmiljön påtagligt. Områden av riksintresse för naturvård ska
skyddas mot sådana åtgärder som ens kan riskera att skada området påtagligt.
Naturskyddsföreningen menar att transportbandet därmed inte kan få komma
tillstånd. Föreningen menar vidare att miljökonsekvensbeskrivningen inte ska
godkännas.
Beträffande merutsläppen av koldioxid för det fall försörjningen av kalksten sker
utomlands ifrån istället för Gotland konstaterar föreningen att utsläppsökningen
beräknas till mellan 51 000 ton till 66 900 ton per år beroende på skeppstyp och
land. Det innebär att en övergång till utländsk försörjning med kalksten inte skulle
öka bolagets utsläpp med mer än 4-5 procent, vilket är inom företagets årsvariation.
Naturskyddsföreningen medger dock att spridning av främmande arter via
Sid 85
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
ballastvatten är ett allvarligt miljöproblem men det gäller knappast alls transporter
inom Nordvästeuropa.
Synpunkter från SveMin – Föreningen för gruvor, mineral- och
metallproducenter i Sverige
SveMin anser att ansökan bör bifallas. Föreningen konstaterar att den gotländska
kalkstenens unika egenskaper eller dess stora betydelse för de malmproducerande
medlemmarna i SveMin, nordisk stålindustri, med flera inte har ifrågasatts.
Detsamma gäller Nordkalks betydelse för det lokala näringslivet och
sysselsättningen på norra Gotland. SveMins bedömning är att Nordkalk visat att
man tagit farhågor som framförts avseende vattensituationen på norra Gotland på
stort allvar. De kompletterande undersökningar som bolaget låtit genomföra tillför
ärendet ett betydligt förstärkt beslutsunderlag med en fördjupad förståelse av de
geologiska och hydrologiska förhållandena i området. Detta i kombination med
bolagets reviderade täktplan med minskat brytningsdjup gör att SveMin bedömer att
den osäkerhet som rått angående den ansökta verksamhetens påverkan på
vattensituationen i området nu är undanröjd så långt som rimligen kan krävas.
Marginalerna till inträngning av salt havsvatten eller djupare relikt saltvatten är
enligt utredningarna stora. Mängden saltvatten som maximalt bedöms kunna
inneslutas i takten på grundare djup har visats vara begränsad. Den kontrollen och
uppföljningen i samband med verksamheten borgar vidare för att
vattenförhållandena kommer att skyddas från oplanerad påverkan.
Synpunkter från Svenska Kalkföreningen
Svenska Kalkföreningen anser att tillstånd för kalkbrytning i Bunge bör ges.
Kalkbrytningen är utomordentligt viktig för det gotländska samhället likaså för det
svenska samhället och dess industri. Det nya Bungebrottet, 170 ha, endast utgör ca
2 % av ca 9 000 ha riksintresse för naturvård. Därmed är det fullt möjligt att de båda
riksintressen kan existera sida vid sida till gagn för alla. Vattenfrågorna i samband
med kalkbrytning är väsentliga. Inget talar dock för att tekniska lösningar inte
Sid 86
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
skulle kunna undanröja eventuella problem vad avser vatten. Föreningen vill
framhålla regeringsbeslutet 2006 enligt vilket det är nödvändigt för företagen inom
kalk- och cementindustrin att få tillgång till mark för brytning av kalk eftersom
detta har stor betydelse för sysselsättning på ön samt för råvaruförsörjning till bland
annat stålindustrin.
Synpunkter från Fältbiologerna
Fältbiologerna anser att tillstånd inte ska ges. Föreningen anför att ett kalkbrott som
kommer vara i bruk i max 25 år finns inte innebär långsiktighet. Att istället satsa på
förslaget att göra en nationalpark av hela Bästeträsk med omgivningar och på den
potential för ekoturism som finns i området skulle däremot vara en långsiktigt
hållbar utveckling. Kalken är inte en förnyelsebar resurs och så småningom måste
det utvecklas ett förnyelsebart alternativ. Istället för att fortsätta jakten på kalk att
bryta måste det sättas igång en utveckling av alternativ teknik för att minska
industrins behov av kalk. Det måste tvingas fram bättre resurshushållning inom
industrin. Ett exempel är att återanvända stål i högre grad. Fältbiologerna påpekar
att försiktighetsprincipen ska gälla. Det går inte att förutse alla konsekvenser som
kalkbrottet skulle ge och därför kan kalkbrottet i Ojnareskogen inte tillåtas.
Fältbiologerna har dessutom påpekat att utredningen inte beaktat
klimatförändringarnas betydelse i form av ändrad havsnivån och därmed
kalkbrottets djup i förhållande till den.
Synpunkter från IF Metallklubben Storugns
Fackstyrelsen och övriga 130 anställda på Nordkalk är mycket oroade över
framtiden på Gotland men även utvecklingen av den fortsatta livnäringen här på
norra delen av ön. Om Nordkalk inte får täkttillstånd kommer det att drabba minst
det dubbla antalet människor, som har verksamheter anknutna till bolaget. Alla
måste verkligen tänka efter ordentligt i detta fall. Vi gotlänningar har skött arbete
och natur bra och kommer att göra det fortsättningsvis också. Tryggheten på norra
Gotland for alla familjer som skulle drabbas riskerar att försvinna och många,
Sid 87
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
inklusive barn, skulle få flytta från ön till fastlandet vilket skulle medföra att den
levande landsbygden dör ut. Detta påverkar även dagis, skolor, affärer och många
fler på norr. Experternas utredningar visar enligt föreningen att ett stenbrott inte
skulle försämra vattnets kvalitet eller kvantitet.
Synpunkter från SMA Svenska Mineral AB
SMA Svenska Mineral AB bedriver sedan 10 år brytning av kalksten på fastigheten
Bunge Stucks 1:368. Utskeppning av kalkstenen sker via Strå Hamn intill Fårösund.
SMA har vidare ansökt om tillstånd för fortsatt och utökad verksamhet vid Stucks
kalkbrott ävensom hamnverksamheten. Såvitt kan utläsas av Nordkalks handlingar
kommer brytning av kalksten ske omedelbart intill den gemensamma
fastighetsgränsen, Influensområde för grundvattenpåverkan sträcker sig in över
SMA:s fastighet. Exakt hur långt in på SMA:s område redovisas dock inte. SMA
anser allmänt att långtidspumpningar är ändamålsenliga för att verifiera övriga
undersökningar. Genom långtidspumpning erhålles ett säkrare beslutsunderlag.
SMA:s ansökan innefattar sådan undersökning. Det kan ifrågasättas hur åtgärder
med infiltration m.m. ska utföras när Nordkalk inte har tillgång till marken, och
vilken påverkan som kan förväntas på SMA:s mark. SMA anser därför att
Nordkalks ansökan ska samordnas med SMA:s ansökan.
Enskilda fastighetsägare
Beträffande den planerade täkten och dess inverkan på privata fastigheter har bl.a.
följande fastighetsägare anfört i huvudsak följande.
Anna Engström, Bunge Änge 1:14, Ivar Magnusson, Stenstugu 1:8 och Leif
Gustafsson, Stenstugu 1:16
Rubricerade fastighetsägare har motsatt sig brytning av täkten. Som skäl för detta
har anförts tidigare erfarenheter från kommunens vattenborrning och provpumpning
i området. I den händelse brunnar påverkas beträffande vattentillgång eller -kvalitet
bör Nordkalk åläggas skyldighet att ombesörja kostnadsfria leveranser motsvarande
nuvarande vattenmängd och -kvalitet. SGU skriver i sin översiktliga hydrologiska
Sid 88
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
bedömning 2005-02-23: ”Beträffande enskilda vattentäkter som finns på fastigheten
i SO (Bunn) och i O (Stenstuga) om det planerade brytningsområdet, kan ev. en
påverkan (avsänkning) på grundvattennivån bli följden.” Stoftfyllda sprängmoln,
luftstötar och vibrationer från sprängningarna, omfattande dammbildning och
bullerstörningar från stenhanteringen och återkommande problem med
vattenkvalitet och vattenmängd i brunnarna är vanliga klagomål vid bergtäkt. Även
fastigheter med upp till ett par kilometers avstånd från brottet har vid andra täkter
märkt grumlat vatten i brunnen vid kraftiga sprängningar. Det är också ett känt
faktum att Nordkalk under långa perioder fått köra vatten i tankbilar till närboende
som förlorat vattnet i sina brunnar, likaså att det hänt olyckstillbud när sten slungats
långt ifrån brottet vid missriktade laddningar. Den säkerhet som Nordkalk
garanterar är alltså långt ifrån självklar. Tillgång till bra vatten är inte bara viktig for
enskilda hushåll utan också för lantbrukare med djurbesättningar, som är helt
beroende av vatten i tillräcklig mängd och kvalitet för sitt välbefinnande.
Marie Karlsson/Bräntings gård AB, Rute Bräntings 1:3 och 1:8
Brutmyr samt dess omgivningar hyser höga naturvärden och omgivningarna får
enligt länsstyrelsen inte utsättas för någon typ av negativ hydrologisk påverkan.
Myrens norra del befinner sig i Natura 2000-området Bräntings haid och den södra
delen på rubricerad fastighet. I övrigt kan nämnas att fastigheten till stor del upptas
av alvarmarker på hårda kalkstenar, skog samt naturbetesmarker som är
klassificerade med högsta bevarandevärde enligt EU:s miljöprogram för
naturbetesmarker. På gården finns uppfrysningsalvar och vätar med knappag. Även
dessa naturtypers naturvärden är helt beroende av att hydrologin i området inte får
skadas. Hela våtmarken Brutmyr ligger inom 2000 meter från det tänkta
brytområdets södra brottkant. Det finns här en uppenbar risk att brytningen kommer
att leda till att hydrologin på fastigheten kan komma att påtagligt skadas. Detta är
något som inte accepteras. Den näringsverksamhet som Maria Karlsson/Bräntings
gård AB bedriver är helt beroende av att naturen på fastigheter inte påverkas
negativt. Det finns risk för förändrat grundvattenflöde om den tänkta täkten blir
verklighet. Detta beror på slukhål och källor som finns på Bräntings 1:3 vilka alla
befinner sig mellan höjdkurvan 30 - 25 möh. En förändring av grundvattennivån
Sid 89
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
skulle kunna komma att ge en direkt förändring för de arter och det djurliv som
finns inom området. Täktverksamheten kommer även på andra sätt påverka
verksamheten i Bräntings gård AB. Ett starkt argument för den som gästar
fastigheterna och Gotland är nämligen tystnaden, den orörda natthimlen, det rika
och unika naturlivet samt tillgång till rent och friskt vatten. Nordkalk har inte
beaktat hänsynstagande till Brutmyr och övriga våtmarker på Bräntings 1:3 och
dess komplexa vattenavledningssystem i miljökonsekvensbeskrivningen. Kartor
som presenteras i materialet visar enbart höjdkurvan 25 möh. De höjdskillnader som
är däröver och därunder presenteras inte. Om dessa hade lagts in skulle det visat att
hela Brutmyr befinner sig mellan 30-25 meter över havet, våtmark 07JH09 samt
07J3H06 35-30 meter över havet. Den tydliga figuren på s. 18 i GeoLogics rapport
av den 4 juni 2008 visar hur vatten transporteras mellan bergets vertikala
vattenförande sprickor och kanaler. Om Nordkalks ansökan om brytning beviljas
skulle det kunna innebära en momentan sänkning av Brutmyrs vatten och därmed
ödelägga de avrinningsområden som myren har.
Kally Mårtensson, Bunge Ducker 1:39
Kally Mårtensson har yrkat att miljödomstolen ska avslå ansökan och inte godkänna
MKB:n. Hon har anfört att undersökningar visar att täkten kommer att medföra att
grundvattendelaren i täktens södra del kommer att förskjutas kraftigt åt sydost.
Detta förhållande tillsammans med täktens dränerande funktion kommer i sin tur att
påverka vattenförsörjningen på Kally Mårtenssons fastighet Bunge Ducker 1:39.
Flera av sakfrågorna i målet är av mycket komplicerad natur. Detta gäller inte minst
de centrala frågorna hur de hydrauliska förhållandena i och omkring Bunge Ducker
1:64 är konstituerade och vilka konsekvenser ett tillstånd till ansökan därmed skulle
få för vattenflöden till och från intilliggande områden. Professor Olofsson har
ytterligare belyst svårigheterna med att utifrån nuvarande faktaunderlag bedöma hur
långt effekten av ett eventuellt kalkbrott på Bunge Ducker 1:64 faktiskt skulle
sträcka sig och vidare påtalat den outredda risken för saltvatteninträngning till följd
av en s k uppkoningseffekt på grund av täkten, något som skulle kunna påverka
brunnar långt från täktområdet. Slutsatsen är att riskerna för påtagliga negativa
effekter måste betecknas som betydande.
Sid 90
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Sigrid Nordström, Stenstugu 1:10 samt Håkan Linder, Stucks 1:146 och Bunge
Annex 1:5
Sigrid Nordström och Håkan Linder har anfört att deras fastigheter är belägna i
närheten av det planerade täktområdet. Vissa marker ligger endast ca 100 m från
täktområdet. Inom fastigheterna bedrivs djurhållning och markerna används som
betesmark där de naturliga källorna och vattenflödena är en förutsättning för att
kunna hålla på med djurhållning. På fastigheternas brukningscentrum förbrukas
stora mängder vatten både i djurhållningen och som hushållsvatten. Vattenfrågorna
är därför av största betydelse. Redovisade undersökningar är inte tillräckligt
långvariga för att effekterna blir på grundvattennivån ska kunna bedömas, vilka
fastigheter och vattentäkter som påverkas och huruvida vattenkvaliteten blir
försämrad av saltvatteninträngning. Vidare är den sammantagna effekten på
grundvattnet till följd av både Nordkalks och SMA:s verksamheter inte belysts i
målet. Till detta kommer Gotlands kommuns planerade vattenuttag från Bästeträsk,
som också kan komma att påverka vattensituationen i området.
Bertil Ström, Hägur 1:51
Delar av Bertil Ströms mark som han använder som betesmark ligger inom möjligt
påverkansområde, naturreservatet Gildarshagen. Inom det området finns alltid
tillgång till vatten och god tillgång på bete för betesdjuren pga. hög fuktighet. En
negativ påverkan på vattentillgången till följd av brottet skulle på ett avgörande sätt
försämra betingelserna för näringsverksamheten. Djurproduktionen på gården är
beroende av omedelbar vattenleverans om brunnen töms på vatten eller
vattenkvaliteten påverkas negativt.
Leif och Maj Gustafsson, Bunge Stenstugu 1:16
Leif och Maj Gustafsson har yrkat att Nordkalks ansökan ogillas i sin helhet. För
det fall miljödomstolen meddelar tillstånd i någon del har fastighetsägarna begärt att
tiden för oförutsedd skada för yrkad vattenverksamhet bestämmes till 15 år.
Sid 91
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Fastighetsägarnas inställning är att även med det justerade yrkandet om
brytningdjup kan de hydrologiska förhållandena inom närområdet runt täktområdet
komma att påverkas.
Hans och Charlotta Bothorp, Fleringe Utoje 1:11
Hans och Charlotta Bothorps fastighet är belägen söder om transportbandets
dragning norr om Mölner myr. Skulle ansökan bifallas försvinner troligen en stor
del av meningen och behållningen med bostaden. Tystnaden, naturen och det orörda
i omgivningarna var skälet till att de köpte fastigheten.Bothorp yrkar därför avslag
på ansökan i sin helhet avseende tillstånd for bergstäkt med vattenverksamhet, att
miljökonsekvensbeskrivningen avseende delen externa bullerberäkningar inte
godkänns eftersom relevant data saknas och beräkningarna for den tredje sista
etappen (brottets sydvästra del) helt har utelämnats samt avslag på ansökan
avseende transportbandet med hänvisning till att friluftslivet enligt 3 kap 6 §
miljöbalken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller
kulturvärden. I det fall tillstånd ändå ges yrkar Bothorp att tillståndet villkoras med
användning av den i beskrivna nya tekniken, kallad CBC (vajerdriven
bälttransportör), som enda möjliga transportbandslösning samt att Nordkalk ska
skapa ännu en planskild korsning lämplig for såväl hästekipage (häst och vagn) som
ridande och cyklister på den gamla skogsvägen mellan Mölners gårdar och
Kappelshamnsviken.
NORDKALKS REDOVISNING AV YTTERLIGARE UTREDNINGAR
SAMT BEMÖTANDE AV SYNPUNKTER
Redovisning av utredningar rörande frågan om salt grundvatten
GeoLogics rapport av den 4 juni 2008 analyserar risken för saltvattenuppträngning
vid en brytning ner till havsnivån. En integrerad tolkning och jämförelse av IVL:s
grundvattenprover och SGU:s markgeofysiska mätningar liksom tidigare
utredningar och undersökningar ger vid handen att ett eventuellt inflöde av salt
grundvatten, i samband med brytning av kalksten ner till havsnivån inte blir av
Sid 92
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
sådan mängd att det bedöms äventyra förutsättningarna för en återinfiltration till
omgivningen, alternativt annan användning, exempelvis vattenförsörjning.
Denna slutsats baseras således på konkreta fakta och mätresultat från Bunge Ducker
1:64 med omgivningar. Tolkningens riktighet har stärkts av den modellering som
genomförts i syfte att undersöka och visualisera den integrerade tolkningens
hållbarhet när grundvattennivån inom täktområdet ändras i samband med brytning
av kalkstenen. Enligt Nordkalks uppfattning visar de utförda och redovisade
utredningarna att en utbrytning av Bungetäkten ner till havsnivån kan ske utan risk
för en saltvattenuppträngning av betydelse för täktens tillåtlighet. Någon risk för
negativ påverkan på kommunens planerade vattentäkt i Bästeträsk kan inte heller
anses föreligga. Det bör här dessutom noteras att det nya maximala brytdjupet enligt
täktansökan är +1 m över havsnivån vilket således ger ytterligare
säkerhetsmarginal. Bevakning och uppföljning av saltvattenfrågan kommer även att
ske genom ett kontrollprogram.
Enligt vad som framgår av SGU:s rapport visar utförda geofysiska mätningar i
anslutning till Bungetäkten att den övre delen av berggrunden ner till ca -20 m är
relativt opåverkad av större sprickzoner eller förkastningar. Ett i området uppmätt
mycket lågresistivt lager på djupnivån -60 till -80 m tolkas av SGU som en regional
förekomst av salt grundvatten. I ett område utmed Bungetäktens nordöstra kant och
utanför planerat täktområde visar utförda mätningar dock på geofysiska
resistivitetsanomalier. Dessa påträffas i nivåer -20 till -40 m och orsaken till dessa
är inte helt klarlagda. Enligt SGU är det sannolikt frågan om avsnitt/zoner i
berggrunden med förhöjd sprickighet som kan vara knutet till anrikning av lera,
mineralisering eller koppling till en lokal förekomst av lokalt salt grundvatten. SGU
bedömer det som sannolikt att det rör sig om lokala inneslutningar av relikt salt
grundvatten och att dessa inneslutningar sannolikt är små. För att de påträffade
zonerna i nordost och vid Ojnaremyr skulle kunna ha en koppling till regionalt
förekommande salt grundvatten på större djup krävs enligt SGU att det föreligger
speciella omständigheter (artesiska förhållanden) t.ex. förekomst av sprickzoner
som skär genom horisontella hydrauliska barriärer. Några sådana har dock inte
Sid 93
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kunnat påvisas genom undersökningarna vilket enligt SGU gör detta mindre
sannolikt.
IVL:s utredning tar sikte på att bedöma mängden av inneslutet relikt havsvatten i
Bungetäkten. Detta är således salt grundvatten som finns inneslutet i berggrunden
och som kommer att frigöras vid en utbrytning av täkten. Det rör sig således om en
något annorlunda fråga jämfört med risken för uppträngning av regionalt saltvatten
på större djup vilket är föremål för behandling i GeoLogics ovan behandlade
rapport. Även med IVL:s försiktiga bedömningar vad avser volym och halter av
förekommande inneslutet relikt grundvatten i Bungetäkten ger utredningen vid
handen att kloridhalten i primärrecipienten (Ojnaremyr) aldrig kommer att överstiga
gränsen för teknisk anmärkning för dricksvatten, 100 mg/l. Smakgränsen ligger på
300 mg/l. De inneslutna kloridmängder som beräknas frigöras i och med brytningen
av Bungetäkten är därmed så begränsade att de inte kan anses utgöra någon risk för
negativa konsekvenser vare sig för naturmiljön i recipienten eller för
dricksvattenresursen i Bästeträsk.
Transportörlinjen mellan Bungetäkten och Storugns
En närmare projektering av transportbandet har medfört förändringar i utförandet
som medför att miljökonsekvenserna kan bli mindre än vad som tidigare antagits.
En viktig förändring i nu berört hänseende avser transportörlinjens bredd som
tidigare uppskattats till 30 m nu bedöms bli 10-15 m. En alternativ teknisk lösning -
Cablebelt conveyor - har utvecklats vilken kan medföra fördelar även från
miljösynpunkt. Några omlastningsstationer behövs inte med den utformningen och
möjligheten att undvika känsliga häll- och våtmarker ökar. Även buller och
energiförbrukning skulle bli mindre. Det finns därför skäl att ge bolaget en viss
teknisk frihet vid det faktiska anläggandet av transportbandet snarare än att i
tillståndet detaljreglera utförandet av enskilda passager och sträckor. Det kan dock
vara lämpligt att i tillståndet fastställa att anläggandet av transportbandet ska
föregås av ett samråd med tillsynsmyndigheten.
Sid 94
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Grundvattenfrågor
Ett antal remissinstanser och sakägare anser att hydrologin i området är komplex
och svårbedömd och ger uttryck för en fortsatt osäkerhet i fråga om risken för
saltvattenuppträngning i täkten. Nordkalk vidhåller att utredningen i målet rörande
salt grundvatten får anses vara tillfyllest och hänvisar till att SGU tillstyrkt att
tillstånd ges till bergtäkt och vattenverksamhet. Nuvarande kunskaper om
täktområdet och dess omgivningar bygger på fler års undersökningar där ett stort
antal personer varit delaktiga inom olika ämnesområden (geologi, hydrogeologi,
hydrokemi, biologi, ytnära ekosystem). Utredningarna i målet är tillräckligt
omfattande för att ligga till grund för en prövning. Med föreslagna försiktighetsmått
och kontrollåtgärder är verksamheten tillåtlig. Utredningsarbetet har skett med
metoder som föreslagits av SGU, Naturvårdsverkets sakkunnige och Kally
Mårtenssons sakkunnige professor Olofsson. Det har varit fråga om inhämtning av
dokumenterad kunskap från undersökningar i andra områden (Klinthagen, File
Hajdar, Stucks), geologisk kartering, geofysiska undersökningar med olika metoder,
borrningar, provpumpningar, grundvattenprovtagning, hydrologiska mätningar,
laboratorieanalyser och tredimensionell flödesmodellering med saltvattentransport
utan täktverksamhet respektive med täktverksamhet.
De åberopade sakkunniga Bo Olofsson och Magnus Martinsson förefaller inte
beakta de kontroll- och skyddsåtgärder som föreslås för att upprätthålla vattenbalans
och vattenkvalitet. Magnus Martinsson utgår från att ett markområde med en radie
på 2 000 meter från det aktuella området skulle drabbas av en påtaglig hydrologisk
störning. Nordkalk hävdar att detta inte är en relevant utgångspunkt. Martinsson har
också fel när han påstår att Bungetäkten ligger 400 m från de brunnar som
kommunen provpumpade år 2004. Avståndet från brunnarna till Bungetäkten är ca
1 200 m. Vidare tar inte Martinsson hänsyn till att kommunen pumpade i ett s.k.
slutet berggrundsmagasin där den naturliga trycknivån i brunnsområdet innan
pumpstart ligger mellan 25-30 m under markytan. I Martinsson redovisning finns
överhuvudtaget inga referenser till uppmätta hydrogeologiska egenskaper och
förhållanden i Bungeområdet eller i det område som kommunen provpumpade i år
2004. Bo Olofsson anför att vattenbalansen i Ojnaremyr kräver åtgärder på
Sid 95
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
konstgjord väg för att inte betydande hydrologiska förändringar ska uppkomma vid
ett eventuellt täkttillstånd. Nordkalk har aldrig påstått att det inte krävs tekniska
åtgärder för att upprätthålla vattenkvalitet och vattenbalans i täktens omgivningar.
Kally Mårtenssons inställning är oklar och i stora delar svår att förena med Bo
Olofsson redovisade slutsatser. Det anförs vidare att den genomsnittliga salthalten i
länshållningsvattnet skulle kunna överstiga 100 mg/l vilket därmed skulle
omöjliggöra en återinfiltration. Resonemanget synes gå ut på att om
länshållningsvattnet inte uppfyller kravet för teknisk anmärkning vid
dricksvattenförsörjning (risk för korrosion på ledningar etc.) så får det inte
återinfiltreras i naturmiljön. Huruvida vattnet genomgående innehåller kraven för
teknisk anmärkning vid kommunal dricksvattenförsörjning (100 mg/l) är inte
relevant för tillåtlighetsbedömningen av återinfiltrationen.
Bemötande av yttrande av Naturvårdsverket
Nordkalk konstaterar att Naturvårdsverkets bedömning av den sökta
täktverksamhetens tillåtlighet skett från naturvårdssynpunkt men att andra
samhällsintressen som sysselsättning och näringsliv inte synes ha vägts in i någon
större utsträckning. Inte heller beaktar verket att själva täktområdet pekats ut som
av riksintresse för landets mineralförsörjning av en annan statlig myndighet.
Naturvårdsverket har inte berört den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen dvs.
kravet på en rimlig balans mellan vad det allmänna skulle vinna med ytterligare
naturskydd och vad Nordkalk skulle förlora på grund av inskränkningar i
möjligheten att utnyttja sin egendom.
Nordkalk menar att behovet av kalkstenen i Bungefyndigheten är otvetydigt och
tydligt framgår av ansökan och den till ansökan bilagda behovsutredningen.
Fullskaletester av kalkstenen från de två provbrotten på täktområdet visar att
kalkstenen i Bungetäkten uppfyller högt ställda kvalitetskrav och därmed kan
ersätta kalkstenen från dagens snart utbrutna täkt i Klinthagen. Nyttan av att
säkerställa stålindustrins råvarubehov och fortsatt industriell verksamhet på norra
Gotland i 25-30 år kan inte nog överskattas. Detta i synnerhet när nollalternativet
Sid 96
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
sannolikt innebär dramatiska negativa förändringar i form av företagsnedläggning,
arbetslöshet, avfolkning, värdeförstöring mm.
Nordkalk vidhåller att täktverksamheten, inklusive föreslagna
kompensationsåtgärder, inte kan befaras försämra livsbetingelserna för någon djureller
växtart som är hotad sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande och får i denna del
hänvisa till vad som anförs i ansökan och MKB:n. De arter som påträffats vid de
noggranna inventeringarna som utförts på själva täktområdet och längs
transportbandet skulle utan vidare påträffas om motsvarande inventeringar gjordes i
omkringliggande naturreservat och Natura 2000-områden. Det formella
områdesskydd som således föreskrivit i omgivande områden innebär ett
långtgående skydd för bevarandet av arternas livsbetingelser.
Gotlands kommun har numera avstyrkt förslaget att göra Bästeträsk med
omgivningar till nationalpark i samband med remissbehandlingen av
Nationalparksplanen. Regeringen pekade inte heller ut Ojnaremyr som Natura
2000-område i sitt beslut 2006. I beslutet framhåller regeringen tvärtom följande:
”Det är viktigt att särskilt uppmärksamma den kalk- och cementindustri som finns
på norra Gotland. Dessa företag är av mycket stor betydelse för sysselsättningen på
ön samt för råvaruförsörjningen till bland annat stålindustrin. Det är därför
nödvändigt för företagen att få tillgång till mark för brytning av kalk.”
Behovet av Bungetäkten är i hög grad betingat av den gotländska kalkstenens unika
kvalitet och brännegenskaper vilket framhållits i yttranden från Jernkontoret och
Finlands Stål och Metallproducenters Förening rf. Stålföretagen i Sverige och
Finland hör till de bästa i världen då man beaktar koldioxidutsläppen per
producerad ton stål varför det ur ett globalt miljöperspektiv finns fördelar med att
stålet tillverkas här. Nordkalk har redan avstått brytvärda kalkstensresurser till
förmån för naturvården.
Sid 97
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bemötande av yttrande av länsstyrelsen
Det är mycket svårt att se hur en massiv naturturism som ersättning för
kalkstensindustrin skulle gå att förena med de bevarandemål som finns för
omgivande naturreservat och Natura 2000-områden. Nordkalk menar att den av
bolaget föreslagna ersättningsmarken, Hangvarområdet, skulle ha betydligt bättre
förutsättningar att genom riktade åtgärder anpassas för naturturism. Närheten till
vägar, kommunikationer och samhällsfunktioner gör Hangvarområdet mindre
lämpligt för kalkstensbrytning men är däremot nödvändiga faktorer för turism och
friluftsliv. Även Hangvarområdet ligger inom ett utpekat tyst område. Nordkalks
förslag innebär därmed en möjlighet till utveckling av både naturturism och
kalkstensindustri i området, en samverkan och samexistens mellan olika intressen
som rimligen bör vara eftersträvansvärd.
Nordkalk kan inte se hur transportbandets sträckning i områdets södra del kan anses
orsaka en påtaglig skada av kulturmiljön i riksintresseområdet. Transportbandet
kommer även att monteras ner efter avslutad brytning. Områdets kulturvärden är
enligt registerbladet främst koncentrerade till dess norra och centrala delar.
Transportbandet finns både inritat och särskilt omtalat i SGU:s beslut om
detaljavgränsning av riksintresset för kalkstenbrytning. Skulle transportbandet anses
innebära en påtaglig skada på kulturmiljön gör Nordkalk gällande att riksintresset
för kalkstenbrytning även måste ges företräde i fråga om transportbandets påverkan
på kulturmiljön vid en vägning mellan intressena.
Länsstyrelsens skogsskyddsstrategi
Beträffande länsstyrelsens strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län bör
påpekas den inte innebär att det idag finns några beslut om formellt skydd av
skogen på täktområdet vilka inverkar på tillståndsprövningen. Vad länsstyrelsen får
antas mena är att om det av något skäl slutligen skulle fastställas att det inte blir
aktuellt att bryta ut Bungetäkten så skulle marken istället i framtiden kunna
användas som naturreservat eller liknande i skogsskyddande syfte. Sådana mer
allmänna och hypotetiska planer och strategier för framtiden kan dock enligt
Nordkalks uppfattning inte tillmätas betydelse som ett argument mot täkten vid
Sid 98
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
prövningen av förevarande mål. Ett område som är av riksintresse för landets
mineralförsörjning borde inte tas med i ett förslag för skogsskyddsåtgärder då det
finns andra lämpliga områden för skog utan mineralintresse.
Riksintresseavvägningen
Regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska såväl som berörda enskilda intressen
kan vägas in vid bedömningen av vad som utgör en långsiktigt god hushållning.
Vidare bör det vid bedömningen av den lämpligaste användningen av ett område
alltid undersökas om det finns möjlighet att utnyttja ett område för flera olika
verksamheter. Nordkalk vidhåller bolagets i ansökan redovisade inställning att det
utpekade riksintresset för naturvård på norra Gotland har målats med en så "bred
pensel" över så omfattande landarealer att inte ens en så relativt stor täkt som
Bungetäkten kan anses påtagligt skada riksintresset Bästeträsk med omgivningar.
För att påtagligt skada ett så stort område torde krävas att betydligt mer än några få
procent av området tas i anspråk.
Området för transportbandets dragning och riksintressen
SGU:s beslut som pekar ut Bungetäkten som ett riksintresse för landets
mineralförsörjning innefattar att det krävs möjlighet till transport av kalkstensråvara
till industrianläggningen i Storugns. En möjlig transportled har ritats ut i kartbilagan
till beslutet. Ett transportband är dessutom från miljö- och företagssynpunkt den
överlägset bästa lösningen. Föreslagen dragning har utretts och anpassat för att
minimera eventuella störningar och påverkan på natur- och kulturmiljön. Nordkalk
vidhåller att de områden som är tänkta att utnyttjas för transportbandets och
tillhörande servicevägens dragning ska bedömas vara av riksintresse för utvinning
och transport av kalkstensresursen i Bungetäkten. Transportbandet utgör därvid ett
riksintresse som både faller under 3 kap 7 § och 8 § miljöbalken som reglerar
riksintressen avseende bl.a. anläggningar för industriproduktion,
transportförsörjning och liknande anordningar. Nordkalk bestrider länsstyrelsens
påstående att inverkan av transportbandet når upp till en nivå där den kan anses
påtagligt skada natur- och kulturmiljön i de i detta hänseende berörda
riksintresseområdena (Fleringebygden respektive Bästeträsk med omgivningar).
Sid 99
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Kompensationsåtgärder
Genom lämpliga restaurerings- och naturvårdande åtgärder skulle området
utvecklas till ett naturområde som sammanhänger med och stärker det i närheten
belägna Natura 2000-området Hall-Hangvar. Nordkalk anser att de av bolaget
frivilligt föreslagna kompensationsåtgärderna måste anses vara tillräckligt väl
beskrivna i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen samt att de vid en
skälighetsbedömning enligt 16 kap 9 § miljöbalken får anses fullt tillräckliga för att
kompensera för det intrång i allmänna intressen som Bungetäkten kan anses
medföra. Nordkalk menar att ersättningsområdet i Hangvar redan från början skulle
kunna utvecklas på ett sådant sätt att det kommer att lämpa sig och bidra till den
framtida utvecklingen av naturturism som länsstyrelsen förutskickar.
Natura 2000-frågor
Frågan om täktverksamhetens påverkan på de hydrologiska förhållandena i Natura
2000-områdena har beskrivits. Med iakttagande av de försiktighetsmått och
skyddsåtgärder som föreslås bedöms verksamheten inte heller i detta hänseende
kunna skada eller störa skyddade livsmiljöer eller arter på ett sätt som inte är tillåtet.
Vad gäller själva skadebedömningen vid en prövning enligt 7 kap 28 b §
miljöbalken är inte varje skada eller störning i Natura 2000-området otillåten.
Bedömningen tar istället sikte på påverkan på områdets gynnsamma
bevarandestatus inom Natura 2000-området. Härmed får förstås att de livsmiljöer
som avses skyddas i området inte till omfattning och struktur får försämras på ett
sätt som riskerar att äventyra dess funktion som livsmiljö för de arter som typiskt
sett förekommer i sådana livsmiljöer. Vidare måste de särskilda arter som avses
skyddas inom området ha tillräckliga utbredningsområden,
fortplantningsmöjligheter och andra förutsättningar för att förbli en livskraftig del
av sin livsmiljö. Vid tillämpning av dessa principer och riktlinjer för prövningen av
Bungetäktens påverkan på de angränsande Natura 2000-områdena Bästeträsk och
Bräntings haid samt med iakttagande av föreslagna försiktighetsmått och
skyddsåtgärder för verksamhetens bedrivande, gör Nordkalk gällande att den
planerade verksamheten inte kommer att skada skyddade livsmiljöer eller medföra
Sid 100
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
störningar som på ett betydande sätt försvårar bevarandet av de skyddade arterna
inom området.
Bemötande av yttrande av Gotlands kommun
Vattensituationen
Nordkalk har full förståelse för den besvärliga vattenförsörjningssituation som råder
i området och medverkar aktivt till att varje möjlighet till en gemensam lösning av
frågan utreds. Det bör här noteras att kommunens planer på en anläggning för
vattenbortledning i Bästeträsk också skulle komma att ske i den av naturvårdsverket
föreslagna nationalparken. Kommunens planer understryker ytterligare det faktum
att norra Gotland är en region där människor och företag måste ges möjligheter att
verka och utvecklas. Det kan också noteras att Bästeträsk är en sedan länge reglerad
sjö. Vad som utgör områdets ursprungliga och naturliga hydrologi kan därför vara
svårt att fastställa.
Kommunens avsedda uttag på 20 l/s för dricksvattenförsörjning är intressant i
relation till Bungetäkten eftersom det beräknade årsmedelflödet av utpumpat vatten
från stenbrottet vid fullt utbruten täkt har beräknats till 35 l/s. Möjligheten att
använda täktvattnet till dricksvattenförsörjning måste därför utredas och analyseras
ytterligare. Efterbehandlingsalternativ Bungeträsket innebär på sikt tillskapandet av
Gotlands djupaste sjö. Fördelen med att använda Bungeträsket som en framtida
vattentäkt i stället för Bästeträsk är att vattnet inte behöver kylas ner på samma sätt
som det varmare vattnet i den grunda sjön Bästeträsk. I ljuset av denna möjlighet
framstår Bungetäkten också i ett mycket långsiktigt hushållningsperspektiv som den
ur allmän synpunkt bästa markanvändningen.
Sprängämneshantering
Enligt vad som framgår av rapporten måste risken för att kväveföroreningarna från
sprängmedlet sprids till grundvattnet bedömas som mycket begränsad med hänsyn
till den teknisk som används vid sprängningsarbetena.
Sid 101
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bemötande av yttrande av SGU
SGU noterar att SMA har påbörjat en tillståndsprocess om fortsatt brytning inom
fastigheten Stucks och framhåller att det är av vikt att de hydrologiska
frågeställningarna i de två ärendena ses i ett sammanhang, eftersom båda aktörerna
är eller avser att bli verksamma inom tillrinningsområdet för Bästeträsk. Nordkalk
förutsätter att den kommande utredningen rörande SMA:s planerade täkt som nu är i
ett tidigt skede kommer att ta i beaktande de hydrologiska utredningar som
Nordkalk har givit in i målet rörande Bungetäkten och att en eventuellt
sammantagen påverkan på omgivande hydrologiska förhållanden på grund av de
bägge täkterna kommer att bedömas vid en eventuell framtida tillståndsprövning av
täkten i Stucks.
Bemötande av yttrande av Högskolan på Gotland
Högskolan på Gotland framför att de skyddade områden inte får bli "öar" i ett i
övrigt hårt exploaterat landskap och att det måste finnas spridningskorridorer
mellan de skyddade områdena för att säkerställa ett långsiktigt skydd. Nordkalk
anser att det snarare är täktområdet som utgör en ö i ett område där naturskyddet är
väl tillgodosett. Täkten medför oundvikligen vissa barriäreffekter vilket dock inte
hindrar att livskraftiga populationer kan bibehållas och utvecklas i omkringliggande
områden.
Bemötande av yttrande av Svenska Botaniska Föreningen
Nordkalk ifrågasätter inte att torrmarkerna hyser naturvärden. Stora delar av
alvarmarkerna är mycket torra och innebär därför speciella förutsättningar för
specialiserade, men generellt sett konkurrenssvaga arter att hävda sig. Däremot är
bedömningen att torrmarkerna inte är beroende av grundvatten för sin funktion
varför dessa inte tagits upp särskilt vid bedömningen av miljökonsekvenserna i
Natura 2000-områdena till följd av en förändrad grundvattensituation.
Sid 102
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Föreningen tycks mena att de arter och naturtyper som finns på själva täktområdet
omfattas av ett formellt skydd på grund av bestämmelserna i fågel- och
habitatdirektivet och att Nordkalk inte beaktat dessa lagregler. Tolkningen saknar
stöd i lagstiftningen. Regelverket ska och tillämpas så att det bara omfattar
skyddsvärda livsmiljöer och livsmiljötyper i den mån de geografiskt ingår i ett
utpekat Natura 2000-område. Vad gäller regler om artskydd och fridlysning i 8 kap
miljöbalken bör det noteras att reglerna tar sikte på avsiktliga åtgärder som riktas
mot enskilda individer eller exemplar. Varje projekt skulle utan vidare kunna
stoppas genom en nitisk inventering av berörda markområden. Synsättet måste
betraktas som extremt ensidigt och innebära ett överdrivet skyddskrav som vare sig
EU eller den svenske lagstiftaren avsett.
Bemötande av yttrande av Gotlands Botaniska Förening
Det saknar ur rättslig synvinkel betydelse att arter och naturtyper som finns med på
direktivens listor påträffas på själva täktområdet eller efter transportbandet eftersom
fastigheten Bunge Ducker 1:64 inte till någon del är utpekad som Natura 2000-
område och då transportbandets sträckning valts bl.a. för att undvika intrång i
befintliga Natura 2000-områden mellan Bungetäkten och industrianläggningen i
Storugns. Vidare omfattar skyddet inom utpekade områden endast de arter och
livsmiljöer som föranlett utpekandet enligt respektive direktiv. Utpekandet har
endast skett enligt habitatdirektivet men däremot inte enligt fågeldirektivet. Den
omständighet att fåglar som finns med på fågeldirektivets listor påträffats i området
medför därför inte att Natura 2000-bestämmelserna blir tillämpliga.
Föreningens kommentarer rörande att s.k. prioriterade naturtyper förekommer
saknar också rättslig betydelse så länge det inte är aktuellt att tillämpa 7 kap 29 §
miljöbalken, dvs. om Bungetäkten skulle anses medföra sådana omfattande skador i
omgivande Natura 2000-områden att verksamheten endast kan tillåtas efter
regeringens godkännande och Kommissionens hörande. Det skulle i ett sådant fall
röra sig om mer kvalificerade skador, t.ex. att betydande delar av Natura 2000-
områdena skulle tas i anspråk för täktverksamheten vilket inte är aktuellt i detta fall.
Sid 103
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Att arter på den svenska rödlistan förekommer på täktområdet är av viss betydelse
för tillämpningen av 9 kap 6 a § miljöbalken om att livsbetingelserna för hotade
arter m.m. inte får försämras på grund täktverksamheten. I denna del synes i allt
väsentligt överensstämmelse råda mellan de av Gotlands Botaniska Förening
uppräknade arterna och de i bolagets ansökan och MKB redovisade arterna.
Däremot gör Nordkalk och föreningen helt olika bedömningar av vilka rättsliga
följder påträffandet av arter på rödlistan innebär. Bestämmelsen gäller formellt sett
inte transportbandet eller vattenverksamheten. Den art som Nordkalk noterat i detta
sammanhang är gaffelfibbla men eftersom Nordkalk föreslagit särskilda
kompensations- och forskningsåtgärder föreligger inte någon risk för artens
fortbestånd.
De fynd av rödlistade kärlväxter som gjordes vid artinventeringen av täktområdet
och efter transportbandet 2005 kan ge intryck av att koncentrationen av rödlistade
arter skulle vara särskilt hög på själva täktområdet och efter korridoren för
transportbandet vilket förstås beror på att de omgivande områdena inte inventerats.
Det finns inte någon omständighet som talar för att motsvarande fynd inte skulle
göras i omgivningen. Dessa omgivande områden utgörs i hög utsträckning av
naturreservat och Natura 2000-områden. De arter och livsmiljötyper som finns i
dessa områden åtnjuter därmed ett långtgående formellt skydd med krav på skötsel
av olika slag och med begränsade möjligheter att utföra för naturmiljön ingripande
åtgärder.
Nordkalk menar att dessa förhållanden medför ett mycket starkt skydd för berörda
arters livsbetingelser och väsentligt ökar utrymmet för brytning av kalksten i
Bungetäkten. Området utgör inte en nationalpark och kommer med största
sannolikhet aldrig heller att göra det. Det finns därmed inte något rättsligt stöd för
kravet på en orördhet och bevarad helhet inom det berörda riksintresset för
naturvård.
Sid 104
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bemötande av yttrande av Naturskyddsföreningen
Nordkalk ifrågasätter om landskapet på norra Gotland verkligen kan betraktas som
så orört och opåverkat som Naturskyddsföreningen gör gällande. Det rör sig om en
kulturbyggd där människor verkat i tusentals år. Om brytningen av kalkstenens ska
ske utomlands i stället för på Gotland som föreningen föreslår kommer
koldioxidutsläppen till följd av de ökade fartygstransporter öka.
Med internationella fartygstransporter finns det vidare alltid en risk för att
främmande arter skulle komma att spridas med ballastvatten. Detta anses vara ett av
de allvarligaste hoten mot livet i Östersjön. Omkring 100 sådana arter har hittills
kunnat dokumenteras. Av de naturvärden som motiverat utpekandet enligt
registerbladet är det främst hällmarkskomplexet och den därpå belägna
kalktallskogen som påverkas av Bungetäkten. Eftersom Bungetäkten endast tar ca
100 av totalt minst 1 400 ha kalktallskog i anspråk har Nordkalk ifrågasatt om
täkten kan anses innebära en, i juridisk mening, påtaglig skada på
riksintresseområdet Bästeträsk med omgivningar. Vid bedömningen bör också
beaktas det ca 300 ha stora området med ersättningsmark i Hangvar som Nordkalk
föreslår som en del av kompensationsåtgärderna för Bungetäkten.
Ersättningsmarken består till stor del av kalktallskog.
Bemötande av yttrande av Fältbiologerna
Nordkalk ställer sig mycket tveksam till områdets lämplighet som nationalpark med
en omfattande turism och friluftsliv i de känsliga markerna. För att eko-turismen
ska kunna ersätta kalkstensindustrin och skapa en hållbar utveckling i regionen
torde det krävas en massiv turism och friluftsaktivitet i nationalparksområdet.
Bemötande av yttrande av Storugns byalag
Industriverksamheten i Storugns ligger ca 9 km från den planerade Bungetäkten och
regleras genom ett särskilt tillstånd. En prövning av industri- och
hamnverksamheten ingår därför inte i förevarande mål. Någon ändring eller
utökning av verksamheten är inte planerad till följd av att kalkstenen i framtiden
Sid 105
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kommer från Bungetäkten istället för från den nuvarande täkten i Klinthagen.
Nordkalk har dock tidigare aviserat att ett nytt tillstånd för hamnen och verket i
Storugns kommer att sökas varvid frågan om buller och damning kommer att bli
föremål för prövning. Vad gäller buller och damning från är täkten så belägen att
den kommer att påverka ytterst få omkringboende. Nordkalk planerar inte att flytta
den nuvarande kalkstenshanteringen vid verket till brottet i Klinthagen, vilket skulle
innebära en flytt av större delen av nuvarande industriella verksamhet. De
tillkommande störningarna till följd av transportbandet från Bungetäkten bedöms
bli mycket begränsade för de som bor omkring hamnen och verket i Storugns.
Någon påverkan överhuvudtaget på Vitärtskällan kan inte förutses till följd av
transportbandet.
Bemötande av yttrande av Föreningen bevara Ojnareskogen, Anna Engström,
Ange 1:14, Ivar Magnuson, Stenstugu 1:8 samt Leif Gustafsson, Stenstugu 1:16
Nordkalk menar att långsiktighetsperspektivet vid en tillståndsprövning av en
mineralfyndighet måste ges en rimlig avgränsning. 25 år måste här ses som en
normal framförhållningen avseende råvaruförsörjning. Att idag uttala sig om
kommande generationers behov av den gotländska kalkstenen är vanskligt. Helt
klart är dock att det omedelbart och i ett generationsperspektiv finns ett behov av
den kalkstensresurs som finns i Bungetäkten, detta både ur lokal och ur nationell
synvinkel. De berörda fastighetsägarna ifrågasätter de hydrologiska utredningarna i
ansökan och MKB:n. Nordkalk anser dock att de aktuella fastigheterna inte ligger
inom bedömt influensområde för Bungetäkten.
Föreningen anför med hänvisning till registerbladet för Fleringebygdens riksintresse
för kulturminnesvård att områdets norra två tredjedelar klassats som kulturhistoriskt
värdefulla och hela områdets centrala del som värdefull jordbruksbygd och
landskapsbild. Föreningen gör sedan gällande att transportbandet skulle passera
genom det området. Enligt Nordkalk är detta inte korrekt. Transportbandet passerar
i områdets sydligaste del på långt avstånd från områdets centrala.
Sid 106
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Bemötande av yttrande av Kally Mårtensson Bunge Ducker 1:39
Nordkalk konstaterar att Kally Mårtenssons fastighet Bunge Ducker 1:39 ligger
inom beräknat influensområde men bedömer att någon skada till följd av
vattenverksamheten inte kommer att uppkomma. Skulle detta mot förmodan ske
åligger det Nordkalk att vidta åtgärder och ersätta uppkomna förluster inom ramen
för gällande regler om oförutsedd skada.
Kally Mårtensson synes mena att en riksintresseavvägning alltid skulle ge företräde
åt natur- och kulturvärden framför intresset av mineralutvinning. Detta är felaktigt
liksom påståendet att transportbandet inte skull omfattas av riksintresset för
mineralutvinning. Nordkalk kan vidare inte se att den vattenverksamhet som ska
bedrivas i Bungetäkten skulle kunna försvåra kommunens eventuella framtida uttag
av dricksvatten i Bästeträsk på ett sådant sätt att 11 kap 7 § miljöbalken blir
tillämplig. Enligt vad som framgår av regeln i fråga får en jämkning med stöd av
bestämmelsen i vart fall inte medföra en oskälig kostnad, det är således inte frågan
om en stoppregel vilket Mårtenssons yttrande ger intryck av.
Nordkalk kan inte se att den utredning som Kally Mårtensson låtit Magnus
Martinsson utföra tillför något i sak rörande berörda naturtyper och arter som inte
redan berörts i de utredningar Nordkalk låtit ta fram som underlag för ansökan. Det
är dock värt att notera att Martinsson pekar på att flera av de berörda naturtyperna
med tunt jordtäcke är särskilt känsliga för markslitage, något som aktualiserar
frågan om områdenas lämplighet för storskaligt friluftsliv och naturturism. Den
främsta skillnaden mellan Nordkalks egna utredningar och Martinssons rapport är
att Martinsson räknar med ett influensområde på 2 000 m att jämföra med de 300 m
som Nordkalk uppgivit i ansökan. Påverkansområdet blir därmed avsevärt mycket
större och omfattar även andra Natura 2000-områden än de som Nordkalks
tillståndsansökan avser.
Det får anses helt uteslutet att de korttidsprovpumpningar i nio borrhål vid
Bungetäkten som Nordkalk utförde mellan april och september 2007 kan ha orsakat
Sid 107
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
de uppgivet torrare förhållandena vid Ringtallevät under vintern 2008. På
motsvarande sätt kan det uteslutas att de två provbrotten, ca 3 km från Ringtallevät,
kan ha orsakat de uppgivet torrare förhållandena. Provtäkterna har återgått till
hydrologisk jämvikt på en säsong. Förhållandet vid Bungetäkten övervakas
noggrant (sex nivåregistreringar per dygn) och har under hösten och vintern
uppvisat normala variationer. Inga pumpaktiviteter har förekommit. Högt belägna
ythydrologiska system, t.ex. Ringtallevät, är känsliga för förändringar i
grundvattenbildningen, dvs. tillgången på nederbörd och växternas
evapotranspiration. Vintern 2007-2008 var ovanligt varm vilket innebar att
avdunstningen var högre än normalt och att växtsäsongen inleddes tidigt. Dessutom
magasinerades inte nederbörden som snö utan har kunnat avrinna kontinuerligt
istället för att koncentreras under en vårflod.
Bemötande av yttrande av Maria Karlsson, Bräntings Gård, Rute Bräntings
1:3 och 1:8
Nordkalk anser att de omfattande utredningar som utförts och redovisats i målet ger
ett tydlig stöd för slutsatsen att Bräntings gård och Brutmyr ligger i ett annat
hydrogeologiskt system än Bungetäkten. Genomförda utredningar, inklusive
provpumpningar, har inte kunnat påvisa någon grundvattenkontakt över
ytvattendelaren. Med ett mindre brytdjup blir grundvattenpåverkan dessutom än
mindre kring täkten. Brutmyr ligger drygt 1 km från Bungetäkten och de närmaste
slukhål och källor Maria Karlsson pekar ut på ytterligare större avstånd. Nordkalk
ifrågasätter inte de observationer av torrare marker som beskrivs av Maria Karlsson
men kan samtidigt konstatera att detta naturligtvis inte kan ha orsakats av den ännu
inte utbrutna Bungetäkten, eller för delen provtäkterna eller provpumpningarna.
Däremot överensstämmer Maria Karlssons observationer med resultatet av den
fortsatta hydrologiska övervakning som Nordkalk nu redovisar. Rapporterna utvisar
att de två senaste åren utmärks av tidiga, varma och torra vårar vilket gett upphov
till överlag torra förhållanden. Nordkalk bestrider vidare att täktverksamheten skulle
kunna försämra livsbetingelserna för de rödlistade arter som uppges ha påträffats
vid naturinventeringar av fastigheterna Bräntings 1:3 och 1:8.
Sid 108
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
DOMSKÄL
Nordkalks tänkta verksamhet i Bunge är sådan att tillståndsprövningen aktualiserar
ett flertal bestämmelser i miljöbalken. Miljödomstolen har således att ta ställning till
om hinder för tillstånd föreligger vad gäller dels den allmänna lokaliseringen av
täkten, dels påverkan på bevarandeområdena (Natura 2000), dels den särskilda
täktprövningen, dels vattenverksamheten (pumpning, infiltration, anläggande av
diken). Verksamhetens effekter på yt- och grundvattnet i området har som framgått
ovan därvid betydelse för bedömningen även av annat än den renodlade
vattenverksamheten. Miljödomstolen redovisar tillståndsfrågan i enlighet med nyss
nämnd uppräkning. Avslutningsvis behandlas frågor om MKB, rättegångskostnad
och övriga frågor.
Tillstånd
Lokaliseringen ur miljösynpunkt samt användningen av mark och vatten
För att tillstånd till täkten ska kunna ges måste Nordkalk visa att verksamheten
uppfyller de grundläggande reglerna i 2, 3 och 4 kap miljöbalken som verkar för
en hållbar utveckling. 2 kap 6 § miljöbalken stadgar att platsen för verksamheten
ska vara lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta
intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Detta krav gäller enligt 7 §
samma kapitel i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla det. Av 3
kap 1 § miljöbalken följer att markområde ska användas för det ändamål som
området är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande
behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt
god hushållning. 3 kap 2 § miljöbalken föreskriver att stora mark- och
vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av
exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön så långt möjligt ska skyddas mot
åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Vidare sägs i 3 kap 6 §
miljöbalken att områden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän
synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till
Sid 109
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
friluftslivet, så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada
natur- eller kulturmiljön. Områden som är av riksintresse för naturvården,
kulturmiljövården eller friluftslivet ska skyddas mot sådana skadliga åtgärder.
Enligt 3 kap 7 § miljöbalken ska å andra sidan områden som innehåller värdefulla
ämnen eller material så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan
försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller
material som är av riksintresse ska skyddas mot sådana för utvinningen försvårande
åtgärder. I sådana fall av riksintressekonflikter stadgar 3 kap 10 § miljöbalken att
för det fall att ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, ska
företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig
hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Enligt 4 kap 2 §
miljöbalken ska vidare turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets,
intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag
eller andra ingrepp i miljön på Gotland som helhet. Om det finns särskilda skäl
utgör detta dock inte hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter
som målet gäller. Mark får inte användas på sätt som strider mot
skyddsbestämmelserna för Natura 2000-områden.
Det aktuella området ingår i det större område Bästeträsk med omgivningar som har
pekats ut av Naturvårdsverket som riksintresse för naturvården. Naturvårdsverket
har anfört att områdets mest framstående värde består av de omfattande, ostörda
hällmarks- och våtmarkskomplexen med rik biologisk mångfald, bland annat många
rödlistade arter. Området är i en särklass i sitt slag på Gotland och i Sverige, särskilt
med avseende på väl utvecklade naturtyper i stora mosaiker som utgör en
sammanhängande yta samt graden av orördhet. De naturvärden som motiverat
utpekandet att området innefattar ett stort och ekologiskt intressant
hällmarkskomplex samt värdefulla våtmarker och egenartad hydrologi. Vidare
anses kustområdet geologiskt intressant. Vidare betonas lavförekomsten och
fågelfaunan. Den föreslagna täktverksamheten skulle enligt Naturvårdsverket
påtaglig skada naturmiljön.
Sid 110
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Nordkalk har gjort gällande att Bungetäkten inte innebär påtaglig skada på
riksintresset för naturvården eftersom det är en jämförelsevis liten, skarpt avgränsad
del (170 hektar) av det utpekade området (9 700 hektar) som omfattar stora delar av
norra Gotland. Kvarvarande delar är således enligt Nordkalk tillräckligt stora och
sammanhängande för att djur- och växtarter ska kunna fortleva i långsiktigt
livskraftiga populationer. Detta gäller särskilt, menar bolaget, då stora delar av
omgivande områden är skyddade som naturreservat och Natura 2000-områden.
Området har dessutom pekats ut av SGU som riksintresse avseende ämnen och
material för landets materialförsörjning. SGU har som skäl angivit att fyndigheten
har från försörjningsberedskapssynpunkt stor betydelse för landet, är
väldokumenterad, uppfyller speciella krav på materialegenskaper, förekommer i
begränsad omfattning men är dock så stor att den även på lång sikt kan försörja hela
eller en del av landet med material samt har betydelse för landets försörjning i ett
avspärrningsläge.
Bl.a. Naturvårdsverket har anfört att det inte är tillräckligt utrett i målet huruvida
kalk kan utvinnas på alternativa platser som innebär mindre intrång och olägenhet
för miljön.
Miljödomstolen konstaterar beträffande lokaliseringsfrågan inledningsvis att det
aktuella täktområdet och dess omgivningar har mycket stora naturvärden som är
unika och därför har ett högt skyddsvärde. Den 170 hektar stora täkten skulle, med
sin längsträckta nord sydliga placering, på ett påtagligt sätt inverka negativt och
irreversibelt på det sammanhållna naturområdet och det gäller även oavsett
eventuell hydrologisk påverkan på omgivningarna. Mot detta kan anföras att det
finns ett begränsat antal alternativ för kalkbrytning. Nordkalk har hävdat att detta i
princip är den enda tänkbara platsen för bolagets fortsatta verksamhet. Såväl
Nordkalk som länsstyrelsen har redogjort för vissa andra kalkförekomster på
Gotland. Vad gäller tillgången på kalk i övriga landet samt ifråga om import är
utredningen i målet dock knapphändig. Klart är att Bungeområdet är den för
Nordkalk absolut bästa platsen för brytning. Det synes vara den största enskilda
Sid 111
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
kalkförekomsten i regionen. Utredningen ger dock vid handen att det finns
alternativa platser att bryta kalk på Gotland och dessutom på andra platser i Sverige,
fastän med huvudsakligen annan kvalitet. Domstolen anser därför att Bungeområdet
inte är det enda alternativet och att då verksamheten enligt vad som nyss sagts leder
till stora olägenheter för miljön, är verksamheten inte förenlig med
lokaliseringskravet i 2 kap miljöbalken. Värdet av brytning av kalk på platsen är
otvivelaktigt ekonomiskt mycket högt och medför inkomster för bolaget och
arbetstillfällen under 25 år i en region som för närvarande lider brist på större
arbetsgivare. Det finns därför skäl att överväga om lokaliseringshänsyn här är
orimlig att uppfylla jämlikt 2 kap 7 § miljöbalken. Miljödomstolen gör därvid den
bedömningen, att även om kalkbrytningen måste anses mycket angelägen, är de
förhållandena att alternativa möjligheter finns och att stora naturvärden står på spel
som för alltid förloras, sådana att kravet på hänsyn vid lokalisering får anses vara
rimligt.
Platsvalet ska vidare bedömas enligt bestämmelserna om användning av marken i 3
och 4 kap miljöbalken. Sektormyndigheter har pekat ut det aktuella området som
riksintressen för naturvård respektive mineralutvinning. Detta utpekande är dock
inte rättsligt bindande utan ska bedömas i det enskilda fallet i samband med
tillståndsprövning. Miljödomstolen anser det visat i målet att båda riksintressena
ska anses föreligga för den aktuella fastigheten, trots att utredningen vad gäller
behovet av kalksten ur försvarssynpunkt är vag. Miljödomstolen anser det vidare
klarlagt att täkten, på sätt som utvecklas ovan angående lokaliseringskravet, skulle
påtagligt skada miljön på sätt som avses i 3 kap 6 § miljöbalken. I målet är således
fråga om konkurrerande riksintressen. Företräde ska i sådant fall ges enligt 3 kap 10
§ miljöbalken åt det ändamål som på lämpligaste sättet främjar en långsiktig
hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Tillämpningen av
kap 3 miljöbalken beror dessutom av om riksintresset för naturvården även
föreligger enligt 4 kap miljöbalken. Gotland är enligt 4 kap 1 § och 2 § miljöbalken,
med hänsyn till dess natur- och kulturvärden, i sin helhet av riksintresse för
turismen och friluftslivet. Eftersom skyddet i dessa bestämmelser emellertid inte
avses hindra det lokala näringslivet och inte heller, om det finns särskilda skäl,
Sid 112
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
utvinning av mineralfyndigheter är det rättens bedömning att riksintresset enligt 4
kap 2 § miljöbalken inte utgör hinder för verksamheten. Riksintressen med
anledning av Natura 2000 behandlas nedan. Miljödomstolen bedömer inte att
området är sådant stort oexploaterat område som avses i 3 kap 2 § miljöbalken.
Vid riksintresseavvägningen ska bl.a. miljöbalkens mål enligt 1 kap 1 § miljöbalken
beaktas liksom Sveriges internationella åtaganden. Värdefulla naturmiljöer ska
skyddas men samtidigt ska en ur samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god
hushållning tryggas. Förutom att just de långsiktiga behoven ska ges särskild tyngd
måste även möjligheten att kombinera användningen av marken övervägas. För
naturvårdsintresset talar enligt domstolen att den värdefulla naturmiljön är unik och
bunden till platsen men för kalkbrytning finns andra lokaliseringar. Vidare finns ett
antal hotade arter i området. Den skada verksamheten medför genom att bilda ett
dagbrott är omöjlig att reparera eller ersätta med kompensationsåtgärder. För
mineralutvinningsintresset talar att det är en fyndighet av mycket stort värde och av
särskilt god kvalitet. Fastigheten är vidare relativt väl belägen i förhållande till
Storugns, medför få störningar för grannar samt innebär ett antal arbetstillfällen
under 25 år. Nordkalk har anfört att ett omfattande naturskydd råder i täktens
omgivningar samt i regionen som helhet och att det därför vid avvägningen ska
beaktas att det måste vara en rimlig balans mellan vad det allmänna skulle vinna
med ytterligare naturskydd och vad bolaget skulle förlora på grund av
inskränkningar i möjligheten att utnyttja sin egendom. Vid bedömningen anser
domstolen att den stora oreparerbara skada på naturmiljön av riksintresse som
täktens dimensioner och placering innebär väger mycket tungt liksom det
industriella behovet av kalkråvaran. Vid ett val mellan dessa intressen är det dock
avgörande att naturmiljön inte kan ersättas av en annan plats medan kalk trots
fördelarna med Bungetäkten faktiskt kan utvinnas på andra platser såväl på norra
Gotland som på fastlandet eller utomlands. Långsiktigt är det enligt domstolens
bedömning således en bättre hushållning att skydda naturmiljön i detta fall.
Riksintresset för naturvården har alltså företräde. Miljödomstolen anser vidare att
det inte är möjligt att både skydda naturområdet och bedriva täkten. Dess inverkan
rent fysiskt är allt för stor och skyddsåtgärder kan inte ändra det förhållandet.
Sid 113
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Föreslagen markanvändning är således inte förenlig med
hushållningsbestämmelserna.
Särskilda bevarandeområden, Natura 2000
Enligt 7 kap 28 a § miljöbalken krävs tillstånd för att bedriva verksamhet som på ett
betydande sätt kan påverka Natura 2000-områdena Bräntings haid och Bästeträsk
som förtecknats enligt habitatdirektivet. Tillstånd enligt 7 kap 28 b § miljöbalken
får lämnas endast om verksamheten, tillsammans med andra pågående eller
planerade verksamheter eller åtgärder, inte kan skada de livsmiljöer och arter som
avses skyddas.
Enligt Nordkalk är det här fråga om mindre störningarna i form av buller, damm,
förändrad hydrologi samt kanteffekter. Berörd naturtyp i Bräntings haid är främst
våtmark bestående av rikkärr och kalkkärr med gotlandsag. Direkt gränsande
naturtyper är dessutom västlig taiga och nordiskt alvar. Våtmarkerna ligger
uppströms täkten och tillrinningen påverkas därför inte enligt bolaget. Genom
avgränsande diken och säkerställande av det flöde som sker via bäcken norrut ska
naturliga vattenflöden mellan våtmarkerna behållas. Beträffande övriga livsmiljöer i
kantzonen till Bräntings haid, västlig taiga och nordiskt alvar, är det främst ökad
solexponering och vind som kommer att medföra lokal och ringa påverkan.
Beträffande Bästeträsks bevarandeområde är sjön Bästeträsk och dess våtmarker
samt Tvärlingsmyr viktiga. Detta bevarandeområde ligger nedströms täkten och
berörs i vart fall indirekt av den grundvattenpåverkan och vattenhantering som
kommer att ske i täkten. Bolaget menar dock att eftersom vattenhanteringen i täkten
syftar till att upprätthålla vattenbalansen i Ojnaremyr och därmed i Tvärlingsmyr
och Bästeträsk kommer inte någon beaktansvärd påverkan uppkomma. Bolaget har
gjort gällande att utredningen visar så begränsad påverkansgraden att det kan
ifrågasättas om ens tillståndsplikt föreligger i vart fall beträffande Bräntings haid.
Influensområdet från täktkanten uppgår maximalt till 300 meter.
Naturvårdsverket har anfört att den sökta verksamheten kan skada de livsmiljöer
som skyddas och att den innebär en störning som på ett betydande sätt kan försvåra
Sid 114
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
bevarandet av skyddade arter. Placeringen av täkten är enligt verket direkt olämplig
med hänsyn till möjligheterna att bevara utpekade arter och habitat i långsiktigt
gynnsam bevarandestatus. Det är fråga om störningar av buller, damm, sol- och
vindexponering, fragmenteringseffekter, förändrad hydrologi samt en minskning av
arternas naturliga utbredningsområde. Påverkan är både direkt och indirekt och
varierar från några tiotals meter upp till flera kilometer. Små förändringar i såväl
ytvatten- som grundvattenbalans bedöms enligt Naturvårdsverket kunna ge mycket
stora och i många fall irreversibla skador på våtmarkshabitaten och deras arter.
Naturvårdsverket har anfört att hydrologin och därmed våtmarkerna riskeras skadas
permanent. Redan risken för skador eller störningar är tillräcklig för att åtgärden
inte ska vara tillåten.
Länsstyrelsen har anfört att såväl de kompletterande utredningarna som
utvärderingen av provbrotten tydligt visar hur komplicerad både hydrologin och
kalkstensstrukturen i området är. Den hydrauliska konduktiviteten varierar påtagligt
vilket beror på kalkberggrundens egenskaper med svårdefinierade och svårtolkade
spricksystem. Det medför att det är mycket svårt att göra schablonbilder av
grundvattnets rörelser. Länsstyrelsen anser att saltvatteninträngning i området är
trolig. Transportbandet kommer att medföra risk för försämrade livsbetingelser för
ett flertal hotade, sällsynta eller i övrigt hänsynskrävande djur- och växtarter.
Länsstyrelsen har gjort gällande att flera av de livsmiljöer som finns i
bevarandeområdena kan komma att påverkas på ett betydande sätt och främst då
genom täktens påverkan på avrinningsförhållanden och hydrologin.
Influensområdet kan lokalt uppgå till en kilometer. Bevarandeområdet Bästeträsk
berörs även av SMA:s planerade bergtäkt och kommunens planerade vattenuttag
från sjön, vilket ska beaktas i bedömningen.
Flera intresseorganisationer och enskilda intressenter har argumenterat i
huvudsaklig samstämmighet med Naturvårdsverket och länsstyrelsen.
Miljödomstolen konstaterar att bolaget utfört och presenterat omfattande
undersökningar för att få förståelse för yt- och grundvattenförhållandena och hur
Sid 115
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
dessa påverkas om den planerade täktverksamheten kommer till utförande. De
hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena inom området är dock
komplicerade och det kan därför vara svårt att förutsäga hur yt- och
grundvattensituationen påverkas. Grundvattnets uppträdande i kalksten
kännetecknas av att det finns stora variationer i kalkstenens
vattengenomsläpplighet. Detta har framgått av genomförda provpumpningar och
den stora skillnaden i tillrinningen till de två provtäkterna. För att bättre förstå hur
hela grundvattensystemet fungerar har bolaget låtit utföra hydrogeologiska
beräkningar med hjälp av en analytiskt modell. I alla modeller måste
förutsättningarna förenklas eftersom fältförhållandena ofta är alltför komplicerade.
Bolaget har antagit att med den stora utsträckning som brottet planeras få kan
kalkstenens inhomogeniteter homogeniseras vad gäller förväntad
grundvattenpåverkan. Med hjälp av modellen har bolaget kunnat värdera de
ingående parametrarnas betydelse genom en s.k. känslighetsanalys och visat att
störst betydelse för mängden uppumpat täktvatten och storleken på influensområdet
har värdet på kalkstens vattengenomsläpplighet (hydrauliska konduktivitet).
Bolaget föreslår ett antal artificiella åtgärder för att dels återleda grundvattnet till
omgivande områden, dels för att i möjligaste mån efterlikna den nu befintliga
ytvattensituationen. Bolaget har även föreslagit ett kontrollprogram för att bl.a.
övervaka effekterna på omgivningen och identifiera eventuella avvikelser från det
förväntade så att bolaget vid behov kan vidta ytterligare åtgärder.
Miljödomstolen anser att utredningsläget är sådant i målet att en negativ påverkan
på bevarandeområdena kan verkar högst trolig via främst ändrade yt- och
grundvattenförhållanden. Bolaget undersökningar visar att en del våtmarker är
ytvattenberoende medan andra är både yt- och grundvattenberoende. Den flora och
fauna som etablerats inom bevarandeområdena har anpassats till rådande
förhållanden. Miljödomstolen anser att det sannolikt inte är möjligt att med
artificiella åtgärder efterlikna och upprätthålla de vattenförhållanden som nu råder.
Detta gäller särskilt ytvattenförhållandena och vattnets strömningsbild. Det är även
inte helt utan komplikationer att vidmakthålla grundvattensituationen genom
Sid 116
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
artificiell infiltration. Miljödomstolen delar Naturvårdsverkets bedömning att små
förändringar i såväl ytvatten- som grundvattenbalans kan ge mycket stora och i
många fall irreversibla skador på våtmarkshabitaten och deras arter.
Domstolen bedömer vidare att den inskränkning som områdesskyddet innebär enligt
detta ställningstagande, vid en avvägning enligt 7 kap 25 § miljöbalken, inte går
längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses.
Prövning av täkten som miljöfarlig verksamhet
Vid prövning av ansökan ska enligt den särskilda täktbestämmelsen 9 kap 6 a §
miljöbalken behovet av material som kan utvinnas vägas mot skador som befaras på
djur och växter samt miljön i övrigt. Tillstånd får inte lämnas om täkten befaras
försvåra livsbetingelserna för någon djur- eller växtart som är hotad eller i övrigt
hänsynskrävande.
Nordkalk har beträffande avvägningen anfört att det rör sig om ett mindre
täktområde i ett betydligt större område med skog och våtmarker, att Nordkalk
kommer att kompensera med kalktallskog på annan plats samt göra insatser för
våtmarker, att sällsynta arter inte kommer att hotas, att störningar i form av buller
och damm är mycket begränsade, att skadorna på djur- och växtlivet och miljön i
övrigt som täkten orsakar blir tämligen begränsade. Vidare har Nordkalk förklarat
att gotländska kalkfyndigheter har för landet unika egenskaper som hyser stor
efterfrågan inom industrin, att Bungetäkten är det enda realistiska alternativet, att
täkten har ett värde om 16-17 miljarder kronor samt att import medför negativa
konsekvenser både för Nordkalk och bolagets kunder vad gäller logistik,
transportavstånd och kostnader. Nordkalk har vidare gjort gällande att täkten
medför 140-150 arbetstillfällen under minst 25 år, påverkar omkring 150
leverantörer på Gotland och att Nordkalks industriverksamhet i Storugns kan
tvingas till nedläggning om inte råvaruförsörjningen tryggas. Nordkalk har för bl.a.
bevarande av växten gaffelfibbla föreslagit särskilda kompensations- och
forskningsåtgärder.
Sid 117
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Naturvårdsverket har anfört att verksamheten skulle ha en påtaglig påverkan på
växt- och djurliv och i denna del noterat att det på norra Gotland finns ca 550
rödlistade arter och att där finns många förekomster av arter inom flera
organismgrupper som i övriga Sverige är extremt sällsynta. Vidare har verket anfört
att täkten ligger inom ett stort område där förekomsten av rödlistade kärlväxter är
oerhört rik jämfört med övriga landet samt där norra Europas artrikaste tallanknutna
skalbaggsfauna förekommer. Naturvårdsverket har beträffande gaffelfibblan anfört
att den globalt endast förekommer på Öland och Gotland och att beståndet i
täktområdet antas hysa en betydande del av världspopulationen. Andra hotade arter
i täktområdet är apollofjäril och svartfläckig blåvinge.
Sveriges Botaniska Förening har anfört att det på fastigheten finns en koncentration
av ett extremt stort antal rödlistade växt- och djurarter med en uppseendeväckande
stor art- och individrikedomen. Täkten riskerar enligt föreningen dessutom skada
arter som Sverige förbundit sig ge ett starkt skydd såsom nattskärra, spillkråka,
trana, trädlärka, ängshök, kungsörn, apollofjäril och svartfläckig blåvinge. Mycket
få områden i landet har så många högt skyddsvärda arter i sina naturliga livsmiljöer
som i det aktuella området.
Gotlands Botaniska Förening har påtalat ett stort antal fynd på det tänkta
täktområdet av rödlistade arter av vilka några är starkt hotade. Föreningen har
anfört att omflyttning efter odling av sällsynta och rödlistade växter inte är en
acceptabel lösning.
Miljödomstolen anser det väl utrett i målet att behovet av stenmaterialet föreligger
och att det måste anses relativt stort. Vid en avvägning ska beaktas bl.a. alternativa
fyndigheter, föroreningsrisk, buller damm, transporter samt påverkan på arter,
habitat och övrig miljö. Miljödomstolen anser generellt att med skyddsåtgärder och
kontrollprogram kan den praktiska hanteringen av malmen inklusive
transportbandet utformas på godtagbara sätt. Direkt påverkan av buller, damm och
ljus framstår som acceptabla med beaktande av den stora nyttan av fyndigheten.
Vad däremot gäller påverkan via yt- och grundvattnet, som utvecklats ovan i
Sid 118
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
samband med överväganden om Natura 2000-områden, är det domstolens
uppfattning att skadeverkan som kan befaras på framförallt våtmarker är alltför stor
för att den ska uppvägas av behovet. Miljödomstolen anser det vidare visat i målet
att försämrade livsbetingelser för hotade arter kan befaras. Vid sådana
omständigheter kan tillstånd enligt nu aktuell bestämmelse inte lämnas.
Vattenverksamheten
Den vattenverksamhet som ska bedömas i målet är bortledande av yt- och
grundvatten från täkten, infiltration av samma vatten i omgivningen samt avledning
av ytvatten kring täkten. Eftersom verksamheten ska bedrivas i sin helhet på
bolagets fastighet föreligger rådighet. Vid prövningen tillämpas bl.a. de särskilda
förutsättningarna som följer av 11 kap 6 § och 7 § miljöbalken. Därtill kommer
frågan om 1973 års förbud mot utsläpp av avloppsvatten.
Beträffande vattenhanteringen har Nordkalk redovisat en översiktlig plan med
diken, sedimenteringsbassänger och infiltrationsdammar.
Kommunen har anfört att mängden inläckande vatten till täkten kan påverka
vattenförsörjningen om inte vattnet återförs till Bästeträsks tillrinningsområde.
Tillrinningen kommer ändå minska genom dels ökad väderexponering med öppna
dammar och återinfiltration på naturmark, dels den kanske 100 år långa tiden för att
fylla kalkbrotten när brytningen avslutats. Vidare kan förorening inträffa.
Kommunen har dock ansett att de skydds- och kontrollåtgärder som Nordkalk
planerar att vidta gör att påverkan bör kunna hållas på en godtagbar nivå.
Naturvårdsverket och länsstyrelsen samt flera intresseorganisationer har anfört,
sammanfattningsvis, att underlaget inte är tillräckligt för att avgöra hur påverkan
blir på yt- och grundvattensituationen och omfattningen av skadorna på de
naturmiljöer som gränsar till täkten. Även fastighetsägare har pekat på att
underlaget som sökanden presenterat inte klargör hur deras fastigheter påverkas när
det gäller vattentillgång och vattenkvalitet.
Sid 119
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
SGU har anfört att huvuddragen i den komplexa grundvattenströmningen i
anslutning till den tänkta brytningen är väl dokumenterad och verifierad genom de
undersökningar och resultat som redovisats. SGU anser vidare att slutsatser och
prognoser avseende grundvattnets kvalitet är väl grundade och genomarbetade.
Miljödomstolen konstaterar att vattenhanteringen är en förutsättning för själva
täkten som innebär en uppenbar ekonomisk fördel för bolaget, samhällsnytta i form
av arbetstillfällen i drygt två decennier och försörjning av råvara till annan industri.
Detta överväger klart kostnaderna för vattenåtgärderna. Beträffande skador och
olägenheter är det återigen miljödomstolens bedömning att utredningen i målet
väcker farhågor om stor negativ påverkan på både närliggande våtmarker som
möjligheten att nyttja den planerade vattentäkten Bästeträsk i framtiden. Med tanke
på den generella vattenbristen på Gotland har sjön Bästeträsk ett mycket stort
ekonomiskt värde ur allmän synpunkt som måste beaktas. Kommunen har
visserligen tillstyrkt ansökan men samtidigt förklarat den utomordentligt stora
betydelse vattenfrågan har och därvid framhållit Bästeträsk som av avgörande vikt.
Såsom miljödomstolen konstaterat ovan har bolaget utfört omfattande
undersökningar för att klargöra yt- och grundvattenförhållandena i området.
Miljödomstolen anser emellertid att utredningen i målet om dels vattenpåverkan av
täkten som sådan, dels vattenhanteringen i sig, inte klargjort hur Bästeträsk kommer
att påverkas vare sig under driften eller under återfyllnadsperioden som sannolikt
sträcker sig över flera decennier. Dessa osäkerheter leder till att tillstånd till ansökt
vattenverksamhet inte kan lämnas vid en prövning enligt 11 kap 6 § och 7 §
miljöbalken.
Beträffande de enskilda fastighetsägarnas invändningar om skador på vattentäkter
(brunnar m.m.) anser miljödomstolen att det trots omfattande utredning alltjämt är
oklart huruvida de närmast lokaliserade fastigheterna kommer att påverkas.
Vad härefter gäller 1973 års beslut om förbud mot utsläpp av avloppsvatten är det
miljödomstolens uppfattning att eftersom förbudet syftar på att säkerställa tjänligt
Sid 120
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
vatten i Bästeträsk måste det omfatta alla typer av avlopp dvs. även förorenat vatten
från en industri. Nordkalk har här invänt att vattnet avses renas innan det infiltreras.
Förbudet kan enligt domstolens tolkning inte rimligen innebära ett totalt förbud mot
utsläpp mot även helt renat vatten. Beslutet är därför inget absolut hinder mot
infiltration så länge vattnet är så rent att det inte kan anses som skadligt för
vattentäkten. Huruvida så är fallet här beror bl.a. på tänkt hantering och
skyddsåtgärder vilka inte utvecklats närmare i ansökan. Miljödomstolens slutsats är
således att infiltration är möjlig men att det på föreliggande material inte går att
bedöma om vattnet kommer att ha tillräckligt god kvalitet.
Tillståndsfrågan sammanfattningsvis
Mot bakgrund av det som anförts ovan finner miljödomstolen att tillstånd inte kan
lämnas till den sökta verksamheten. Såväl lokaliseringen som risken för påverkan
på omgivande bevarandeområden och faran för hotade arter hindrar att tillstånd kan
ges. Dessutom föreligger osäkerhet beträffande möjligheten att skydda vattentäkten
Bästeträsk. Ansökan ska därför lämnas utan bifall.
Fråga om regeringsprövning
Enligt 21 kap 7 § miljöbalken ska domstolen i mål som rör vissa allmänna intressen
av synnerlig vikt överlämna yttrande till regeringen för avgörande. I målet har
anförts arbetsmarknadspolitiska skäl för att tillstånd ska ges. Miljödomstolen
bedömer dock att med beaktande av det antal arbetstillfällen det rör sig om här kan
det inte anses som att frågan är av synnerlig vikt på sätt som avses i bestämmelsen.
Miljökonsekvensbeskrivningen
Ett antal remissinstanser m.fl. har såväl under förberedelsen av målet som vid
huvudförhandlingen krävt att Nordkalk presenterar ytterligare utredningar främst
vad gäller de hydrogeologiska förutsättningarna. Utredningskraven innefattar bl.a.
flera års provpumpningar av stora mängder vatten. Nordkalk har under
förberedelsen tillfört utredningen ett omfattande material för att söka tillmötesgå
kraven. Bolaget har utfört ett stort antal provpumpningar och andra undersökningar.
Sid 121
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Vidare har saltvattenfrågan analyserats grundligt. Nordkalk har till bemötande av
utredningskraven anfört att man gjort vad som rimligen kan begäras, att det nu finns
en tillräckligt klar bild av geologin samt att kraven på långtidspumpningar skulle
medföra alltför stora kostnader och medföra att bolaget inte hinner få täkttillstånd i
tid. Miljödomstolen noterar att det är ett mycket omfattande material som givits in
och att det skett i olika delutredningar. Nordkalk har lagt ned stora resurser på att
söka klarlägga hur vattensituationen är och förmodas kan bli med en utbyggd täckt.
Bolaget har besvarat flertalet av de tekniska frågor som ställts men många
intressenter anser trots det att det fortfarande finns oklarheter av vikt vad gäller
särskilt grundvattenförhållandena. Miljöpåverkan av en sådan ingripande och ickereversibel
verksamhet som det här är fråga om måste beskrivas ingående och
fullständigt för att syftet att vara underlag för prövningen ska uppfyllas. Det finns
emellertid rimligen en gräns för när det är alltför kostsamt och tidskrävande att i en
ansökan klargöra samtliga miljöeffekter i en avlägsen framtid. Brister i
kunskapsläget får istället beaktas vid tillståndsprövningen. Miljödomstolen anser
således att Nordkalk med allt utredningsmaterial sammantaget har nått upp till en
rimlig utredningsnivå inför prövningen avseende de krav som ställs i 6 kap
miljöbalken och att MKB:n således kan godkännas.
Rättegångskostnader
Gotlands kommun har yrkat ersättning med 542 014 kr exklusive mervärdesskatt,
varav 418 000 kr avser arvode (Mårten Bengtsson, 180 timmar à 2 300 kr),
ersättning till sakkunnig 108 582 kr samt övriga utlägg 15 432 kr.
Nordkalk har bestritt yrkandet på den grunden att det kan ifrågasättas om
kommunen är sakägare vattenrättslig mening. Kommunens yttrande tar i stor
utsträckning sikte på aspekter av målet som rör miljöfarlig verksamhet. Nordkalk
har vitsordat totalt belopp om 252 194 kr exklusive mervärdesskatt, varav 150 000
kr avser arvode och 80 000 kr ersättning till det tekniska biträdet. Övrig yrkad
ersättning för utlägg om 22 194 kr har vitsordats som skälig i och för sig.
Sid 122
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Sigrid Nordström och Håkan Linder har yrkat ersättning med 156 870 kr inklusive
mervärdesskatt, varav 115 000 kr avser arvode (Lennart Eriksson, 67,75 timmar à 1
700 kr), 10 496 kr ersättning för utlägg samt 31 374 kr mervärdesskatt.
Nordkalk har vitsordat att Håkan Linder är sakägare i vattenmålet. Nordkalk har
bestritt att Sigrid Nordström är sakägare i vattenrättslig mening eftersom hennes
fastighet ligger ca 1,5 km från täkten i ett annat hydrologiskt system. Nordkalk har
medgett att Håkan Linder medges ersättning med 110 496 kr, varav 100 000 kr
inklusive mervärdesskatt avser ombudsarvode. Yrkad ersättning om 10 496 kr för
utlägg har vitsordats som skälig i och för sig.
Leif och Maj Gustafsson har yrkat ersättning med 175 232 kr inklusive
mervärdesskatt, varav 132 000 kr avser ersättning för arvode (Viveca Dahlin, 66
tim, à 2 000 kr), 8 186 kr avser utlägg och 35 046 kr avser mervärdesskatt.
Nordkalk har bestritt Leif och Maj Gustafssons yrkande på den grunden att
fastigheten ligger över 1 km från täkten inom ett annat hydrologiskt system. Ett
arvode på 112 500 kr inklusive mervärdesskatt, samt yrkad ersättning för utlägg på
8 186 kr har vitsordats som skäligt i och för sig.
SMA har yrkat ersättning med 126 119 kr inklusive mervärdesskatt, varav 87 500 kr
avser arvode (Louis Vasseur), 13 395 kr utlägg och 25 224 kr mervärdesskatt.
Vidare har yrkats ersättning för tekniskt biträde med 85 640 kr, varav 64 000 kr
avser arvode, 4 512 kr avser utlägg och 17 128 kr mervärdesskatt.
Nordkalk har bestritt yrkandet då SMA inte är att betrakta som sakägare i målet.
Yrkat ombudsarvode om 87 500 kr exklusive mervärdesskatt vitsordas som skäligt i
och för sig. Beträffande ersättning till det tekniska biträdet vitsordas ett belopp om
40 000 kr som skäligt i och för sig. Ersättningen om 17 907 kr för utlägg vitsordas
som skälig i och för sig. Moms bör inte ingå i ersättningen då SMA torde vara
skattskyldigt enligt mervärdesskattelagen.
Sid 123
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
SMA har genmält att bolaget anser att det har all anledning att kunna bevaka sina
intressen på sökandens bekostnad. Beträffande kostnad för tekniskt biträde har
SMA godtagit Nordkalks vitsordade belopp på 40 000 kr exkl. mervärdesskatt, samt
instämt i Nordkalks påpekande om mervärdesskatt.
Kally Mårtensson, Anna Engström och Bertil Ström har yrkat ersättning med totalt
1 015 860 kr inklusive mervärdesskatt varav 545 600 kr avser arvode (Johan Öberg,
248 tim, à 2 200 kr), utlägg för expertbiträde av Bo Olofsson med 187 627 kr (varav
10 077 kr avser utlägg), Magnus Martinsson med 59 400 kr samt Jonas Ebbesson
med 7 000 kr. Slutligen avser 13 061 kr av beloppet övriga utlägg och 203 172 kr
mervärdesskatt.
Nordkalk har anfört att det tid och det arbete som lagts ned i detta fall medfört
kostnader som gått långt utövar vad som kan anses skäligt för att tillvarata
sakägarnas rätt i målet. Nordkalk har bestritt att Anna Engström och Bertil Ström är
sakägare i vattenrättslig mening. Vidare har Nordkalk bestritt att kostnaderna
beträffande Magnus Martinsson och Jonas Ebbesson är ersättningsgilla. Nordkalk
vitsordar att Kally Mårtensson tillerkänns ersättning för rättegångskostnader med
268 922 kr inklusive mervärdesskatt, varav 150 000 kr inklusive mervärdesskatt
avser ombudsarvode och 90 000 kr inklusive mervärdesskatt avser Bo Olofssons
arbete. Ifall även Anna Engström och Bertil Ström skulle anses som sakägare
vitsordas inte någon sammanlagd högre ersättning eftersom talan i allt väsentligt
tagit sikte på berörda allmänna intressen. Yrkad ersättning för utlägg med
sammantaget 28 922 kr inklusive mervärdesskatt vitsordas som skälig i och för sig.
Ivar Magnusson har yrkat ersättning med 459 081 kr inklusive mervärdesskatt,
varav 355 000 kr utgör ombudsarvode (Staffan Michelson, 140 tim, à 2 536 kr),
88 750 kr mervärdesskatt och 15 331 kr utlägg.
Nordkalk har bestritt yrkandet på den grunden att Ivar Magnusson inte riskerar
skador på sin egendom till följd av den vattenverksamhet som ansökan avser på ett
sådant sätt att han är sakägare i vattenrättslig mening. Som skäligt belopp för
Sid 124
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
ombudskostnader har vitsordats 100 000 kr inklusive mervärdesskatt. Yrkad
ersättning om 15 331 kr inklusive mervärdesskatt har vitsordats som skäligt i och
för sig.
Maria Karlsson och Bräntings gård AB med hälften vardera har yrkat ersättning
med 165 000 kr inklusive mervärdesskatt varav 132 000 kr avser ombudsarvode
(Eva Ernstsson, 110 tim, à 1 200 kr) och 33 000 kr mervärdesskatt. Bräntings gård
AB har därutöver yrkat ersättning med 122 750 kr inklusive mervärdesskatt för eget
utfört arbete samt utlägg 14 500 kr.
Nordkalk har bestritt yrkandet på den grunden att varken Maria Karlsson eller
Bräntings gård AB är sakägare i målet i vattenrättslig mening. Som skäligt belopp
har vitsordats 50 000 kr inklusive mervärdesskatt för Maria Karlsson och 40 000 kr
exklusive mervärdesskatt för Bräntings gård AB. Nordkalk har utgått ifrån att
Bräntings gård är mervärdesskattepliktigt.
Miljödomstolen gör följande bedömning beträffande rättegångskostnader.
Enligt 25 kap 2 § första stycket miljöbalken svarar en sökande i vattenmål för sina
egna och sakägarnas kostnader i miljödomstolen. För att kostnaderna ska berättiga
till ersättning ska kostnaderna varit skäligen påkallade för att tillvarata partens rätt.
Nordkalks ansökan avser både miljöfarlig verksamhet (för vilken ersättning inte kan
utgå) och vattenverksamhet. Den miljöfarliga verksamheten som ansökan avser är
en förutsättning för vattenverksamheten. Det är därför förklarligt att sakägarna fört
fram synpunkter på verksamheten som sådan för att tillvarata sina intressen och att
det i vissa delar är ogörligt att dela upp arbetet att avse miljöfarlig verksamhet
respektive vattenverksamhet. Miljödomstolen anser ändå att somliga sakägare i
målet ägnat en orimligt stor del av arbetet åt omständigheter av allmän miljö- och
naturvårdskaraktär som inte direkt berör den enskilda ägaren av brunn och liknande
anläggningar. Endast det arbete som behövs för att tillvarata sakägarnas rätt ska
Sid 125
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
ersättas av sökanden. Därvid får dock inläsning av hela materialet i målet samt
deltagande i huvudförhandlingen anses nödvändigt.
Miljödomstolen har under handläggningen tagit upp följande fastighetsägare i
målets sakägarförteckning såvitt gäller vattenverksamheten. Bräntings gård
AB/Maria Karlsson, Kally Mårtensson, Anna Engström, Bertil Ström, Leif och Maj
Gustafsson, Ivar Magnusson, Håkan Linder och Sigrid Nordström. Nordkalk har
mot bakgrund av bolagets syn på influensområdet anfört att endast Kally
Mårtensson och Håkan Linder är att anse som sådan sakägare. Miljödomstolen
anser att utredningen i målet, bl.a. synen, visar att Maria Karlssons/Bräntings gård
AB:s fastigheter inte skulle påverkas av vattenverksamheten. Detta hindrar dock
inte att ersättning för rättegångskostnader tillerkänns eftersom klarhet i denna fråga
uppnåddes först vid huvudförhandlingen. Beträffande övriga fastighetsägare, som
miljödomstolen tagit upp som sakägare i den vattenrättsliga delen av målet, kvarstår
den tidigare bedömningen att respektive fastigheter med brunnar och liknande
anläggningar kan påverkas av vattenverksamheten eftersom osäkerheten om
influensområdet består.
Miljödomstolen anser det klart att Gotlands kommun är att anse som sakägare med
tanke på den möjliga påverkan på befintlig och planerad vattentäkt. Mot bakgrund
av de komplicerade frågor som berör kommunens intresse får det anses rimligt att
förhållandevis mycket arbete lagts ned. Miljödomstolen anser dock att yrkat belopp
bör nedsättas och att kommunen i fråga om arvode för ombudet ska ersättas för
skäliga 150 timmars arbete vilket med yrkad timkostnad innebär 345 000 kr. Yrkad
ersättning för sakkunnige Håkan Djurberg är skälig med hänsyn till det arbete som
lagts ned och som är helt relevant i målet.
Miljödomstolen bedömer att av Sigrid Nordström, Håkan Linder samt Leif och Maj
Gustafsson yrkad ersättning är skälig och ska utgå med fullt belopp.
Miljödomstolen anser att SMA inte kan anses som sakägare i målet. Även om det
finns en hydrologisk anknytning mellan sökandens och SMA:s fastigheter har det
Sid 126
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
inte framkommit i målet att detta skulle kunna medföra någon skada för SMA.
Någon ersättning ska därför inte utgå.
Beträffande ersättningsyrkande av Kally Mårtensson, Anna Engström och Bertil
Ström noterar miljödomstolen att de genom sitt ombud och anlitade experter lagt
ner mer arbete än övriga enskilda sakägare, bland annat i fråga om den
hydrogeologiska utredningen. Det måste anses rimligt att när det är fråga om
tekniskt komplicerade utredningar anlita egen expertis för att kunna bemöta
sökandens utredningar. Inte desto mindre finner miljödomstolen att arbetsinsatsen
är alltför omfattande såväl när det gäller antal nedlagda timmar som det förhållandet
att arbetet i stor utsträckning berört andra faktorer än sådant som behövs för att ta
tillvara sakägarnas rätt. Ersättningen avseende arvode för ombudet ska därför
jämkas till att avse 130 timmars arbete vilket med yrkad timkostnad innebär
286 000 kr. Beträffande ersättning till sakkunniga anser miljödomstolen att
utredningen av Bo Olofsson behandlar i relativt stor del allmänna intressen varför
en viss jämkning bör göras. Miljödomstolen bedömer i den delen att 140 timmars
arbete skäligen bör ersättas vilket med begärt timarvode innebär 119 000 kr.
Magnus Martinssons utredning berör uteslutande allmänna intressen och ersättning
för detta arbete ska inte utgå. Något godtagbart motiv för att anlita utomstående
juridisk expertis utöver ombudet har inte framkommit varför utlägget till Jonas
Ebbesson inte bedöms som ersättningsgillt.
Vad härefter gäller Ivar Magnussons ersättningsyrkande anser miljödomstolen att
yrkad ersättning motsvarar ett alltför omfattande arbete som inte kan ersättas av
sökanden fullt ut. Arbetet för andra sakägare med jämförliga intressen i målet har
motsvarat betydligt lägre belopp. Miljödomstolen finner det mot den bakgrunden
skäligt att Nordkalk ska utge ersättning till Ivar Magnusson med 130 000 kr
avseende arvode exklusive mervärdesskatt samt 15 331 kr för utlägg.
Maria Karlsson och Bräntings gård AB har begärt ersättning för arbete som utförts
av anlitat ombud och Bräntings gård AB dessutom för eget arbete. Miljödomstolen
anser mot bakgrund av den arbetsinsats som skäligen behövs för att ta tillvara
Sid 127
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
fastighetsägarens rätt att Nordkalk ska ersätta Bräntings gård AB och Maria
Karlsson med totalt 140 000 kr exklusive mervärdesskatt för arbete, (varav
ombudsarvode 100 000 kr), att fördelas med 50 000 kr till Maria Karlsson och
90 000 kr till Bräntings gård AB som därutöver ska ersättas för utlägg med 14 500
kr.
Övriga frågor
Inverkan av SMA:s ansökan beträffande Stucks
SMA samt ett antal remissinstanser m.fl. har väckt frågan om ansökan kan prövas
trots att SMA i ansökan till miljödomstolen i annat mål begärt prövning av en täkt
inom fastigheten Stucks 1:368, vilket enligt invändning i detta mål påverkar miljön
i närområdet och även kan tänkas inverka på grund- och ytvattensituationen. Frågan
kan ses som en invändning om rättegångshinder. SGU har anfört att båda aktörerna
avser bedriva verksamhet inom tillrinningsområdet för Bästeträsk och att dessa
således från hydrogeologisk synpunkt kan komma att samverka. Kommunen har
påpekat att vattnet från Stucks – liksom Bungetäkten - avrinner till Ojnaremyr och
vidare till Bästeträsk. Viss del av vattnet avrinner genom grundvattenmagasinet.
Nordkalk har genmält att utredningarna beträffande Stucks ligger långt fram i tiden,
att endast en mindre del av påverkan från Stucks är gemensamt med Bunge samt att
de skyddsåtgärder och kontroller som Nordkalk föreslår för sin verksamhet innebär
att vattenbalans och vattenkvalitet kommer att upprätthållas i Bungetäktens
omgivningar.
Miljödomstolen konstaterar att det i princip alltid pågår faktiska eller planerade
miljöpåverkande verksamheter i prövningsverksamhetens närhet. Det förhållandet
är en del av den verklighet som prövningen har att beakta och vad gäller Stucks är
planerad verksamhet där en omständighet som inte kan förbigås. Det finns dock
ingen möjlighet att sammanlägga målen till gemensam handläggning och att
vilandeförklara målet i avvaktan på fullständig utredning av konkurrerande
verksamheter i närheten förefaller inte rimligt eftersom handläggningen måste vara
tidsmässigt effektiv och dessutom ytterligare verksamhet kan tillkomma eller
Sid 128
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
förändras under väntetiden. Gotlands kommun har som exempel på detta nyligen
ingivit ansökan om miljöprövning av grundvattenuttag i Bästeträsk. Domstolen
anser därför att den komplikation som SMA:s verksamhet leder till ska beaktas i
den utsträckning den nu är känd men att den inte utgör hinder mot att pröva
Nordkalks ansökan. Detta gäller särskilt mot bakgrund av att Nordkalks i sin talan
hävdar att omgivande vatten inte ska påverkas.
Prövningsavgift
Sökanden har inte invänt mot prövningsavgiften som tidigare beslutats.
Miljödomstolen fastställer avgiften slutligt till samma belopp.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 2
Överklagande ska ges in till miljödomstolen, Nacka tingsrätt, senast den 9 januari
2009 och vara ställt till Miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Prövningstillstånd
erfordras.
Mikael Hagelroth Bengt Jonsson
__________
I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Mikael Hagelroth, miljörådet Bengt
Jonsson samt de sakkunniga ledamöterna Kia Sahlin och Anders Nordstrand.
Domen är enhällig.
Sid 129
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Sid 130
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Sid 131
NACKA TINGSRÄTT M 1826-07
Miljödomstolen
DOM
2008-12-19
Domsbilaga 2
Bilaga B